Titusⱪa 1
1 Hudaning talliƣanliriƣa amanǝt bolƣan etiⱪad wǝ ihlasmǝnlikkǝ elip baridiƣan ⱨǝⱪiⱪǝtning bildürülüxi üqün, Əysa Mǝsiⱨning rosuli ⱪilip tǝyinlǝngǝn, Hudaning ⱪuli bolƣan mǝnki Pawlustin sanga salam —
Paulus, Guds tjänare och Jesu Kristi apostel, sänd att verka för Guds utvaldas tro och för kunskapen om den sanning som hör gudsfruktan till,
2 (bu etiⱪad wǝ ⱨǝⱪiⱪǝt mǝnggülük ⱨayatⱪa baƣlanƣan ümidni elip kelidu; bu mǝnggülük ⱨayatni mutlǝⱪ yalƣan eytmaydiƣan Huda ⱨǝmmǝ dǝwr-zamanlardin ilgirila wǝdǝ ⱪilƣanidi; (aiōnios g166)
sänd, därför att det finnes ett hopp om evigt liv -- ty evigt liv har Gud, som icke kan ljuga, för evärdliga tider sedan utlovat, (aiōnios g166)
3 lekin [ⱨazir] wǝdisining waⱪti kelip Ⱪutⱪuzƣuqimiz Huda buning kalam-hǝwirini Ɵz ǝmri bilǝn manga tapxurƣan jakar arⱪiliⱪ axkarilidi)
och när tiden var inne, uppenbarade han sitt ord i den predikan varmed jag genom Guds, vår Frälsares, befallning blev betrodd --
4 — ortaⱪ etiⱪadimizda ɵz oƣlum bolƣan Titusⱪa salam! Huda’Atimiz wǝ nijatkarimiz Mǝsiⱨ Əysadin sanga meⱨir-xǝpⱪǝt wǝ hatirjǝmlik bolƣay!
jag, Paulus, hälsar Titus, min sannskyldige son på grund av gemensam tro. Nåd och frid ifrån Gud, Fadern, och Kristus Jesus, vår Frälsare!
5 Seni Kret arilida ⱪalduruxtiki sǝwǝb, orundilip bolmiƣan ixlarni bir tǝrǝp ⱪilixing üqün wǝ ⱨǝr xǝⱨǝrdǝ sanga tapiliƣinimdǝk jamaǝtkǝ aⱪsaⱪallarni tǝyinlixing üqün idi.
När jag lämnade dig kvar på Kreta, var det för att du skulle ordna vad som ännu återstod att ordna, och för att du, på det sätt som jag har ålagt dig, skulle i var särskild stad tillsätta äldste,
6 Aⱪsaⱪalliⱪⱪa tǝyinlinidiƣan kixi ǝyibsiz boluxi, bir ayalliⱪ, pǝrzǝntliri bolsa etiⱪad ⱪilƣuqi boluxi wǝ ixlirida xallaⱪliⱪ ⱪilidiƣan yaki [ata-anisiƣa] boysunmaydiƣan ǝyibliri bolmiƣan boluxi kerǝk.
varhelst någon oförvitlig man funnes, en enda kvinnas man, en som hade troende barn, vilka icke vore i vanrykte för oskickligt leverne eller vore uppstudsiga.
7 Qünki jamaǝtning yetǝkqisi Hudaning [ailisigǝ] ƣojidar bolux süpitidǝ, ǝyibsiz boluxi kerǝk; baxbaxtaⱪ ǝmǝs, terikkǝk ǝmǝs, ⱨaraⱪ-xarabⱪa berilgǝn ǝmǝs, zorawan ǝmǝs, nǝpsaniyǝtqi ǝmǝs,
Ty en församlingsföreståndare bör vara oförvitlig, såsom det höves en Guds förvaltare, icke självgod, icke snar till vrede, icke begiven på vin, icke våldsam, icke sniken efter slem vinning.
8 bǝlki meⱨmandost, sahawǝtlik, yahxiliⱪni sɵyidiƣan, salmaⱪ, adil, ihlasmǝn wǝ ɵzini tutuwalƣan boluxi lazim.
Han bör fastmer vara gästvänlig, nitälska för vad gott är, leva tuktigt, rättfärdigt, heligt och återhållsamt;
9 U yǝnǝ saƣlam tǝlim bilǝn riƣbǝt-tǝsǝlli berix üqün wǝ ⱪarxi qiⱪⱪuqilarƣa rǝddiyǝ berix üqün, tapxurulƣan tǝlimdiki ixǝnqlik kalam-sɵzdǝ qing turuxi kerǝk.
han bör hålla sig stadigt vid det fasta ordet, såsom han har fått lära det, så att han är mäktig både att förmana medelst den sunda läran och att vederlägga dem som säga emot.
10 Qünki ⱨazir bimǝnǝ sɵz ⱪilidiƣan, kixilǝrning kɵnglini owlap ezitⱪuluⱪ ⱪilidiƣan, ɵz beximqiliⱪ ⱪilidiƣan kɵpligǝn kixilǝr bar, bolupmu hǝtniliklǝrdin qiⱪⱪanlar bar.
Ty många finnas som icke vilja veta av någon myndighet, många som föra fåfängligt tal och bedraga människors sinnen; så göra i synnerhet de omskurna.
11 Ularning aƣzini etix kerǝk; qünki ular ⱨaram dunyani dǝp ɵgitixkǝ tegixlik bolmiƣan tǝlimlǝrni ɵgitip, ⱨǝtta pütün aililǝrni nabut ⱪilmaⱪta.
På sådana bör man tysta munnen, ty de förvilla hela hus genom att för slem vinnings skull förkunna otillbörliga läror.
12 Xulardin biri, yǝni [Kret arilidikilǝrning] ɵzining bir pǝyƣǝmbiri: «Kretlar ⱨǝmixǝ yalƣan sɵzlǝydiƣanlar, wǝⱨxiy ⱨaywanlar wǝ ⱨurun toymaslardur» degǝn.
En av dem, en profet av deras eget folk, har sagt: »Kreterna, lögnare jämt, äro odjur, glupska och lata.»
13 Bu guwaⱨliⱪ ⱨǝⱪiⱪǝttur; xunga ularning etiⱪadta saƣlam turuxi üqün, xundaⱪla Yǝⱨudiy ǝpsanilǝrgǝ wǝ ⱨǝⱪiⱪǝttin qǝtnigǝnlǝr toⱪuwalƣan insaniy ⱪaidǝ-bǝlgilimilǝrgǝ ⱪulaⱪ salmasliⱪi üqün ularni ⱪattiⱪ ǝyiblǝp agaⱨlandurƣin.
Och det vittnesbördet är sant. Du skall därför strängt tillrättavisa dem, så att de bliva sunda i tron
och icke akta på judiska fabler och vad som påbjudes av människor som vända sig från sanningen.
15 Pak kixilǝr üqün ⱨǝmmǝ nǝrsǝ pak; lekin bulƣanƣan napaklar wǝ etiⱪadsizlar üqün ⱨeqⱪandaⱪ nǝrsǝ pak ǝmǝstur. Qünki ularning oy-pikrlirimu, wijdanimu bulƣinip kǝtkǝn.
Allt är rent för dem som äro rena; men för de orena och otrogna är intet rent, utan hos dem äro både förstånd och samvete orenade.
16 Ular Hudani tonuymiz dǝp dawrang ⱪilsimu, lekin ǝmǝlliridǝ Uningdin tanidu; qünki ular yirginqliklǝr, ⱨeqgǝp anglimaydiƣanlar, ⱨeqⱪandaⱪ yahxi ixlarni ⱪilixⱪa yarimaydiƣanlardur.
De säga sig känna Gud, men med sina gärningar förneka de det; ty de äro vederstyggliga och ohörsamma människor, odugliga till allt gott verk.
