Küylǝrning küyi 3
1 «Orun-kɵrpǝmdǝ yetip, keqǝ-keqilǝrdǝ, Jenimning sɵyginini izdǝp tǝlmürüp yattim; Izdidim, biraⱪ tapalmayttim;
Jag sökte om nattena i mine säng den min själ kär hade; jag sökte, men jag fann honom intet.
2 Mǝn ⱨazir turup, xǝⱨǝrni aylinay; Koqilarda, mǝydanlarda, Jenimning sɵyginini izdǝymǝn» — dedim; Izdidim, biraⱪ tapalmayttim;
Jag vill stå upp och gå omkring i staden, på gator och gränder, och söka den min själ kär hafver; jag sökte, men jag fann honom intet.
3 Xǝⱨǝrni qarliƣuqi jesǝkqilǝr manga uqridi, mǝn ulardin: — «Jenimning sɵyginini kɵrdünglarmu?» — dǝp soridim.
Mig funno väktarena, som kringom i staden gå: Hafven I icke sett den min själ kär hafver?
4 — Ulardin ayrilipla jenimning sɵyginini taptim; Uni anamning ɵyigǝ, Ɵz ⱪorsiⱪida meni ⱨamilidar bolƣanning ⱨujrisiƣa elip kirmigüqǝ, Uni tutuwelip ⱪǝt’iy ⱪoyup bǝrmǝyttim».
Då jag kom litet framom dem, så fann jag den min själ kär hafver; jag håller honom, och vill icke öfvergifva honom, tilldess jag hafver honom in uti mins moders hus, uti mins moders kammar.
5 «I Yerusalem ⱪizliri, Jǝrǝnlǝr wǝ daladiki marallarning ⱨɵrmiti bilǝn, Silǝrgǝ tapilaymǝnki, Muⱨǝbbǝtning waⱪit-saiti bolmiƣuqǝ, Uni oyƣatmanglar, ⱪozƣimanglar».
Jag besvär eder, I Jerusalems döttrar, vid rår och hinder på markene, att I icke uppväcken mina käro, eller omaken henne, tilldess henne sjelf lyster.
6 «Bu zadi kim, qɵl-bayawandin keliwatⱪan? Is-tütǝk tüwrükliridǝk, Mürmǝkki ⱨǝm mǝstiki bilǝn puritilƣan, Ətirpuruxning ⱨǝrhil ipar-ǝnbǝrliri bilǝn puritilƣan?»
Ho är denna, som uppgår utur öknene, såsom en rök af myrrham, rökelse och allahanda apothekares pulver?
7 «Mana, uning tǝhtirawani, U Sulaymanning ɵziningdur; Ətrapida atmix palwan yüridu, Ular Israildiki baturlardindur.
Si, omkring Salomos säng stå sextio starke, utaf de starka i Israel;
8 Ularning ⱨǝmmisi ɵz ⱪiliqi tutuⱪluⱪ, Jǝng ⱪilixⱪa tǝrbiyilǝngǝnlǝrdur; Tünlǝrdiki wǝswǝsilǝrgǝ tǝyyar turup, Ⱨǝmmisi ɵz ⱪiliqini yanpixiƣa asidu».
Alle hålla de svärd, och äro behändige till strids; hvardera hafver sitt svärd vid sina sido, för fruktans skull, om nattena.
9 «Sulayman padixaⱨ ɵzi üqün alaⱨidǝ bir xaⱨanǝ sayiwǝnlik kariwat yasiƣan; Liwandiki yaƣaqlardin yasiƣan.
Konung Salomo lät göra sig ett sängerum af Libanons trä;
10 Uning tüwrükliri kümüxtin, Yɵlǝnqüki altundin, Selinqisi bolsa sɵsün rǝhttin; Iqi muⱨǝbbǝt bilǝn bezǝlgǝn, Yerusalem ⱪizliri tǝripidin.
Dess stodar voro af silfver, täckelsen af guld, sätet af purpur, bottnen deruti var lusteliga lagd för Jerusalems döttrars skull.
11 Qiⱪinglar, i Zion ⱪizliri, Sulayman padixaⱨⱪa ⱪarap beⱪinglar, Toy bolƣan künidǝ, Kɵngli huxal bolƣan künidǝ, Anisi uningƣa tajni kiygüzgǝn ⱪiyapǝttǝ uningƣa ⱪarap beⱪinglar!»
Går ut, I Zions döttrar, och skåder Konung Salomo, i den krono, der hans moder honom med krönt hafver, på hans bröllopsdag, och på hans hjertas fröjds dag.
