Zǝbur 9
1 Nǝƣmiqilǝrning bexiƣa tapxurulup, «Mut-Labbǝn» degǝn aⱨangda oⱪulsun dǝp, Dawut yazƣan küy: — Mǝn Sǝn Pǝrwǝrdigarni pütün ⱪǝlbim bilǝn mǝdⱨiyǝlǝymǝn; Mǝn Sening ⱪilƣan barliⱪ karamǝtliringni bayan ⱪilay;
För sångmästaren, till Mutlabbén; en psalm av David. Jag vill tacka HERREN av allt mitt hjärta; jag vill förtälja alla dina under.
2 Mǝn Sǝndin huxal bolup xadlinimǝn; Sening namingni nahxa ⱪilip eytimǝn, i Ⱨǝmmidin Aliy!
Jag vill vara glad och fröjdas i dig, jag vill lovsjunga ditt namn, du den Högste.
3 Mening düxmǝnlirimning kǝynigǝ yenixliri bolsa, Dǝl ularning sening didaring aldida yiⱪilip, yoⱪilixidin ibarǝt bolidu.
Ty mina fiender vika tillbaka, de falla och förgås för ditt ansikte.
4 Qünki Sǝn mening ⱨǝⱪⱪim ⱨǝm dǝwayimni soriding; Sǝn tǝhtkǝ olturup, ⱨǝⱪⱪaniylarqǝ sotliding.
Ja, du har utfört min rätt och min sak; du sitter på din tron såsom en rättfärdig domare.
5 Sǝn ǝllǝrgǝ tǝnbiⱨ berip, rǝzillǝrni ⱨalak ⱪilding; Sǝn ularning namini mǝnggügǝ ɵqürüwǝtkǝnsǝn.
Du har näpst hedningarna och förgjort de ogudaktiga; deras namn har du utplånat för alltid och evinnerligen.
6 I düxminim! Ⱨalakǝtliring mǝnggülük boldi! Sǝn xǝⱨǝrlirini yulup taxliwǝtting, Ⱨǝtta ularning namlirimu yoⱪap kǝtti;
Fienderna äro nedgjorda, utrotade för alltid; deras städer har du omstörtat, deras åminnelse har förgåtts.
7 Biraⱪ Pǝrwǝrdigar mǝnggügǝ olturup [ⱨɵküm süridu]; U Ɵz tǝhtini sot ⱪilixⱪa tǝyyarlap bekitkǝn;
Men HERREN tronar evinnerligen, sin stol har han berett till doms;
8 Alǝmni ⱨǝⱪⱪaniyliⱪ bilǝn sot ⱪilƣuqi Udur; Hǝlⱪlǝrning üstidin U adilliⱪ bilǝn ⱨɵküm qiⱪiridu;
och han skall döma jordens krets med rättfärdighet, han skall skipa lag bland folken med rättvisa.
9 Ⱨǝm U Pǝrwǝrdigar ezilgüqilǝrgǝ egiz panaⱨ, Xundaⱪla azabliⱪ künlǝrdǝ egiz panaⱨdur.
Så vare då HERREN en borg för den förtryckte, en borg i nödens tider.
10 Namingni bilgǝnlǝr bolsa Sanga tayinidu; Qünki Sǝn, i Pǝrwǝrdigar, Ɵzüngni izdigǝnlǝrni ⱨǝrgiz taxliƣan ǝmǝssǝn.
Och må de som känna ditt namn förtrösta på dig; ty du övergiver icke dem som söka dig, HERRE.
11 Zionda turƣuqi Pǝrwǝrdigarƣa küylǝrni yangritinglar! Uning ⱪilƣanlirini hǝlⱪlǝr arisida bayan ⱪilinglar;
Lovsjungen HERREN, som bor i Sion, förkunnen bland folken hans gärningar.
12 Qünki [tɵkülgǝn] ⱪanning soriⱪini ⱪilƣuqi udur, U dǝl xundaⱪ kixilǝrni ǝslǝydu, Har ⱪilinƣanlarning nalǝ-pǝryadlirini U untuƣan ǝmǝs.
Ty han som utkräver blodskulder har kommit ihåg dem; han har icke förgätit de betrycktas klagorop.
13 Manga xǝpⱪǝt kɵrsǝtkin, i Pǝrwǝrdigar, Mening ɵqmǝnlǝrdin kɵrgǝn horluⱪlirimƣa nǝzǝr salƣinki, Meni ɵlüm dǝrwaziliri aldidin kɵtürgǝysǝn;
Var mig nådig, HERRE; se huru jag plågas av dem som hata mig, du som lyfter mig upp från dödens portar;
14 Xundaⱪ ⱪilƣanda mǝn Zion ⱪizining dǝrwazilirida turup, Sanga tǝǝlluⱪ barliⱪ mǝdⱨiyilǝrni jakarlaymǝn; Mǝn nijatliⱪ-ⱪutⱪuzuxungda xadlinimǝn.
på det att jag må förtälja allt ditt lov och i dottern Sions portar fröjda mig över din frälsning.
15 Əllǝr bolsa ɵzliri koliƣan oriƣa ɵzliri qüxüp kǝtti, Ɵzliri yoxurup ⱪoyƣan torƣa puti ⱪapsilip ⱪaldi.
Hedningarna hava sjunkit ned i den grav som de grävde; i det nät som de lade ut har deras fot blivit fångad.
16 Pǝrwǝrdigar qiⱪarƣan ⱨɵkümi bilǝn tonular; Rǝzil adǝmlǝr ɵz ⱪolida yasiƣini bilǝn ilinip ⱪaldi. Higgaon (Selaⱨ)
HERREN har gjort sig känd, han har hållit dom; han snärjer den ogudaktige i hans händers verk. Higgajón. (Sela)
DE ogudaktiga vika tillbaka, ned i dödsriket, alla hedningar, de som förgäta Gud. (Sheol h7585)
18 Qünki namratlar mǝnggügǝ ǝstin qiⱪirilmaydu; Mɵminlǝrning ümidi mǝnggü ɵqmǝy, turiweridu.
Ty icke för alltid skall den fattige vara förgäten, de betrycktas hopp skall ej varda om intet evinnerligen.
19 I Pǝrwǝrdigar, ornungdin turƣin; Adǝm balilirining ƣǝlibǝ ⱪilixiƣa yol ⱪoymiƣin; Ⱨuzurung aldida barliⱪ ǝllǝr sotlansun.
Stå upp, HERRE; låt icke människor få överhanden, låt hedningarna bliva dömda inför ditt ansikte.
20 Ularni dǝkkǝ-dükkigǝ qüxür, i Pǝrwǝrdigar; Əllǝr ɵzlirini biz pǝⱪǝt adǝm baliliri halas, dǝp bilsun! (Selaⱨ)
Låt, o HERRE, förskräckelse komma över dem; må hedningarna förnimma att de äro människor. (Sela)
