< Zǝbur 82 >
1 Asaf yazƣan küy: — Huda Ɵz ilaⱨiy mǝjlisidǝ turup riyasǝtqilik ⱪilidu, U ilaⱨlar arisida ⱨɵküm qiⱪiridu;
En psalm av Asaf. Gud står i gudaförsamlingen, mitt ibland gudarna håller han dom:
2 — Ⱪaqanƣiqǝ silǝr naⱨǝⱪ ⱨɵküm qiⱪirisilǝr, Ⱪaqanƣiqǝ rǝzillǝrgǝ yüz-hatirǝ ⱪilisilǝr? (Selaⱨ)
"Huru länge skolen I döma orätt och vara partiska för de ogudaktiga? (Sela)
3 Gadaylar wǝ yetim-yesirlarning dǝwasini soranglar, Ezilgǝnlǝr ⱨǝm ⱨajǝtmǝnlǝrgǝ adalǝtni kɵrsitinglar;
Skaffen den arme och faderlöse rätt, given den betryckte och torftige rättvisa.
4 Miskinlǝr ⱨǝm namratlarni ⱪutⱪuzunglar, Ularni rǝzillǝrning qanggilidin azad ⱪilinglar!
Befrien den arme och fattige, rädden honom från de ogudaktigas hand.
5 Ular bularni bilmǝy wǝ qüxǝnmǝy zulmǝttǝ kezip yürmǝktǝ, Xunga yǝrning ulliri tǝwrǝnmǝktǝ.
Men de veta intet och hava intet förstånd, de vandra i mörker; jordens alla grundvalar vackla.
6 Mǝn eyttim: — «Silǝr ilaⱨlarsilǝr, Ⱨǝmminglar Ⱨǝmmidin Aliy Bolƣuqining oƣulliri silǝr;
Jag har väl sagt att I ären gudar och allasammans den Högstes söner;
7 Xundaⱪ bolsimu silǝr insanƣa ohxax ɵlisilǝr, Ⱨǝrⱪandaⱪ ǝmir-bǝgkǝ ohxaxla yiⱪilisilǝr».
men I måsten dock dö, såsom människor dö, och falla, likaväl som var furste faller."
8 — Turƣin, i Huda, yǝr-yüzini soraⱪ ⱪilƣaysǝn! Qünki Sǝn barliⱪ ǝllǝrgǝ waris bolƣuqisǝn!
Ja, stå upp, o Gud; håll dom över jorden, ty med arvsrätt råder du över alla folk.