< Zǝbur 124 >
1 «Yuⱪiriƣa qiⱪix nahxisi» Əgǝr biz tǝrǝptǝ turƣini Pǝrwǝrdigar bolmiƣan bolsa, — Aⱨ, Israil xundaⱪ desun —
En visa Davids i högre choren. Om Herren icke med oss vore; så säge Israel.
2 Biz tǝrǝptǝ turƣini Pǝrwǝrdigar bolmiƣan bolsa, Kixilǝr bizgǝ ⱨujumƣa ⱪozƣalƣanda,
Om Herren icke med oss vore, när menniskorna sig emot oss sätta,
3 Ularning ƣǝzipi bizgǝ tutaxⱪanda, — Xu qaƣda ular bizni tirik yutuwetǝtti;
Så uppsvulge de oss lefvande, då deras vrede sig öfver oss förgrymmar;
4 [Xu qaƣda] sular bizni ƣǝrⱪ ⱪiliwetǝtti; Kǝlkün beximizdin ɵtǝtti;
Så fördränkte oss vatten; strömmar ginge öfver våra själar;
5 Dawalƣuƣan sular beximizdin ɵtǝtti!
Vatten ginge allt för högt öfver våra själar;
6 Pǝrwǝrdigarƣa tǝxǝkkür-mǝdⱨiyǝ bolƣay! Ularning qixliriƣa ow boluxⱪa bizni ⱪoyup bǝrmidi.
Lofvad vare Herren, att han icke gifver oss till rofs uti deras tänder.
7 Jenimiz tutⱪuqilarning basmiⱪidin ⱪeqip qiⱪⱪan ⱪuxtǝk ⱪaqti; Basmaⱪ sundurulup, biz ⱪaqtuⱪ!
Vår själ är undkommen, såsom en fogel ens foglafängares snaro; snaran är söndergången, och vi äre löse.
8 Erixkǝn yardimimiz Pǝrwǝrdigarning namididur, Asman-zemin Yaratⱪuqining namididur!
Vår hjelp står i Herrans Namn, den himmel och jord gjort hafver.