< Zǝbur 114 >

1 Israil Misirdin, Yaⱪup jǝmǝti yat tilliⱪ ǝllǝrdin qiⱪⱪanda,
När Israel drog ut ur Egypten, Jakobs hus ut ifrån folket med främmande tunga,
2 Xu qaƣda Yǝⱨuda [Hudaning] muⱪǝddǝs jayi, Israil uning sǝltiniti boldi,
då vart Juda hans helgedom, Israel hans herradöme.
3 Dengiz buni kɵrüp bǝdǝr ⱪaqti, Iordan dǝryasi kǝynigǝ yandi;
Havet såg det och flydde, Jordan vände tillbaka.
4 Taƣlar ⱪoqⱪarlardǝk, Dɵnglǝr ⱪozilardǝk oynaⱪlidi.
Bergen hoppade såsom vädurar, höjderna såsom lamm.
5 Əy dengiz, sǝn nemǝ boldung, ⱪaqⱪili? Iordan dǝryasi, yolungdin yanƣili?
Varför flyr du undan, du hav? Du Jordan, varför vänder du tillbaka?
6 Taƣlar ⱪoqⱪarlardǝk, Dɵnglǝr ⱪozilardǝk oynaⱪliƣili?
I berg, varför hoppen I såsom vädurar, I höjder, såsom lamm?
7 I yǝr yüzi, Rǝbning jamalidin, Yaⱪupning Hudasining jamalidin tǝwrǝn;
För Herren må du väl bäva, du jord, för Jakobs Guds ansikte,
8 U ⱪoram taxni kɵlqǝkkǝ, Qaⱪmaⱪ texini mol bulaⱪ suliriƣa aylanduridu.
för honom som förvandlar klippan till en vattenrik sjö, hårda stenen till en vattenkälla.

< Zǝbur 114 >