< Zǝbur 105 >
1 Pǝrwǝrdigarƣa tǝxǝkkür eytinglar, Uning namini qaⱪirip iltija ⱪilinglar, Uning ⱪilƣanlirini hǝlⱪlǝr arisida ayan ⱪilinglar!
Tacken HERREN, åkallen hans namn, gören hans gärningar kunniga bland folken.
2 Uningƣa nahxilar eytip, Uni küylǝnglar; Uning pütkül karamǝt mɵjiziliri üstidǝ seƣinip oylininglar.
Sjungen till hans ära, lovsägen honom, talen om alla hans under.
3 Muⱪǝddǝs namidin pǝhirlinip danglanglar, Pǝrwǝrdigarni izdigüqilǝrning kɵngli xadlansun!
Berömmen eder av hans heliga namn; glädje sig av hjärtat de som söka HERREN.
4 Pǝrwǝrdigarni ⱨǝmdǝ Uning küqini izdǝnglar, Didar-ⱨuzurini tohtimay izdǝnglar.
Frågen efter HERREN och hans makt, söken hans ansikte beständigt.
5 Uning yaratⱪan mɵjizilirini, Karamǝt-alamǝtlirini ⱨǝm aƣzidin qiⱪⱪan ⱨɵkümlirini ǝstǝ tutunglar,
Tänken på de underbara verk som han har gjort, på hans under och hans muns domar,
6 I Uning ⱪuli Ibraⱨim nǝsli, Ɵzi talliƣanliri, Yaⱪupning oƣulliri!
I Abrahams, hans tjänares, säd, I Jakobs barn, hans utvalda.
7 U, Pǝrwǝrdigar — Hudayimiz, Uning ⱨɵkümliri pütkül yǝr yüzididur.
Han är HERREN, vår Gud; över hela jorden gå hans domar.
8 Ɵzi tüzgǝn ǝⱨdisini ǝbǝdiy yadida tutidu — — Bu Uning ming ǝwladⱪiqǝ wǝdixlǝxkǝn sɵzidur, —
Han tänker evinnerligen på sitt förbund, intill tusen släkten på vad han har stadgat,
9 Yǝni Ibraⱨim bilǝn tüzgǝn ǝⱨdisi, Isⱨaⱪⱪa iqkǝn ⱪǝsimidur.
på det förbund han slöt med Abraham och på sin ed till Isak.
10 U buni Yaⱪupⱪimu nizam dǝp jǝzmlǝxtürdi, Israilƣa ǝbǝdiy ǝⱨdǝ ⱪilip berip: —
Han fastställde det för Jakob till en stadga, för Israel till ett evigt förbund;
11 «Sanga Ⱪanaan zeminini berimǝn, Uni mirasing bolƣan nesiwǝng ⱪilimǝn», — dedi,
han sade: "Åt dig vill jag giva Kanaans land, det skall bliva eder arvedels lott."
12 — Gǝrqǝ xu qaƣda ularning sani az, Etiwarƣa elinmiƣan, xu yǝrdiki musapirlar bolsimu.
Då voro de ännu en liten hop, de voro ringa och främlingar därinne.
13 Ular u yurttin bu yurtⱪa, Bu ǝldin u ⱪǝbiligǝ kezip yürdi;
Och de vandrade åstad ifrån folk till folk, ifrån ett rike bort till ett annat.
14 U ⱨeqkimning ularni ezixigǝ yol ⱪoymidi, Ularni dǝp padixaⱨlarƣimu tǝnbiⱨ berip: —
Han tillstadde ingen att göra dem skada, han straffade konungar för deras skull:
15 Mǝn mǝsiⱨ ⱪilƣanlirimƣa tǝgmǝ, Pǝyƣǝmbǝrlirimgǝ yaman ix ⱪilma! — dedi.
"Kommen icke vid mina smorda, och gören ej mina profeter något ont."
16 U axu yurtⱪa aqarqiliⱪni buyrudi, Tirǝk bolƣan ax-nanni ⱪurutuwǝtti.
Och när han bjöd hungersnöd komma över landet och fördärvade allt deras livsuppehälle,
17 U ulardin burun bir adǝmni ǝwǝtkǝnidi, Yüsüp ⱪul ⱪilip setilƣanidi.
då sände han åstad en man framför dem: Josef blev såld till träl.
18 Uning putliri zǝnjirdǝ aƣridi, Uning jeni tɵmürgǝ kirip ⱪisildi;
Man slog hans fötter i bojor, i järn fick han ligga fjättrad,
19 Xundaⱪla ta ɵzigǝ eytilƣan wǝⱨiy ǝmǝlgǝ axurulƣuqǝ, Pǝrwǝrdigarning sɵz-kalami uni sinap tawlidi;
till den tid då hans ord uppfylldes, då HERRENS tal bevisade hans oskuld.
20 Pirǝwn adǝmlirini ǝwǝtip uni boxatⱪuzdi, Ⱪowmlarning ⱨɵkümdari uni ⱨɵrlükkǝ qiⱪardi.
Då sände konungen och lät släppa honom lös, folkens behärskare gav honom fri.
21 Uni ɵz ordisiƣa ƣojidar ⱪilip ⱪoydi, Pütün mal-mülkigǝ baxliⱪ ⱪilip tǝyinlǝp,
Han satte honom till herre över sitt hus, till att råda över all hans egendom;
22 Ɵz wǝzirlirini uning ihtiyarida bolup tǝrbiyilinixkǝ, Aⱪsaⱪalliriƣa danaliⱪ ɵgitixkǝ tapxurdi.
han skulle binda hans furstar efter sin vilja och lära hans äldste vishet.
23 Xuning bilǝn Israil Misirƣa kǝldi, Yaⱪuplar Ⱨamning zeminida musapir bolup yaxidi.
Och Israel kom till Egypten, Jakob blev en gäst i Hams land.
24 [Pǝrwǝrdigar] Ɵz hǝlⱪini kɵp nǝsillik ⱪilip, Əzgüqiliridin küqlük ⱪildi.
Och HERREN gjorde sitt folk mycket fruktsamt och mäktigare än dess ovänner voro,
25 U [Misirliⱪlarning] ⱪǝlbidǝ Ɵz hǝlⱪigǝ nǝprǝt ⱨasil ⱪildi, Ularni Ɵz ⱪulliriƣa ⱨiylǝ-mikirlik boluxⱪa mayil ⱪildi.
de vilkas hjärtan han vände till att hata hans folk, till att lägga onda råd mot hans tjänare.
26 U Ɵz ⱪuli bolƣan Musani, Ɵzining talliƣini Ⱨarunni yollidi.
Han sände Mose, sin tjänare, och Aron, som han hade utvalt.
27 Ular [Misirda] ilaⱨiy alamǝtlǝrni ayan ⱪilip, Ⱨam zeminida uning mɵjizilirini ornatti.
De gjorde hans tecken ibland dem och under i Hams land.
28 Pǝrwǝrdigar ⱪarangƣuluⱪni ǝwǝtip, [Zeminni] zulmǝtkǝ ⱪaplitiwǝtti; [Misirliⱪlar] Uning ǝmrigǝ ⱪarxi turƣan ǝmǝsmu?
Han sände mörker och lät allt bliva mörkt; och de stodo icke emot hans ord.
29 U ularning sulirini ⱪanƣa aylandurdi, Beliⱪlirini ⱪurutiwǝtti.
Han förvandlade deras vatten till blod och lät så deras fiskar dö.
30 Ularning yǝrlirini miȥ-miȥ paⱪilar basti, Xaⱨ-ǝmirlirining ⱨujriliriƣimu ular tolup kǝtti.
Deras land kom att vimla av paddor, ända in i deras konungars kamrar.
31 U bir sɵz bilǝnla, ƣuȥ-ƣuȥ qiwinlar besip kǝldi; Ⱨǝmmǝ bulung-puqⱪaⱪlarda ƣing-ƣing uqar qümülilǝr.
Han bjöd, och flugsvärmar kommo, mygg i hela deras land.
32 U yamƣurning orniƣa mɵldür yaƣdurup, Bu zeminƣa yalⱪunluⱪ ot qüxürdi.
Han gav dem hagel för regn, eldslågor sände han i deras land.
33 U üzüm tallirini, ǝnjur dǝrǝhlirini urdi, Zemindiki dǝrǝhlǝrni sunduruwǝtti.
Och han slog deras vinträd och fikonträd och bröt sönder träden i deras land.
34 U bir sɵz ⱪilixi bilǝnla, qekǝtkilǝr kǝldi, Sansiz yutⱪur ⱨaxarǝtlǝr miȥildap,
Han bjöd, och gräshoppor kommo, och gräsmaskar i tallös mängd.
35 Zeminida bar bolƣan giyaⱨlarni yutuwǝtti, Etizlarning barliⱪ ⱨosullirini yǝp tügǝtti.
De åto upp alla örter i deras land, de åto upp frukten på deras mark.
36 [Ahirda] zeminidiki barliⱪ tunji tuƣulƣanlarni, Ularning ƣururi bolƣan birinqi oƣul balilirini ⱪiriwǝtti.
Och han slog allt förstfött i deras land, förstlingen av all deras kraft.
37 Ɵz hǝlⱪini bolsa, altun-kümüxlǝrni kɵtürgüzüp qiⱪardi, Ⱪǝbililiridǝ birsimu yiⱪilip qüxüp ⱪalƣini yoⱪ.
Så förde han dem ut, med silver och guld, och i hans stammar var ingen som stapplade.
38 Ularning qiⱪⱪiniƣa Misir huxal boldi, Qünki ularning wǝⱨimisi [Misirliⱪlarƣa] qüxti.
Egyptierna gladde sig, när de drogo ut; ty förskräckelse för Israel hade fallit över dem.
39 U ularƣa bulutni sayiwǝn boluxⱪa, Otni tündǝ nur boluxⱪa bǝrdi.
Han bredde ut ett moln till skygd, och en eld för att lysa om natten.
40 Ular soridi, U bɵdinilǝrni qiⱪardi, Ularni samawiy nan bilǝn ⱪandurdi.
De begärde, då lät han vaktlar komma, och med bröd från himmelen mättade han dem.
41 U taxni yardi, sular bulduⱪlap qiⱪti; Ⱪaⱪasliⱪta dǝryadǝk aⱪti.
Han öppnade klippan, och vatten flödade; det gick genom öknen såsom en ström.
42 Qünki U bǝrgǝn muⱪǝddǝs sɵzini, Ɵz ⱪuli Ibraⱨimni ǝstǝ tutti.
Ty han tänkte på sitt heliga ord, på sin tjänare Abraham.
43 U hǝlⱪini xad-huramliⱪ bilǝn, Ɵz talliƣinini xadiyanǝ tǝntǝnilǝr bilǝn [azadliⱪⱪa] qiⱪardi.
Så förde han ut sitt folk med fröjd, med jubel dem som han hade utvalt.
44 U ularƣa ǝllǝrning zeminlirini berip, Ularni hǝlⱪlǝrning ǝjir-meⱨnǝtlirigǝ muyǝssǝr ⱪildi,
Han gav åt dem hedningarnas länder, och folkens förvärv fingo de till besittning,
45 Bu, ularning Uning bǝlgilimilirini tutup, Ⱪanunliriƣa itaǝt ⱪilixi üqün idi! Ⱨǝmdusana!
för att de skulle hålla hans stadgar och taga hans lagar i akt. Halleluja!