< Obadiya 1 >

1 Obadiya kɵrgǝn alamǝt kɵrünüx: — Rǝb Pǝrwǝrdigar Edom toƣruluⱪ mundaⱪ dǝydu: — (Biz Pǝrwǝrdigardin bu hǝwǝrni anglaxⱪa muyǝssǝr bolduⱪ) — «Bir ǝlqi ǝllǝr arisiƣa ǝwǝtildi; U: «Ornunglardin turunglar, biz uningƣa ⱪarxi jǝng ⱪilix üqün turayli!» — dǝp hǝwǝr beridu.
Obadias's Syn. Saa har den Herre, Herre sagt om Edom. Vi have hørt et Rygte fra Herren, og et Bud er sendt ud iblandt Folkene: Staar op, og lader os staa op imod det til Krig!
2 Mana, Mǝn seni ǝllǝr arisida kiqik ⱪildim; Sǝn [ǝllǝr arisida] ⱪattiⱪ kǝmsitilgǝn hǝlⱪ bolisǝn!
Se, jeg har gjort dig liden iblandt Folkene, du er saare foragtet.
3 Ⱨǝy tik ⱪiyaning yeriⱪliri iqidǝ turƣuqi, Turalƣusi yuⱪiri bolƣuqi, Kɵnglüngdǝ: «Kim meni yǝrgǝ qüxürǝlisun?!» degüqi, Kɵnglüngdiki tǝkǝbburluⱪ ɵzüngni aldap ⱪoydi!
Dit Hjertes Hovmod har bedraget dig, du, som bor i Klippekløfter, i din høje Bolig, du, som siger i dit Hjerte: Hvo vil kaste mig ned til Jorden?
4 Sǝn bürküttǝk ɵzüngni yuⱪiri kɵtürsǝngmu, Qanggangni yultuzlar arisiƣa tizsangmu, Mǝn xu yǝrdin seni qüxürüwetimǝn, — dǝydu Pǝrwǝrdigar.
Om du end farer saa højt op som Ørnen, og om end din Rede er sat iblandt Stjernerne, vil jeg dog kaste dig ned derfra, siger Herren.
5 Bulangqilar ⱪexingƣa kǝlsimu, Oƣrilar keqilǝp yeningƣa kirsimu, (Ⱨǝy, xunqǝ üzüp taxlinisǝn!) Ular ɵzlirigǝ quxluⱪla oƣrilaytti ǝmǝsmu? Üzüm üzgüqilǝr yeningƣa kǝlsimu, azraⱪ wasanglarni ⱪalduridu ǝmǝsmu?
Hvis Tyve vare komne over dig, eller de, som anrette Ødelæggelse om Natten — ak, hvor er du dog tilintetgjort! — mon de da ikke vilde stjæle saa meget, som var dem nok? hvis Vinhøstere vare komne over dig, mon de da ikke vilde lade en Efterhøst blive tilovers?
6 Biraⱪ Əsawning tǝǝlluⱪati ⱪandaⱪ ahturuldi! Uning yoxurun bayliⱪliri ⱪandaⱪ tepip qiⱪildi!
Hvor er dog Esau bleven gennemsøgt? hans skjulte Liggendefæ opsporet?
7 Barliⱪ ittipaⱪdaxliring seni qegrayingƣiqǝ ⱨǝydiwetidu; Sǝn bilǝn inaⱪ ɵtkǝnlǝr seni aldap, üstüngdin ƣǝlibǝ ⱪilidu; Neningni yegǝnlǝr sanga ⱪiltaⱪ ⱪuridu; [Sǝn] dǝrwǝⱪǝ yorutulmiƣandursǝn!
Alle dine Forbundsfæller have ledsaget dig til Grænsen, de, som havde Fred med dig, have bedraget dig, de have faaet Overmagt over dig; dit Brød gøre de til en Byld under dig, — der er ingen Forstand i ham!
8 Mǝn xu küni, — dǝydu Pǝrwǝrdigar, — Edomdin danixmǝnlǝrni, Əsawdin ǝⱪil-parasǝtni yoⱪatmamdimǝn?
Mon jeg ikke paa den Dag, siger Herren, skal lade de vise forsvinde fra Edom og Forstand fra Esaus Bjerg?
9 Xuning bilǝn palwanliring parakǝndǝ bolidu, i Teman, Xuning bilǝn Əsawning teƣidiki ⱨǝrbir adǝm ⱪirƣinqiliⱪta ⱪǝtl ⱪilinidu.
Og dine vældige, o Theman! skulle lammes af Skræk, paa det enhver maa blive udryddet fra Esaus Bjerg ved Mord.
10 Ukang Yaⱪupⱪa ⱪilƣan zulum-zorawanliⱪing tüpǝylidin, Iza-aⱨanǝt seni ⱪaplaydu; Sǝn mǝnggügǝ üzüp taxlinisǝn.
For Vold imod din Broder Jakob skal Skam bedække dig, og du skal udryddes evindelig.
11 Sǝn bir qǝttǝ [pǝrwasiz] ⱪarap turƣan küni, Yǝni yaⱪa yurttikilǝr [buradiringning] mülkini bulap kǝtkǝn küni, Taipilǝr uning dǝrwaziliridin kirip Yerusalem üstigǝ qǝk taxliƣan küni, Sǝn ularning bir ǝzasiƣa ohxax bolƣansǝn.
Paa den Dag, da du stod lige overfor, paa den Dag, da fremmede bortførte hans Gods, og Udlændinge gik ind ad hans Porte og kastede Lod over Jerusalem, har ogsaa du været som en af dem.
12 Biraⱪ ⱪerindixingning apǝtlik künigǝ pǝrwasiz ⱪarap turmasliⱪing kerǝk idi, Yǝⱨudaning balilirining ⱨalakǝt künidǝ huxal bolup kǝtmǝsliking kerǝk idi; Külpǝtlik künidǝ aƣzingni yoƣan ⱪilmasliⱪing kerǝk idi;
Og se ej med Lyst paa din Broders Dag paa hans Ulykkesdag, og glæd dig ej over Judas Børn paa deres Undergangsdag; og tal ej hovmodigt med din Mund paa Trængselsdagen.
13 Ɵz hǝlⱪimni apǝt basⱪan künidǝ, ularning dǝrwazisiƣa kirmǝsliking kerǝk idi; Ularni apǝt basⱪan künidǝ ularning dǝrd-ǝlǝmigǝ erǝnsiz ⱪarap turmasliⱪing kerǝk idi, Apǝt basⱪan künidǝ ⱪolungni mal-mülkigǝ sozmasliⱪing kerǝk idi;
Drag ej ind ad mit Folks Port paa deres Nøds Dag, se ej ogsaa du paa dets Ulykke paa dets Nøds Dag, og ræk ej efter dets Gode paa dets Nøds Dag!
14 Sǝn xǝⱨǝrdin ⱪeqip ⱪutulƣanlarni üzüp taxlax üqün aqa yolda turmasliⱪing kerǝk idi; Külpǝt basⱪan künidǝ uningdin ⱪutulup ⱪalƣanlarni düxmǝngǝ tapxurmasliⱪing kerǝk idi.
Og staa ej paa Vejskellet for at ødelægge dem, som ere undkomne derfra, og udlever ej de overblevne deraf paa Trængselsdagen!
15 Qünki Pǝrwǝrdigarning küni barliⱪ ǝllǝr üstigǝ qüxüxkǝ yeⱪin ⱪalƣandur; Sening baxⱪilarƣa ⱪilƣiningdǝk, sangimu xundaⱪ ⱪilinidu; Sanga tegixlik jaza ɵz bexingƣa qüxidu;
Thi Herrens Dag er nær over alle Hedningerne; ligesom du har gjort, skal dig ske; Gengældelsen skal komme over dit Hoved.
16 Qünki sǝn Ɵz muⱪǝddǝs teƣimda [ƣǝzipimni] iqkiningdǝk, Barliⱪ ǝllǝrmu xundaⱪ tohtawsiz iqidu; Bǝrⱨǝⱪ, ular iqidu, yutidu, Andin ular ⱨeq mǝwjut ǝmǝstǝk yoⱪap ketidu.
Thi ligesom I have drukket paa mit hellige Bjerg, saa skulle alle Hedningerne drikke stedse, ja, de skulle drikke og drikke ud og vorde som de, der ikke have været.
17 Biraⱪ Zion teƣi üstidǝ panaⱨ-ⱪutⱪuzulux bolidu, Taƣ pak-muⱪǝddǝs bolidu; Yaⱪup jǝmǝtining tǝǝlluⱪatliri ɵzigǝ tǝwǝ bolidu;
Men paa Zions Bjerg skal der være nogle, som undkomme, og det skal være en Helligdom; og Jakobs Hus skal eje deres Ejendom.
18 Wǝ Yaⱪup jǝmǝti ot, Yüsüp jǝmǝti yalⱪun, Əsaw jǝmǝti ularƣa pahal bolidu; [Ot wǝ yalⱪun] Əsaw jǝmǝti iqidǝ yeⱪilip, ularni yutup ketidu; Əsaw jǝmǝtidin ⱨeqbirsi ⱪalmaydu; Qünki Pǝrwǝrdigar xundaⱪ sɵz ⱪilƣan.
Og Jakobs Hus skal være en Ild og Josefs Hus en Lue, men Esaus Hus skal være til Halm, og hine skulle antænde disse og fortære dem; og der skal ingen overbleven være for Esaus Hus; thi Herren har talt det.
19 [Yǝⱨudaning] jǝnubidikilǝr Əsawning teƣiƣa igǝ bolidu; Xǝfǝlaⱨ tüzlǝnglikidikilǝr Filistiylǝrning zeminiƣa igǝ bolidu, Bǝrⱨǝⱪ, ular Əfraimning dalasi ⱨǝm Samariyǝning dalasiƣa igǝ bolidu; Binyamin Gileadⱪa igǝ bolidu;
Og de, som bo i Sydlandet, skulle eje Esaus Bjerg, og de, som bo i Lavlandet, skulle eje Filisterne, og de skulle eje Efraims Mark og Samarias Mark, og Benjamin skal eje Gilead.
20 Sürgün bolƣanlardin ⱪelip ⱪalƣan Israillardin tǝrkib tapⱪan bu ⱪoxun Ⱪanaandikilǝrgǝ tǝwǝ bolƣan zeminƣa Zarǝfatⱪiqǝ igǝ bolidu; Sǝfaradta sürgündǝ turƣan Yerusalemdikilǝr bolsa jǝnubtiki xǝⱨǝrlǝrgǝ igǝ bolidu.
Og de bortførte af denne Hær af Israels Børn skulle eje det, som tilhører Kajaaniterne indtil Zarepta, og de bortførte af Jerusalem, som ere i Sefarad, de skulle eje Stæderne i Sydlandet.
21 Andin Zion teƣi üstigǝ ⱪutⱪuzƣuqilar qiⱪidu, Ular Əsaw teƣi üstidin ⱨɵküm süridu; Xuning bilǝn padixaⱨliⱪ Pǝrwǝrdigarƣa tǝwǝ bolidu!
Og Frelsere skulle drage op paa Zions Bjerg for at dømme Esaus Bjerg; og Riget skal høre Herren til.

< Obadiya 1 >