< Naⱨum 3 >

1 Ⱪanliⱪ xǝⱨǝrgǝ way! U yalƣanqiliⱪ, zulum-zorawanliⱪ bilǝn tolƣan, U olja elixtin ⱨeq ⱪol üzgǝn ǝmǝs!
Ve dig, du blodstad, alltigenom så full av lögn och våld, du som aldrig upphör att röva!
2 Aⱨ, ⱪamqining ⱪarsildaxliri! Qaⱪlirining daⱪangxiwatⱪan, Atlarning qapqiwatⱪan, Pingildap ketiwatⱪan jǝng ⱨarwilirining sadaliri!
Hör, piskor smälla! Hör, vagnshjul dåna! Hästar jaga fram, och vagnar rulla åstad.
3 Ⱪara, atliⱪ lǝxkǝrlǝrning ⱪangⱪixliri, Ⱪiliqlarning walildaxliri, Nǝyzilǝrning palildaxliri, Ɵltürülgǝnlǝrning kɵplüki, Ɵlüklǝr dɵwǝ-dɵwǝ! Jǝsǝtlǝrning sani yoⱪtur; Ular jǝsǝtlǝrgǝ putlixidu.
Ryttare komma i fyrsprång; svärden ljunga, och spjuten blixtra. Slagna ser man i mängd och lik i stora hopar; igen ände är på döda, man stupar över döda.
4 — Seⱨirlǝrning piri u, — Əllǝrni paⱨixiwazliⱪi, Jǝmǝtlǝrni seⱨirliri bilǝn setiwetidu; Sǝn xerinsuhǝn paⱨixining nurƣun paⱨixilikliri tüpǝylidin,
Allt detta för den myckna otukt hon bedrev, hon, den fagra och trollkunniga skökan, som prisgav folkslag genom sin otukt och folkstammar genom sina trolldomskonster.
5 Mana, Mǝn sanga ⱪarxilixip qiⱪⱪanmǝn, — — dǝydu samawiy ⱪoxunlarning Sǝrdari bolƣan Pǝrwǝrdigar, Kɵnglikingning etikini ⱪayrip yüzünggǝ yepip, seni axkarilaymǝn, Əllǝrgǝ uyat yǝrliringni, Padixaⱨliⱪlarƣa nomusungni kɵrsitimǝn.
Se, jag skall vända mig mot dig, säger HERREN Sebaot; jag skall lyfta upp ditt mantelsläp över ditt ansikte och låta folkslag se din blygd och konungariken din skam.
6 Üstünggǝ nijasǝtni taxlaymǝn, Seni xǝrmǝndiqiliktǝ ⱪaldurimǝn, Seni rǝswa ⱪilimǝn.
Och jag skall kasta på dig vad styggeligt är, jag skall låta dig bliva föraktad, ja, göra dig till ett skådespel.
7 Wǝ xundaⱪ boliduki, Seni kɵrgǝnlǝrning ⱨǝmmisi sǝndin ⱪeqip: — «Ninǝwǝ wǝyran ⱪilindi! Uning üqün kim ⱨaza tutidu?» — dǝydu; Mǝn sanga tǝsǝlli bǝrgüqilǝrni nǝdin tepip berimǝn?
Var och en som ser dig skall sky dig och skall säga: »Nineve är ödelagt, men vem kan ömka det?» Ja, var finner man någon som vill trösta dig?
8 Sǝn dǝryalarning otturisida turƣan, Ətrapida sular bolƣan, Istiⱨkami dengiz bolƣan, Sepili dengiz bolƣan No-Amon xǝⱨiridin ǝwzǝlmusǝn?
Är du då bättre än No-Amon, hon som tronade vid Nilens strömmar, omsluten av vatten -- ett havets fäste, som hade ett hav till mur?
9 Efiopiyǝmu, Misirmu uning küq-ⱪudriti idi, Ularning küqi qǝksiz idi; Put ⱨǝm Liwiyǝliklǝr uningƣa yardǝmqi idi;
Etiopier i mängd och egyptier utan ände, putéer och libyer voro dig till hjälp.
10 Umu elip ketilip, ǝsirlikkǝ qüxkǝn; Barliⱪ koqa bexida bowaⱪliri qɵrüp taxliwetildi; Ular uning mɵtiwǝrliri üqün qǝk taxlidi, Uning barliⱪ ǝrbabliri zǝnjirdǝ baƣlanƣanidi.
Också hon måste ju gå i landsflykt och fångenskap, också hennes barn blevo krossade i alla gathörn; om hennes ädlingar kastade man lott, och alla hennes stormän blevo fängslade med kedjor
11 Sǝnmu mǝst bolisǝn; Sǝn mɵkünüwalisǝn; Sǝn düxmǝndin ⱨimayǝ izdǝp yürisǝn;
Så skall ock du bliva drucken och sjunka i vanmakt; också du skall få leta efter något värn mot fienden.
12 Sening barliⱪ istiⱨkamliring huddi tunji mewigǝ kirgǝn ǝnjür dǝrihining ǝnjürlirigǝ ohxaydu; Birla silkisǝ, ular yegüqining aƣziƣa qüxidu.
Alla dina fästen likna fikonträd med brådmogen frukt: vid minsta skakning falla de i munnen på den som vill äta dem.
13 Mana, hǝlⱪing xǝⱨiringdǝ ⱪiz-ayallardǝk bolup ⱪaldi; Zeminingning ⱪowuⱪliri düxmǝnliringgǝ kǝng iqilidu; Ot tɵmür taⱪaⱪliringni yǝp ketidu.
Se, ditt manskap är hos dig såsom kvinnor; ditt lands portar stå vidöppna för dina fiender; eld förtär dina bommar.
14 Əmdi muⱨasirigǝ tǝyyarliⱪ ⱪilip su tartip ⱪoy! Ⱪorƣanliringni mustǝⱨkǝmlǝ! Seƣiz topidin lay etip, Ⱨak layni qǝylǝp ⱪoy! Humdanni raslap ⱪoy!
Hämta dig vatten till förråd under belägringen, förstärk dina fästen. Stig ned i leran och trampa i murbruket; grip till tegelformen.
15 Ot seni xu yǝrdǝ yǝp ketidu; Ⱪiliq seni üzüp taxlaydu; U seni qekǝtkǝ liqinkisidǝk yǝwatidu; Əmdi ɵzüngni qekǝtkǝ liqinkiliridǝk kɵp ⱪil, Qekǝtkidǝk ɵzüngni zor kɵp ⱪil!
Bäst du står där, skall elden förtära dig och svärdet utrota dig. Ja, såsom av gräsmaskar skall du bliva uppfrätt, om du ock själv samlar skaror så talrika som gräsmaskar, skaror så talrika som gräshoppor.
16 Sǝn sodigǝrliringni asmandiki yultuzlardin kɵp ⱪilding; Mana, qekǝtkǝ liqinkisi ⱪanat qiⱪirip, uqup ketidu!
Om du ock har krämare flera än himmelens stjärnor, så vet: gräsmaskarna fälla sina vingars höljen och flyga bort.
17 Sening ǝrbabliring qekǝtkilǝrdǝk, Sǝrdarliring mijir-mijir qaⱪqiⱪizlardǝk bolidu; Mana ular soƣuⱪ künidǝ qitlar iqigǝ kiriwelip makan ⱪilidu; Ⱪuyax qiⱪⱪanda, ular ⱪeqip ketidu, Barƣan yerini tapⱪili bolmaydu.
Ja, dina furstar äro såsom gräshoppor och dina hövdingar såsom gräshoppssvärmar: de stanna inom murarna, så länge det är svalt, men när solen kommer fram, då fly de bort, och sedan vet ingen var de finnas.
18 Qopanliring mügdǝp ⱪaldi, i Asuriyǝning padixaⱨi; Sening aⱪsɵngǝkliring jim yatidu; Hǝlⱪing taƣlar üstigǝ tarⱪilip kǝtti, Ⱨeqkim ularni yiƣmaydu;
Dina herdar hava slumrat in, du Assurs konung; dina väldige ligga i ro. Ditt folk är förstrött uppe på bergen, och ingen församlar det.
19 Sening yarang dawasiz, Sening zǝhming eƣirdur; Hǝwiringni angliƣanlarning ⱨǝmmisi üstüngdin qawak qalidu; Qünki tohtawsiz rǝzilliking kimning bexiƣa kǝlmigǝndu?
Det finnes ingen bot för din skada oläkligt är ditt sår. Alla som höra vad som har hänt dig klappa i händerna över dig. Ty över vem gick ej din ondska beständigt? Delvis alfabetisk sång; se Poesi i Ordförkl.

< Naⱨum 3 >