Matta 16
1 Əmdi pǝrisiylǝr bilǝn Saduⱪiylar uni sinax mǝⱪsitidǝ yeniƣa kelip, uningdin bizgǝ asmandin mɵjizilik bir alamǝt kɵrsǝtsǝng, dǝp tǝlǝp ⱪilixti.
Och fariséerna och sadducéerna kommo dit och ville sätta honom på prov; de begärde att han skulle låta dem se något tecken från himmelen.
2 Biraⱪ Əysa ularƣa mundaⱪ dedi: — Kǝqⱪurun silǝr ⱪizil xǝpǝⱪni kɵrgininglarda, «Ⱨawa ǝtǝ oquⱪ bolidu» dǝysilǝr
Men han svarade och sade till dem: »Om aftonen sägen I: 'Det bliver klart väder, ty himmelen är röd',
3 wǝ ǝtigǝndǝ: «Bügün boran qiⱪidu, qünki asmanning rǝnggi ⱪizil ⱨǝm tutuⱪ», dǝysilǝr. Asman rǝnggi-royini pǝrⱪ etǝlǝysilǝr-yu, lekin bu zamanda yüz beriwatⱪan alamǝtlǝrni pǝrⱪ etǝlmǝysilǝr!
och om morgonen: 'Det bliver oväder i dag, ty himmelen är mulen och röd.' Ja, om himmelens utseende förstån I att döma, men om tidernas tecken kunnen I icke döma.
4 Rǝzil ⱨǝm zinahor bu dǝwr «mɵjizilik bir alamǝt»ning kɵristilixini istǝp yüridu. Biraⱪ bu [dǝwrdikilǝrgǝ] «Yunus pǝyƣǝmbǝrdǝ kɵrülgǝn mɵjizilik alamǝt»din baxⱪa ⱨeqⱪandaⱪ mɵjizilik alamǝt kɵrsitilmǝydu. Andin u ularni taxlap qiⱪip kǝtti.
Ett ont och trolöst släkte är detta! Det åstundar ett tecken, men intet annat tecken skall givas det än Jonas' tecken.» Och så lämnade han dem och gick sin väg.
5 Muhlisliri [dengizning] u ⱪetiƣa ɵtkinidǝ, nan eliwelixni untuƣanidi.
När sedan lärjungarna foro åstad, över till andra stranden, hade de förgätit att taga med sig bröd.
6 Əysa ularƣa: — Ⱨoxyar bolunglar, Pǝrisiylǝr bilǝn Saduⱪiylarning eqitⱪusidin eⱨtiyat ⱪilinglar, — dedi.
Och Jesus sade till dem: »Sen till, att I tagen eder till vara för fariséernas och sadducéernas surdeg.»
7 [Muhlislar] ɵzara mulaⱨizilixip: — Nan ǝkǝlmigǝnlikimiz üqün buni dǝwatsa kerǝk, — deyixti.
Då talade de med varandra och sade: »Det är därför att vi icke hava tagit med oss bröd.»
8 Əysa ularning nemǝ [deyixiwatⱪanliⱪini] bilip mundaⱪ dedi: — Əy ixǝnqi ajizlar! Nemǝ üqün nan ǝkǝlmigǝnlikinglar toƣrisida mulaⱨizǝ ⱪilisilǝr?
Men när Jesus märkte detta, sade han: »I klentrogne, varför talen I eder emellan om att I icke haven bröd med eder?
9 Tehiqǝ qüxǝnmidinglarmu? Bǝx nan bilǝn bǝx ming kixining [toyƣuzulƣanliⱪi], ⱪanqǝ sewǝt ozuⱪ yiƣiwalƣanliⱪinglar esinglardin qiⱪtimu?
Förstån I ännu ingenting? Och kommen I icke ihåg de fem bröden åt de fem tusen, och huru många korgar I då togen upp?
10 Yǝttǝ nan bilǝn tɵt ming kixining [toyƣuzulƣanliⱪi], yǝnǝ ⱪanqǝ qong sewǝt ozuⱪ yiƣiwalƣanliⱪinglarmu esinglardin qiⱪtimu?
Ej heller de sju bröden åt de fyra tusen, och huru många korgar I då togen upp?
11 Silǝr ⱪandaⱪmu mening silǝrgǝ: «Pǝrisiylǝr bilǝn Saduⱪiylarning eqitⱪusidin eⱨtiyat ⱪilinglar» deginimning nan toƣruluⱪ ǝmǝslikini qüxǝnmǝysilǝr?
Huru kommer det då till, att I icke förstån att det ej var om bröd som jag talade till eder? Tagen eder till vara för fariséernas och sadducéernas surdeg.»
12 Muhlislar xundila uning nandiki eqitⱪudin ǝmǝs, bǝlki Pǝrisiylǝr bilǝn Saduⱪiylarning tǝlimidin eⱨtiyat ⱪilixni eytⱪanliⱪini qüxinip yǝtti.
Då förstodo de att det icke var för surdeg i bröd som han hade bjudit dem att taga sig till vara, utan för fariséernas och sadducéernas lära.
13 Əysa Ⱪǝysǝriyǝ-Filippi rayoniƣa kǝlginidǝ, u muhlisliridin: Kixilǝr mǝn Insan’oƣlini kim dǝp bilidikǝn? — dǝp soridi.
Men när Jesus kom till trakten av Cesarea Filippi, frågade han sina lärjungar och sade: »Vem säger folket Människosonen vara?»
14 Muhlisliri: — Bǝzilǝr seni qɵmüldürgüqi Yǝⱨya, bǝzilǝr Ilyas [pǝyƣǝmbǝr] wǝ yǝnǝ bǝzilǝr Yǝrǝmiya yaki baxⱪa pǝyƣǝmbǝrlǝrdin biri dǝp bilidikǝn, — dǝp jawab bǝrdi.
De svarade: »Somliga säga Johannes döparen, andra Elias, andra åter Jeremias eller en annan av profeterna.»
15 U ulardin: — Əmdi silǝrqu? Silǝr meni kim dǝp bilisilǝr? — dǝp soridi.
Då frågade han dem: »Vem sägen då I mig vara?»
16 Simon Petrus: — Sǝn Mǝsiⱨ, mǝnggülük ⱨayat Hudaning Oƣli ikǝnsǝn, — dǝp jawab bǝrdi.
Simon Petrus svarade och sade: »Du är Messias, den levande Gudens Son.»
17 Əysa uningƣa: — Bǝhtliksǝn, i Yunus oƣli Simon! Buni sanga ayan ⱪilƣuqi ⱨeq ǝt-ⱪan igisi ǝmǝs, bǝlki ǝrxtiki Atamdur.
Då svarade Jesus och sade till honom: »Salig är du, Simon, Jonas' son; ty kött och blod har icke uppenbarat detta för dig, utan min Fader, som är i himmelen.
18 Mǝn sanga xuni eytayki, sǝn bolsang Petrusdursǝn. Mǝn jamaitimni bu uyultax üstigǝ ⱪurimǝn. Uning üstidin tǝⱨtisaraning dǝrwazilirimu ƣalib kelǝlmǝydu. (Hadēs g86)
Så säger ock jag dig att du är Petrus; och på denna klippa skall jag bygga min församling, och dödsrikets portar skola icke bliva henne övermäktiga. (Hadēs g86)
19 Ərx padixaⱨliⱪining aqⱪuqlirini sanga tapxurimǝn; sǝn yǝr yüzidǝ nemini baƣlisang ǝrxtimu baƣlanƣan bolidu, sǝn yǝr yüzidǝ nemini ⱪoyup bǝrsǝng, ǝrxtimu ⱪoyup berilgǝn bolidu, — dedi.
Jag skall giva dig himmelrikets nycklar: allt vad du binder på jorden, det skall vara bundet i himmelen; och allt vad du löser på jorden, det skall vara löst i himmelen.»
20 Bu sɵzlǝrni eytip bolup, u muhlisliriƣa ɵzining Mǝsiⱨ ikǝnlikini ⱨeqkimgǝ tinmasliⱪni tapilidi.
Därefter förbjöd han lärjungarna att för någon säga att han var Messias.
21 Xu waⱪittin baxlap, Əysa muhlisliriƣa ɵzining Yerusalemƣa ketixi, aⱪsaⱪallar, bax kaⱨinlar wǝ Tǝwrat ustazliri tǝripidin kɵp azab-oⱪubǝt tartixi, ɵltürülüxi muⱪǝrrǝr bolƣanliⱪini, xundaⱪla üqinqi küni tirildürülidiƣanliⱪini ayan ⱪilixⱪa baxlidi.
Från den tiden begynte Jesus förklara för sina lärjungar, att han måste gå till Jerusalem och lida mycket av de äldste och översteprästerna och de skriftlärde, och att han skulle bliva dödad, men att han på tredje dagen skulle uppstå igen.
22 Xuning bilǝn Petrus uni bir qǝtkǝ tartip, uni ǝyiblǝp: — Ya Rǝb, sanga rǝⱨim ⱪilinƣay! Bexingƣa bundaⱪ ixlar ⱪǝt’iy qüxmǝydu! — dedi.
Då tog Petrus honom avsides och begynte ivrigt motsäga honom och sade: »Bevare dig Gud, Herre! Ingalunda får detta vederfaras dig.»
23 Lekin u burulup Petrusⱪa ⱪarap: — Arⱪamƣa ɵt, Xǝytan! Sǝn manga putlikaxangsǝn, sening oyliƣanliring Hudaning ixliri ǝmǝs, insanning ixliridur, — dedi.
Men han vände sig om och sade till Petrus: »Gå bort, Satan, och stå mig icke i vägen; du är för mig en stötesten, ty dina tankar äro icke Guds tankar, utan människotankar.»
24 Andin Əysa muhlisliriƣa mundaⱪ dedi: Kimdǝkim manga ǝgixixni halisa, ɵzidin waz keqip, ɵzining krestini kɵtürüp manga ǝgǝxsun!
Därefter sade Jesus till sina lärjungar: »Om någon vill efterfölja mig, så försake han sig själv och tage sitt kors på sig: så följe han mig.
25 Qünki ɵz jenini ⱪutⱪuzmaⱪqi bolƣan kixi qoⱪum jenidin mǝⱨrum bolidu, lekin mǝn üqün ɵz jenidin mǝⱨrum bolƣan kixi uningƣa erixidu.
Ty den som vill bevara sitt liv, han skall mista det; men den som mister sitt liv, för min skull, han skall finna det.
26 Qünki bir adǝm pütün dunyaƣa igǝ bolup jenidin mǝⱨrum ⱪalsa, buning nemǝ paydisi bolsun?! U nemisini jeniƣa tegixsun?!
Och vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen, men förlorar sin själ? Eller vad kan en människa giva till lösen för sin själ?
27 Qünki Insan’oƣli Atisining xan-xǝripi iqidǝ pǝrixtiliri bilǝn kelix aldida turidu; wǝ u ⱨǝmmǝ adǝmning ɵz ǝmǝllirigǝ tuxluⱪ jawab ⱪayturidu.
Människosonen skall komma i sin Faders härlighet med sina änglar, och då skall han vedergälla var och en efter hans gärningar.
28 Mǝn silǝrgǝ xuni bǝrⱨǝⱪ eytip ⱪoyayki, bu yǝrdǝ turƣanlarning arisidin ɵlümning tǝmini tetixtin burun jǝzmǝn Insan’oƣlining ɵz padixaⱨliⱪi bilǝn kǝlgǝnlikini kɵridiƣanlar bardur.
Sannerligen säger jag eder: Bland dem som här stå finnas några som icke skola smaka döden, förrän de få se Människosonen komma i sitt rike.» Klippa heter på grekiska petra.
