Matta 12
1 Xu qaƣlarda bir xabat küni, Əysa buƣdayliⱪlardin ɵtüp ketiwatatti. Ⱪorsiⱪi eqip kǝtkǝn muhlisliri baxaⱪlarni üzüp, yeyixkǝ baxlidi.
Vid den tiden tog Jesus på sabbaten vägen genom ett sädesfält; och hans lärjungar blevo hungriga och begynte rycka av ax och äta.
2 Lekin buni kɵrgǝn Pǝrisiylǝr uningƣa: — Ⱪara, muhlisliring xabat küni Tǝwratta qǝklǝngǝn ixni ⱪiliwatidu, deyixti.
När fariséerna sågo detta, sade de till honom: »Se, dina lärjungar göra vad som icke är lovligt att göra på en sabbat.»
3 Biraⱪ u ularƣa: — Dawut wǝ uning ⱨǝmraⱨlirining aq ⱪalƣanda nemǝ ⱪilƣanliⱪini [muⱪǝddǝs yazmilardin] oⱪumiƣanmusilǝr?
Han svarade dem: »Haven I icke läst vad David gjorde, när han och de som följde honom blevo hungriga:
4 U Hudaning ɵyigǝ kirip, [Hudaƣa] atalƣan, xundaⱪla ɵzi wǝ ⱨǝmraⱨliriƣa nisbǝtǝn Tǝwrat ⱪanuni boyiqǝ yeyixkǝ bolmaydiƣan «tǝⱪdim nanlar»ni [sorap elip], ularni [ⱨǝmraⱨliri] bilǝn billǝ yegǝn. Əslidǝ bu nanlarni pǝⱪǝt kaⱨinlarning yeyixigila bolatti.
huru han då gick in i Guds hus, och huru de åto skådebröden, fastän det ju varken för honom eller för dem som följde honom var lovligt att äta sådant bröd, utan allenast för prästerna?
5 Silǝr Tǝwrattin xuni oⱪup baⱪmiƣansilǝrki, ibadǝthanida ixlǝydiƣan kaⱨinlar xabat künliri ixlǝp xabat tǝrtipini buzsimu, gunaⱨⱪa buyrulmaydu.
Eller haven I icke läst i lagen att prästerna på sabbaten bryta sabbaten i helgedomen, och likväl äro utan skuld?
6 Biraⱪ mǝn xuni silǝrgǝ eytip ⱪoyayki, bu yǝrdǝ ibadǝthanidinmu uluƣ birsi bar.
Men jag säger eder: Här är vad som är förmer än helgedomen.
7 Əmdiliktǝ ǝgǝr silǝr [Hudaning] «[muⱪǝddǝs yazmilarda]: «Izdǝydiƣinim ⱪurbanliⱪlar ǝmǝs, bǝlki rǝⱨim-xǝpⱪǝt» deyilgǝn xu sɵzining mǝnisini bilgǝn bolsanglar, bigunaⱨ kixilǝrni gunaⱨkar dǝp bekitmǝyttinglar.
Och haden I förstått vad det är: 'Jag har behag till barmhärtighet, och icke till offer', så skullen I icke hava dömt dem skyldiga, som äro utan skuld.
8 Qünki Insan’oƣli xabat künining Igisidur.
Ty Människosonen är herre över sabbaten.»
9 U u yǝrdin ayrilip, ularning sinagogiƣa kirdi.
Och han gick därifrån vidare och kom in i deras synagoga.
10 Wǝ mana, u yǝrdǝ bir ⱪoli yegilǝp ⱪalƣan bir adǝm bar idi. Ular uning üstidin ǝrz ⱪilixⱪa sǝwǝb tapmaⱪqi bolup uningdin: — Xabat küni kesǝl saⱪaytix Tǝwrat ⱪanuniƣa uyƣunmu? — dǝp soridi.
Och se, där var en man som hade en förvissnad hand. Då frågade de honom och sade: »Är det lovligt att bota sjuka på sabbaten?» De ville nämligen få något att anklaga honom för.
11 Lekin u ularƣa mundaⱪ jawab bǝrdi: — Birǝrsinglarning ⱪoyi xabat küni oriƣa qüxüp kǝtsǝ, uni dǝrⱨal tartip qiⱪiriwalmaydiƣan adǝm barmidu?
Men han sade till dem: »Om någon bland eder har ett får, och detta på sabbaten faller i en grop, fattar han icke då i det och drager upp det?
12 Insan bolsa ⱪoydin xunqǝ ǝtibarliⱪtur! Xunga, xabat küni yahxiliⱪ ⱪilix Tǝwrat ⱪanuniƣa uyƣundur.
Huru mycket mer värd är nu icke en människa än ett får! Alltså är det lovligt att på sabbaten göra vad gott är.»
13 Andin u ⱨeliⱪi kesǝlgǝ: — Ⱪolungni uzat, — dedi. U ⱪolini uzitixi bilǝnla ⱪoli ikkinqi ⱪoliƣa ohxax ǝsligǝ kǝltürüldi.
Därefter sade han till mannen: »Räck ut din hand.» Och han räckte ut den, och den blev frisk igen och färdig såsom den andra. --
14 Biraⱪ Pǝrisiylǝr taxⱪiriƣa qiⱪip, uni ⱪandaⱪ yoⱪitix ⱨǝⱪⱪidǝ mǝsliⱨǝt ⱪilixti.
Då gingo fariséerna bort och fattade det beslutet om honom, att de skulle förgöra honom.
15 Əmma Əysa buni biliwelip u yǝrdin ayrildi. Top-top kixilǝr uningƣa ǝgixip mangdi. U ularning ⱨǝmmisini saⱪaytti;
Men när Jesus fick veta detta, gick han bort därifrån; och många följde honom, och han botade dem alla,
16 andin ularƣa ɵzining salaⱨyitini axkarilimasliⱪni ⱪattiⱪ tapilidi.
men förbjöd dem strängeligen att utbreda ryktet om honom.
17 Buning bilǝn Yǝxaya pǝyƣǝmbǝr arⱪiliⱪ yǝtküzülgǝn munu sɵzlǝr ǝmǝlgǝ axuruldi:
Ty det skulle fullbordas, som var sagt genom profeten Esaias, när han sade:
18 — «Ⱪaranglar, mana Mǝn talliƣan Ɵz ⱪulum! Mening sɵyümlükim, dilimning sɵyüngini! Mǝn Ɵz Roⱨimni uning wujudiƣa ⱪondurimǝn, Xuning bilǝn u ǝllǝrgǝ ⱨɵküm-ⱨǝⱪiⱪǝtni jakarlaydu.
»Se, över min tjänare, som jag har utvalt, min älskade, i vilken min själ har funnit behag, över honom skall jag låta min Ande komma, och han skall förkunna rätten bland folken.
19 U nǝ talax-tartix ⱪilmaydu nǝ quⱪan kɵtürmǝydu, Koqilarda uning kɵtürgǝn awazini ⱨeq angliƣuqi bolmaydu.
Han skall icke kiva eller skria, och hans röst skall man icke höra på gatorna,
20 Taki u ƣǝlibǝ bilǝn toƣra ⱨɵkümlǝrni qiⱪarƣuqǝ, Yanjilƣan ⱪomuxni sundurmaydu, Tütǝp ɵqǝy dǝp ⱪalƣan pilikni ɵqürmǝydu;
Ett brutet rör skall han icke sönderkrossa, och en rykande veke skall han icke utsläcka, intill dess att han har fört rätten fram till seger.
21 Wǝ ǝllǝr uning namiƣa ümid baƣlaydu».
Och till hans namn skola folken sätta sitt hopp.»
22 Xu qaƣda, uning aldiƣa jin qaplixiwalƣan kor wǝ gaqa biri elip kelindi. U uni saⱪaytti, kor gaqini sɵzliyǝlǝydiƣan wǝ kɵrǝlǝydiƣan ⱪildi.
Då förde man till honom en besatt, som var blind och dövstum. Och han botade honom, så att den dövstumme talade och såg.
23 Barliⱪ halayiⱪ ⱨǝyran boluxup: — Əjǝba, bu Dawutning oƣlimidu? — deyixti.
Och allt folket uppfylldes av häpnad och sade: »Månne icke denne är Davids son?»
24 Lekin Pǝrisiylǝr bu sɵzni anglap: — U pǝⱪǝt jinlarning ǝmiri bolƣan Bǝǝlzibubⱪa tayinip jinlarni ⱪoƣliwetidikǝn, deyixti.
Men när fariséerna hörde detta, sade de: »Det är allenast med Beelsebul, de onda andarnas furste, som denne driver ut de onda andarna.»
25 Lekin u ularning nemǝ oylawatⱪanliⱪini bilip ularƣa mundaⱪ dedi: — Ɵz iqidin bɵlünüp ɵzara soⱪuxⱪan ⱨǝrⱪandaⱪ padixaⱨliⱪ wǝyran bolidu; ⱨǝrⱪandaⱪ xǝⱨǝr yaki ailǝ ɵz iqidin bɵlünüp ɵzara soⱪuxsa zawalliⱪⱪa yüz tutidu.
Men han förstod deras tankar och sade till dem: »Vart rike som har kommit i strid med sig självt bliver förött, och intet samhälle eller hus som har kommit i strid med sig självt kan hava bestånd.
26 Əgǝr Xǝytan Xǝytanni ⱪoƣlisa, u ɵz-ɵzigǝ ⱪarxi qiⱪⱪan bolidu. Undaⱪta, uning padixaⱨliⱪi ⱪandaⱪmu put tirǝp turalisun?
Om nu Satan driver ut Satan, så har han kommit i strid med sig själv. Huru kan då hans rike hava bestånd?
27 Əgǝr mǝn jinlarni Bǝǝlzibulƣa tayinip ⱪoƣlisam, silǝrning pǝrzǝntliringlar kimgǝ tayinip jinlarni ⱪoƣlaydu?! Xunga ular silǝr toƣruluⱪ ⱨɵküm qiⱪarsun!
Och om det är med Beelsebul som jag driver ut de onda andarna, med vem driva då edra egna anhängare ut dem? De skola alltså vara edra domare.
28 Lekin mǝn Hudaning Roⱨiƣa tayinip jinlarni ⱪoƣliƣan bolsam, undaⱪta Hudaning padixaⱨliⱪi dǝrwǝⱪǝ üstünglarƣa qüxüp namayan boldi.
Om det åter är med Guds Ande som jag driver ut de onda andarna, så har ju Guds rike kommit till eder. --
29 Bir kixi küqtünggür birsining ɵyigǝ kirip, uning mal-mülkini ⱪandaⱪ bulap ketǝlisun? Pǝⱪǝt u xu küqtünggürni awwal baƣliyalisa, andin ɵyini bulang-talang ⱪilalaydu.
Eller huru kan någon gå in i en stark mans hus och beröva honom hans bohag, såframt han icke förut har bundit den starke? Först därefter kan han plundra hans hus.
30 Mǝn tǝrǝptǝ turmiƣanlar manga ⱪarxi turƣuqidur. Mǝn tǝrǝpkǝ [adǝmlǝrni] yiƣmiƣuqilar bolsa tozutuwǝtküqidur.
Den som icke är med mig, han är emot mig, och den som icke församlar med mig, han förskingrar.
31 Xuning üqün mǝn silǝrgǝ xuni eytip ⱪoyayki, insanlarning ɵtküzgǝn ⱨǝrtürlük gunaⱨliri wǝ ⱪilƣan kupurluⱪlirining ⱨǝmmisini kǝqürüxkǝ bolidu. Biraⱪ Muⱪǝddǝs Roⱨⱪa kupurluⱪ ⱪilix ⱨeq kǝqürülmǝydu.
Därför säger jag eder: All annan synd och hädelse skall bliva människorna förlåten, men hädelse mot Anden skall icke bliva förlåten.
32 Insan’oƣliƣa ⱪarxi sɵz ⱪilƣan kimdǝkim bolsa kǝqürümgǝ erixǝlǝydu; lekin Muⱪǝddǝs Roⱨⱪa ⱪarxi gǝp ⱪilƣanlar bolsa bu dunyadimu, u dunyadimu kǝqürümgǝ erixǝlmǝydu. (aiōn g165)
Ja, om någon säger något mot Människosonen, så skall det bliva honom förlåtet; men om någon säger något mot den helige Ande, så skall det icke bliva honom förlåtet, varken i denna tidsåldern eller i den tillkommande. (aiōn g165)
33 Dǝrǝh yahxi bolsa, mewisimu yahxi bolidu — yaki dǝrǝh por bolsa, mewisimu naqar bolidu; qünki ⱨǝrⱪandaⱪ dǝrǝh ɵz mewisidin bilinidu.
I måsten döma så: antingen är trädet gott, och då måste dess frukt vara god; eller är trädet dåligt, och då måste dess frukt vara dålig. Ty av frukten känner man trädet.
34 Əy yilanlarning pǝrzǝntliri! Silǝr rǝzil tursanglar, aƣzinglardin ⱪandaⱪmu yahxi sɵz qiⱪsun? Qünki adǝmning ⱪǝlbidǝ nemǝ tolup taxⱪan bolsa eƣizdin xu qiⱪidu.
I huggormars avföda, huru skullen I kunna tala något gott, då I själva ären onda? Vad hjärtat är fullt av, det talar ju munnen.
35 Yahxi adǝm ɵz yahxi hǝzinisidin yahxi nǝrsilǝrni qiⱪiridu. Yaman adǝm yaman hǝzinisidin yaman nǝrsilǝrni qiⱪiridu.
En god människa bär ur sitt goda förråd fram vad gott är, och en ond människa bär ur sitt onda förråd fram vad ont är.
36 Mǝn silǝrgǝ xuni eytip ⱪoyayki, insanlar ⱪilƣan ⱨǝrbir eƣiz ⱪuruⱪ sɵzi üqün soraⱪ küni ⱨesab beridu.
Men jag säger eder, att för vart fåfängligt ord som människorna tala skola de göra räkenskap på domens dag.
37 Qünki ɵz sɵzliring bilǝn ya ⱨǝⱪⱪaniy ispatlinisǝn, ya sɵzliringlar bilǝn gunaⱨkar dǝp bekitilisǝn.
Ty efter dina ord skall du dömas rättfärdig, och efter dina ord skall du dömas skyldig.»
38 Xu qaƣda bǝzi Tǝwrat ustazliri wǝ Pǝrisiylǝr uningƣa jawabǝn: Ustaz, sǝndin bir mɵjizilik alamǝt kɵrgümiz bar, — dedi.
Då togo några av de skriftlärde och fariséerna till orda och sade till honom: »Mästare, vi skulle vilja se något tecken av dig.»
39 Lekin u ularƣa mundaⱪ jawab bǝrdi: — Rǝzil ⱨǝm zinahor bu dǝwr bir «alamǝt»ning kɵristilixini istǝp yüridu. Biraⱪ bu dǝwrdikilǝrgǝ «Yunus pǝyƣǝmbǝrdǝ kɵrülgǝn mɵjizilik alamǝt»tin baxⱪa ⱨeqⱪandaⱪ mɵjirilik alamǝt kɵrsitilmǝydu.
Men han svarade och sade till dem: »Ett ont och trolöst släkte är detta! Det åstundar ett tecken, men intet annat tecken skall givas det än profeten Jonas' tecken.
40 Qünki Yunus pǝyƣǝmbǝr yoƣan beliⱪning ⱪorsiⱪida üq keqǝ-kündüz yatⱪandǝk, Insan’oƣlimu ohxaxla üq keqǝ-kündüz yǝrning baƣrida yatidu.
Ty likasom Jonas tre dagar och tre nätter var i den stora fiskens buk, så skall ock Människosonen tre dagar och tre nätter vara i jordens sköte.
41 Soraⱪ küni Ninǝwǝ xǝⱨiridikilǝr bu dǝwrdikilǝr bilǝn tǝng ⱪopup, bu dǝwrdikilǝrning gunaⱨlirini bekitidu. Qünki ular Yunus [pǝyƣǝmbǝr] jakarliƣan hǝwǝrni anglap, [yamanliⱪidin] towa ⱪilƣan; wǝ mana, muxu yǝrdǝ Yunus [pǝyƣǝmbǝr]dinmu uluƣ birsi turidu!
Ninevitiska män skola vid domen träda fram tillsammans med detta släkte och bliva det till dom. Ty de gjorde bättring vid Jonas' predikan; och se, här är vad som är mer än Jonas.
42 Soraⱪ küni «Jǝnubtiki ayal padixaⱨ»mu bu dǝwrdikilǝr bilǝn tǝng tirilip, ularning gunaⱨlirini bekitidu. Qünki u Sulaymanning dana sɵzlirini anglax üqün yǝr yüzining qetidin kǝlgǝn; wǝ mana, ⱨazir muxu yǝrdǝ Sulaymandinmu uluƣ birsi turidu.
Drottningen av Söderlandet skall vid domen träda fram tillsammans med detta släkte och bliva det till dom. Ty hon kom från jordens ända för att höra Salomos visdom; och se, här är vad som är mer än Salomo.
43 Napak roⱨ birawning tenidin qiⱪiriwetilgǝndin keyin, u ⱪurƣaⱪ dalalarni qɵrgilǝp yürüp, birǝr aramgaⱨni izdǝydu, biraⱪ tapalmaydu
När en oren ande har farit ut ur en människa, vandrar han omkring i ökentrakter och söker efter ro, men finner ingen.
44 wǝ: «Mǝn qiⱪⱪan makanimƣa ⱪaytay» dǝydu. Xuning bilǝn ⱪaytip kelip, xu makanining yǝnila box turƣanliⱪini, xundaⱪla pakiz tazilanƣanliⱪini wǝ rǝtlǝngǝnlikini bayⱪaydu-dǝ,
Då säger han: 'Jag vill vända tillbaka till mitt hus, som jag gick ut ifrån.' Och när han kommer dit och finner det stå ledigt och vara fejat och prytt,
45 berip ɵzidinmu bǝttǝr yǝttǝ jinni baxlap kelidu; ular kirip billǝ turidu. Buning bilǝn ⱨeliⱪi adǝmning keyinki ⱨali burunⱪidinmu tehimu yaman bolidu. Bu rǝzil dǝwrdikilǝrning ⱨalimu mana xundaⱪ bolidu.
då går han åstad och tager med sig sju andra andar, som äro värre än han själv, och de gå ditin och bo där; och så bliver för den människan det sista värre än det första. Så skall det ock gå med detta onda släkte.»
46 U toplaxⱪan halayiⱪⱪa dawamliⱪ sɵzlǝwatⱪanda, mana, anisi bilǝn iniliri kelip, uning bilǝn sɵzlǝxmǝkqi bolup taxⱪirida turuxti.
Medan han ännu talade till folket, kommo hans moder och hans bröder och stannade därutanför och ville tala med honom.
47 Xuning bilǝn birǝylǝn uningƣa: — Aningiz wǝ iniliringiz siz bilǝn sɵzliximiz dǝp taxⱪirida turidu, — dedi.
Då sade någon till honom: »Se, din moder och dina bröder stå härutanför och vilja tala med dig.»
48 Lekin u jawabǝn xu hǝwǝrni yǝtküzgǝn kixidin: «Kim mening anam, kim mening inilirim?» — dǝp soridi.
Men han svarade och sade till den som omtalade detta för honom: »Vilken är min moder, och vilka äro mina bröder?»
49 Andin u ⱪolini sozup muhlislirini kɵrsitip: — Mana mening anam, mana mening inilirim!
Och han räckte ut handen mot sina lärjungar och sade: »Se här är min moder, och här äro mina bröder!
50 Qünki kim ǝrxtiki Atamning iradisini ada ⱪilsa, xu mening aka-inim, aqa-singlim wǝ anamdur, — dedi.
Ty var och en som gör min himmelske Faders vilja, den är min broder och min syster och min moder.»
