< Yǝrǝmiya 34 >

1 Babil padixaⱨi Neboⱪadnǝsar, pütün ⱪoxuni wǝ ⱨɵkümranliⱪiƣa beⱪinƣan barliⱪ padixaⱨliⱪlar wǝ ǝllǝrning ⱨǝmmisi Yerusalemƣa wǝ uning ǝtrapidiki barliⱪ xǝⱨǝrlǝrgǝ jǝng ⱪilƣan waⱪtida, Pǝrwǝrdigardin Yǝrǝmiyaƣa kǝlgǝn sɵz: —
Detta är det ord, som af Herranom skedde till Jeremia, då NebucadNezar, Konungen i Babel, samt med allom sinom här, och med all rike på jordene, som under hans välde voro, och med all folk, örligade mot Jerusalem, och alla dess städer, och sade:
2 Israilning Hudasi Pǝrwǝrdigar mundaⱪ dǝydu: — Zǝdǝkiyaning yeniƣa berip uningƣa mundaⱪ degin: — Pǝrwǝrdigar mundaⱪ dǝydu: — Mana, bu xǝⱨǝrni Babil padixaⱨining ⱪoliƣa tapxurimǝn, u uningƣa ot ⱪoyup kɵydüriwetidu.
Detta säger Herren Israels Gud: Gack bort, och tala med Zedekia, Juda Konung, och säg till honom: Så säger Herren: Si, jag skall gifva denna staden uti Konungens händer i Babel, och han skall bränna honom upp i eld.
3 Sǝn bolsang, uning ⱪolidin ⱪaqalmaysǝn; bǝlki sǝn tutulup uning ⱪoliƣa tapxurulisǝn; sening kɵzliring Babil padixaⱨining kɵzlirigǝ ⱪaraydu, uning bilǝn yüz turanǝ sɵzlixisǝn wǝ sǝn Babilƣa sürgün bolup ketisǝn.
Och du skall icke undkomma hans hand, utan varda gripen, och i hans hand gifven, så att du skall se honom med ögonen, och muntliga tala med honom, och till Babel komma.
4 Lekin, i Yǝⱨuda padixaⱨi Zǝdǝkiya, Pǝrwǝrdigarning sɵzini angla; Pǝrwǝrdigar sening tuƣrangda mundaⱪ dǝydu: — Sǝn ⱪiliq bilǝn ɵlmǝysǝn;
Så hör dock, du Zedekia, Juda Konung, Herrans ord; detta säger Herren om dig: Du skall icke dö genom svärd;
5 sǝn aman-tinqliⱪta ɵlisǝn; ata-bowiliring bolƣan ɵzüngdin ilgiriki padixaⱨlar üqün matǝm tutup huxbuy yaⱪⱪandǝk ular ohxaxla sǝn üqünmu [huxbuy] yaⱪidu; ular sǝn üqün: «Aⱨ, xaⱨim!» dǝp matǝm tutidu; qünki Mǝn xundaⱪ wǝdǝ ⱪilƣanmǝn, — dǝydu Pǝrwǝrdigar.
Utan du skall dö i frid; och lika som man hafver bränt öfver dina fäder, de förra Konungar, som för dig varit hafva, så skall man ock bränna öfver dig, och begråta dig: Ack! herre; ty jag hafver det sagt, säger Herren.
6 Andin Yǝrǝmiya pǝyƣǝmbǝr bu sɵzlǝrning ⱨǝmmisini Yǝⱨuda padixaⱨi Zǝdǝkiyaƣa Yerusalemda eytti.
Och Propheten Jeremia talade all dessa, orden till Zedekia, Juda Konung, i Jerusalem;
7 Xu qaƣda Babil padixaⱨining ⱪoxuni Yerusalemda wǝ Yǝⱨudadiki ⱪalƣan xǝⱨǝrlǝrdǝ, yǝni Laⱪixta wǝ Azikaⱨta jǝng ⱪiliwatatti; qünki Yǝⱨudadiki mustǝⱨkǝm xǝⱨǝrlǝr arisidin pǝⱪǝt bularla ixƣal bolmiƣanidi.
Då Konungens här i Babel allaredo stridde emot Jerusalem, och emot alla qvarlefda Juda städer, nämliga emot Lachis och Aseka; ty desse, såsom de fastaste städer, voro ännu qvarblefne af Juda städer.
8 Padixaⱨ Zǝdǝkiya [ⱪullirimizƣa] azadliⱪ jakarlayli dǝp Yerusalemdikilǝrning ⱨǝmmisi bilǝn ǝⱨdini kesip tüzgǝndin keyin, Pǝrwǝrdigardin tɵwǝndiki bu sɵz Yǝrǝmiyaƣa kǝldi
Detta är det ord, som af Herranom skedde till Jeremia, sedan Konung Zedekia ett förbund gjort hade med allo folkena i Jerusalem, till att utropa ett friår;
9 (ǝⱨdǝ boyiqǝ ⱨǝrbiri ɵz ibraniy ⱪullirini, ǝr bolsun, ⱪiz-ayal bolsun, ⱪoyuwetixi kerǝk idi; ⱨeqⱪaysisi ɵz ⱪerindixi bolƣan Yǝⱨudiyni ⱪulluⱪta ⱪaldurmasliⱪi kerǝk idi.
Så att hvar och en skulle gifva sin träl och hvar och en sina trälinno fri, de der Ebreer och Ebreiske voro, att den ene Juden icke skulle vara dens andras träl.
10 Əⱨdigǝ ⱪoxulƣan barliⱪ ǝmirlǝr wǝ barliⱪ hǝlⱪ xuningƣa, yǝni ⱨǝrⱪaysimiz ɵz ⱪuli yaki dedikini ⱪoyuwetǝyli, ularni ⱪulluⱪta ⱪalduruwǝrmǝyli degǝn sɵzigǝ boysundi. Ular boysunup ularni ⱪoyuwǝtti.
Då lydde honom alle Förstarna, och allt folket, som det förbund undergångit hade, att hvar och en skulle gifva sin träl och trälinno fri, och icke mer hålla dem för lifegna, och gåfvo dem lösa.
11 Lekin uningdin keyin ular bu yoldin yenip ⱪoyuwǝtkǝn ⱪul-dedǝklǝrni ɵzigǝ ⱪayturuwaldi. Ular bularni ⱪaytidin mǝjburiy ⱪul-dedǝk ⱪiliwaldi).
Men något derefter vände de om igen, och togo de trälar och trälinnor åter till sig, som de frigifvit hade, och tvingade dem, att de trälar och trälinnor vara måste.
12 — Xu qaƣda Pǝrwǝrdigarning sɵzi Yǝrǝmiyaƣa kelip mundaⱪ deyildi: —
Då skedde Herrans ord till Jeremia af Herranom, och sade:
13 Israilning Hudasi Pǝrwǝrdigar mundaⱪ dǝydu: — Mǝn ata-bowiliringlarni Misirning zeminidin, yǝni «ⱪulluⱪ ɵyi»din qiⱪarƣinimda, ular bilǝn ǝⱨdǝ tüzgǝnidim;
Detta säger Herren, Israels Gud: Jag hafver gjort ett förbund med edra fäder, då jag förde dem utur Egypti land, utu träldomens hus, och sade:
14 [xu ǝⱨdǝ boyiqǝ] ⱨǝrbiringlar yǝttinqi yilida silǝrgǝ ɵzini satⱪan ⱨǝrⱪaysi ⱪerindixinglar bolƣan ibraniy kixilirini ⱪoyuwetixinglar kerǝk; u ⱪulluⱪungda altǝ yil bolƣandin keyin, sǝn uni azadliⱪⱪa ⱪoyuwetixing kerǝk, degǝnidim. Lekin ata-bowiliringlar buni anglimay ⱨeq ⱪulaⱪ salmiƣan.
Då sju år förlidne äro, så skall hvar och en låta sin broder, den en Ebreer är, och sig honom sålt, och i sex år tjent hafver, fri och lös; men edra fäder hörde mig intet, och böjde intet sin öron dertill.
15 Lekin silǝr bolsanglar, [xu yaman yoldin] yenip, kɵz aldimda durus ixni kɵrüp, ⱨǝrbiringlar ɵz yeⱪiniƣa «azad bol» dǝp jakarlidinglar, xuningdǝk Ɵz namim bilǝn atalƣan ɵydǝ ǝⱨdǝ tüzüdinglar;
Så hafven I nu i dag omvändt eder, och gjort det mig väl behagade, att I låten utropa ett friår, hvar och en sinom nästa, och hafven deruppå gjort ett förbund inför mig uti de huse, som efter mitt Namn nämndt är;
16 lekin silǝr yǝnǝ yenip Mening namimƣa daƣ kǝltürüp, ⱨǝrbiringlar ɵz rayiƣa ⱪoyuwǝtkǝn ⱪulni ⱨǝm ihtiyariƣa ⱪoyuwǝtkǝn dedǝkni ⱪayturuwelip ⱪaytidin ɵzünglarƣa ⱪul-dedǝk boluxⱪa mǝjburlidinglar.
Men I hafven åter sedan trädt derifrå, och ohelgat mitt Namn, och hvar och en igentagit sin träl och trälinno, de I haden frigifvit, att de skulle vara sine egne, och tvingen dem nu att de edre trälar och trälinnor vara måste.
17 Xunga Pǝrwǝrdigar mundaⱪ dǝydu: — Silǝr manga ⱪulaⱪ salmidinglar, ⱨǝrbiringlar ɵz ⱪerindixinglarƣa, ⱨǝrbiringlar ɵz yeⱪininglarƣa azad bolunglar dǝp ⱨeq jakarlimidinglar; mana, Mǝn silǝrgǝ bir hil azadliⱪni — yǝni ⱪiliqⱪa, wabaƣa wǝ ⱪǝⱨǝtqilikkǝ bolƣan bir azadliⱪni jakarlaymǝn; silǝrni yǝr yüzidiki barliⱪ padixaⱨliⱪlarƣa bir wǝⱨxǝt basⱪuqi ⱪilimǝn.
Derföre säger Herren alltså: I hörden icke mig, att I måtten utropat ett friår, hvar och en sinom broder, och sinom nästa. Si, så ropar jag, säger Herren, eder ett friår ut, till svärd, till pestilentie, till hunger; och skall icke låta eder bliva uti något rike på jordene.
18 Xuning bilǝn Mǝn ǝⱨdǝmni buzƣan, kɵz aldimda kesip tüzgǝn ǝⱨdining sɵzlirigǝ ǝmǝl ⱪilmiƣan kixilǝrni bolsa, ular ɵzliri soyup ikki parqǝ ⱪilip, otturisidin ɵtkǝn ⱨeliⱪi mozaydǝk ⱪilimǝn;
Och de som öfverträda mitt förbund, och icke hålla dess förbunds ord, som de för mig gjort hafva, dem skall jag så göra, lika som dem kalfvenom, den de i tu stycke höggo, och emellan båda stycken gingo;
19 Yǝⱨudaning ǝmirliri wǝ Yerusalemning ǝmirliri, ordidiki ǝlǝmdarlar, kaⱨinlar, xuningdǝk mozayning ikki parqisining otturisidin ɵtkǝn barliⱪ hǝlⱪni bolsa,
Nämliga Juda Förstar, Jerusalems Förstar, de kamererare, Presterna, och allt folket i landena, som emellan stycken af kalfven gångne äro;
20 Mǝn ularni düxmǝnlirining ⱪoliƣa, jenini izdigüqilǝrning ⱪoliƣa tapxurimǝn; xuning bilǝn jǝsǝtliri asmandiki uqar-ⱪanatlarƣa wǝ zemindiki ⱨaywanlarƣa ozuⱪ bolidu;
Och skall gifva dem uti deras fiendars hand, och deras som efter deras lif stå, att deras kroppar skola foglomen under himmelen och djuromen på jordene till spis varda.
21 Yǝⱨuda padixaⱨi Zǝdǝkiya wǝ uning ǝmirlirinimu düxmǝnlirining ⱪoliƣa, jenini izdigüqilǝrning ⱪoliƣa, xundaⱪla silǝrgǝ ⱨujum ⱪilixtin qikinip turƣan Babil padixaⱨining ⱪoxunining ⱪoliƣa tapxurimǝn.
Och Zedekia, Juda Konung, och hans Förstar, skall jag gifva uti deras fiendars händer, och i deras som efter deras lif stå, och i Konungens härs händer af Babel, hvilken nu ifrån eder afdragen är.
22 Mana, Mǝn ǝmr ⱪilimǝn, — dǝydu Pǝrwǝrdigar, wǝ ular bu xǝⱨǝr aldiƣa yǝnǝ kelidu; ular uningƣa ⱨujum ⱪilip ot ⱪoyup kɵydüriwetidu; wǝ Mǝn Yǝⱨudaning xǝⱨǝrlirini wǝyranǝ, ⱨeq adǝmzatsiz ⱪilimǝn.
Ty si, jag vill befalla dem, säger Herren, och skall åter låta dem komma inför denna staden, och de skola strida emot honom, och vinna honom, och uppbränna honom i eld; och jag skall föröda Juda städer, så att der ingen mer bo skall.

< Yǝrǝmiya 34 >