< Yǝxaya 33 >
1 I ɵzüng bulang-talang ⱪilinmiƣan, baxⱪilarni bulang-talang ⱪilƣuqi, Baxⱪilar sanga asiyliⱪ ⱪilmiƣan, Ɵzüng asiyliⱪ ⱪilƣuqi, Sening ⱨalingƣa way! Sǝn bulang-talangni boldi ⱪilixing bilǝn, Ɵzüng bulang-talang ⱪilinisǝn; Sǝn asiyliⱪni boldi ⱪilixing bilǝn, Ɵzüng asiyliⱪⱪa uqraysǝn;
Ve dig, du fördärvare, som själv har gått fri ifrån fördärvet! Ve dig, du härjare, som själv har undgått förhärjning! När du har fyllt ditt mått att fördärva, drabbas du själv av fördärvet; när du har fullbordat till härjande drabbas du själv av förhärjning.
2 I Pǝrwǝrdigar, bizgǝ meⱨir-xǝpⱪǝt kɵrsǝtkǝysǝn; Biz Seni ümid bilǝn kütüp kǝlduⱪ; Ɵtünimizki, Sǝn ⱨǝr sǝⱨǝr [Israilƣa] küqlük bilǝk-ⱪol, Ⱪiyinqiliⱪ pǝytliridǝ nijatimiz bolƣaysǝn.
HERRE, var oss nådig, dig förbida vi. Var dessas arm var morgon; ja, var vår frälsning i nödens tid.
3 Top-top adǝmlǝrning ƣowƣa-quⱪanliridin hǝlⱪlǝr bǝdǝr ⱪaqidu; Sǝn [Huda] ⱪǝddingni tik ⱪilixing bilǝn ǝllǝr pitirap ketidu;
För ditt väldiga dån fly folken bort; när du reser dig upp, förskingras folkslagen.
4 Qekǝtkǝ liqinkiliri ot-kɵklǝrni yiƣip yǝwalƣandǝk, Silǝrgǝ bekitip berilgǝn olja yiƣiwelinidu; Qekǝtkilǝr uyan-buyan yügürgǝndǝk adǝmlǝr olja üstidǝ uyan-buyan yügürüxidu.
Och man får skövla och taga byte efter eder, såsom gräsmaskar skövla; såsom gräshoppor störta fram, så störtar man över det.
5 Pǝrwǝrdigar üstün turidu, Bǝrⱨǝⱪ, Uning turalƣusi yuⱪirididur; U Zionƣa adalǝt wǝ ⱨǝⱪⱪaniyliⱪ toldurdi;
HERREN är hög, ty han bor i höjden; han uppfyller Sion med rätt och rättfärdighet.
6 U bolsa künliringlarning tinq-amanliⱪi, nijatliⱪ, danaliⱪ wǝ bilimning bayliⱪliri bolidu; Pǝrwǝrdigardin ⱪorⱪux Uning üqün gɵⱨǝrdur.
Ja, trygga tider skola komma för dig! Vishet och kunskap bereda Sion frälsning i rikt mått, och HERRENS fruktan skall vara deras skatt.
7 Mana, ularning palwanliri sirtta turup nalǝ-pǝryad kɵtüridu; Sülⱨ-ǝⱨdǝ tüzgǝn ǝlqilǝr ⱪattiⱪ yiƣlixidu;
Hör, deras hjältar klaga därute, fredsbudbärarna gråta bitterligen.
8 Yollar adǝmsiz ⱪaldi; Ɵtkünqi yolqilar yoⱪ boldi; U ǝⱨdini buzup taxlidi; Xǝⱨǝrlǝrni kɵzigǝ ilmaydu, Adǝmlǝrni ⱨeq ǝtiwarlimaydu.
Vägarna äro öde, ingen går mer på stigarna. Han bryter förbund, han aktar städer ringa, människor räknar han för intet.
9 Zemin matǝm tutidu, zǝiplixidu; Liwan hijalǝttin solixidu; Xaron qɵl-bayawanƣa aylandi; Baxan wǝ Karmǝl bolsa ⱪirip taxlandi.
Landet ligger sörjande och försmäktar, Libanon blyges och står förvissnat, Saron har blivit likt en hedmark, Basans och Karmels skogar fälla sina löv.
10 Mana ⱨazir ornumdin turimǝn, — dǝydu Pǝrwǝrdigar, — Ⱨazir Ɵzümni üstün kɵrsitimǝn, Ⱨazir ⱪǝddimni kɵtürimǝn.
Men nu vill jag stå upp, säger HERREN, nu vill jag resa mig upp, nu vill jag upphäva mig.
11 — Silǝrning boyunglarda ⱪuruⱪ ot-qɵpla bar, Pahal tuƣisilǝr; Ɵz nǝpǝsliringlar ot bolup ɵzünglarni yutuwetidu;
Med halm gån I havande, och strå föden I; edert raseri är en eld, som skall förtära eder själva.
12 Əllǝr bolsa ⱨak kɵydürülgǝndǝk kɵydürilidu; Orulƣan jiƣan-tikǝnlǝrdǝk otta kɵydürüwetilidu.
Folken skola förbrännas och bliva till aska, ja, likna avhugget törne, som brinner upp i eld.
13 — I yiraⱪtikilǝr, Mening ⱪilƣanlirimni anglanglar; Yeⱪindikilǝr, Mening küq-ⱪudritimni tonup yetinglar.
Så hören nu, I som fjärran ärer, vad jag har gjort; förnimmen min makt, I som nära ären.
14 Ziondiki gunaⱨkarlar ⱪorⱪidu; Wǝⱨimǝ iplaslarni besiwalidu. [Ular]: «Arimizdiki kim mǝnggülük yutⱪur Ot bilǝn billǝ turidu? Kim ǝbǝdil’ǝbǝd yalⱪunlar bilǝn bir makanda bolidu?» — dǝydu.
Syndarna i Sion bliva förskräckta, bävan griper de gudlösa. "Vem av oss kan härda ut vid en förtärande eld, vem av oss kan bo vid en evig glöd?"
15 — «Ⱨǝⱪⱪaniyliⱪ yolida mangidiƣan, Durus-lilla gǝp ⱪilidiƣan, Zalimliⱪtin kǝlgǝn ⱨaram paydiƣa nǝprǝtlinidiƣan, Parilarni sunƣuqilarni ⱪolini pulangxitip rǝt ⱪilidiƣan, Ⱪanning gepi bolsila ⱪuliⱪini yopurup anglimaydiƣan, Pǝslik-rǝzillikkǝ ⱪaraxni rǝt ⱪilip, kɵzini ⱪaquridiƣan;
Den som vandrar i rättfärdighet och talar, vad rätt är, den som föraktar, vad som vinnes genom orätt och våld, och den som avhåller sina händer från att taga mutor, den som tillstoppar sina öron för att icke höra om blodsgärningar och tillsluter sina ögon för att icke se, vad ont är,
16 U yuⱪirini makan ⱪilidu; Ⱪoram taxlar uning ⱪorƣini bolup, Yuⱪiri uning baxpanaⱨi bolidu; Ɵz risⱪi uningƣa berilidu, Uning süyi kapalǝtlik bolidu».
han skall bo på höjderna, klippfästen skola vara hans värn, sitt bröd skall han få, och vatten skall han hava beständigt.
17 — «Kɵzliring Padixaⱨni güzǝllikidǝ kɵridu; Kɵzliring uzunƣa sozulƣan zeminƣa nǝzǝr salidu.
Ja, dina ögon skola skåda en konung i hans härlighet, de skola blicka ut över ett vidsträckt land.
18 Kɵnglüng wǝⱨimǝ toƣrisida qongⱪur oyƣa patidu; Royhǝtqi bǝg ⱪeni? Oljini ɵlqǝydiƣan taraziqi bǝg ⱪeni? Istiⱨkam-munarlarni saniƣuqi bǝg ⱪeni?
Då skall ditt hjärta tänka tillbaka på förskräckelsens tid: "Var är nu skatteräknaren, var är nu skattevägaren, var är den som räknade tornen?"
19 Ⱪaytidin ǝxǝddiy hǝlⱪni kɵrmǝysǝn, — Sǝn angⱪiralmaydiƣan, boƣuzida sɵzlǝydiƣan, Duduⱪlap gǝp ⱪilidiƣan, gepini qüxinǝlmǝydiƣan bir hǝlⱪni ikkinqi kɵrmǝysǝn.
Du slipper då att se det fräcka folket, folket, vars obegripliga språk man ej kunde förstå, vars stammande tungomål ingen kunde tyda.
20 Ibadǝt ⱨeytlirimiz ɵtküzülidiƣan xǝⱨǝr Zionƣa ⱪara; Sening kɵzüng Yerusalemning tinq-aman makan bolƣanliⱪini, Ⱪozuⱪliri ⱨǝrgiz yulunmaydiƣan, Taniliri ⱨǝrgiz üzülmǝydiƣan, Ikkinqi yɵtkǝlmǝydiƣan qedir bolƣanliⱪini kɵridu;
Men skåda på Sion, våra högtiders stad, låt dina ögon betrakta Jerusalem: det är en säker boning, ett tält, som icke flyttas bort, ett vars pluggar aldrig ryckas upp och av vars streck intet enda brister sönder.
21 Xu yǝrdǝ Pǝrwǝrdigarning xan-xǝripi bizgǝ kɵrünidu, — U Ɵzi dǝryalar, kǝng ɵstǝnglǝr eⱪip turidiƣan bir jay bolidu; Palaⱪlar bilǝn ⱨǝydǝlgǝn ⱨeqⱪandaⱪ kemǝ u jayda ⱪatnimaydu, Wǝ yaki ⱨeq ⱨǝywǝtlik kemǝ u jaydin ɵtmǝydu;
Ja, vi hava där HERREN, den väldige; han är för oss såsom floder och breda strömmar; ingen roddflotta kommer där fram, och det väldigaste skepp kan ej fara däröver.
22 Qünki Pǝrwǝrdigar bizning nijatkar-ⱨakimimiz, Pǝrwǝrdigar bizgǝ ⱪanun Bǝrgüqidur, Pǝrwǝrdigar — bizning Padixaⱨimiz, U bizni ⱪutⱪuzidu!
Ty HERREN är vår domare, HERREN är vår härskare, HERREN är vår konung, han frälsar oss.
23 Sening tana-arƣamqiliring boxiƣan bolsimu, [Israil] yǝlkǝn hadisining turumini mustǝⱨkǝm ⱪilalmisimu, Yǝlkǝnni yeyip qiⱪiralmisimu, U qaƣda zor bir olja ülǝxtürülidu; Ⱨǝtta aⱪsaⱪ-tokurlarmu oljini alidu.
Dina tåg hänga slappa, de hålla ej masten stadig, ej seglet spänt. Men då skall rövat gods utskiftas i myckenhet, ja, också de lama skola då taga byte.
24 Xu qaƣda xu yǝrdǝ turƣuqi: «Mǝn kesǝl» demǝydu; Xu jayni makan ⱪilƣan hǝlⱪning gunaⱨliri kǝqürüm ⱪilinidu.
Och ingen av invånarna skall säga: "Jag är svag", ty folket, som där bor, har fått sin missgärning förlåten.