Yǝxaya 13
1 Amozning oƣli Yǝxaya kɵrgǝn, xundaⱪla uningƣa yüklǝngǝn Babil toƣrisidiki wǝⱨiy: —
Detta är tungen öfver Babel, som Esaia, Amos son, såg:
2 [Babil] aⱪsɵngǝklirining ⱪowuⱪlardin ɵtüp kirixi üqün, Ⱪaⱪas taƣ üstidǝ tuƣ kɵtürünglar, Ularni yuⱪiri awazda qaⱪiringlar, Ⱪolunglarni pulanglitip ixarǝt ⱪilinglar.
Reser upp baner på högo berge; ropar fast emot dem; slår upp handena; låter indraga genom förstarnas portar.
3 Mǝn bolsam, mǝhsus talliƣanlirimƣa buyruⱪ qüxürgǝnmǝn, Ɵz palwanlirimni, yǝni tǝkǝbburluⱪtin yayrap kǝtkǝn adǝmlirimni ƣǝzipimni bǝja kǝltürüxkǝ qaⱪirdim.
Jag hafver budit minom helgedom, och kallat mina starka till mina vrede, hvilke glade äro uti mine härlighet.
4 Anglanglar, büyük bir ǝlning adǝmliridǝk top-top adǝmlǝrning taƣlarda yangratⱪan ⱪiyⱪas-sürǝnlirini, Ⱨǝmmǝ ǝl-yurtlar wǝ padixaⱨliⱪlar [jǝnggǝ] yiƣilip dolⱪunlatⱪan ⱪaynam-taxⱪinliⱪni! Samawi ⱪoxunlarning Sǝrdari bolƣan Pǝrwǝrdigar ⱪoxunlarni jǝnggǝ yiƣidu.
Der är ett rop af en stor hop på bergomen, såsom af ett stort folk; ett rop lika som en gny af församladt Hedningars rike; Herren Zebaoth rustar en här till strids;
5 Ular, yǝni Pǝrwǝrdigar wǝ Ɵz ƣǝzipining ⱪoralliri, Yiraⱪ yurttin, ⱨǝtta asmanlarning ⱪǝridinmu pütkül jaⱨanni ⱨalak ⱪilixⱪa kǝlgǝn.
Hvilke utaf fjerran land komma ifrå himmelens ända; ja, Herren sjelfver, samt med sins vredes här, till att förderfva hela landet.
6 Pǝryad qekip ⱨuwlanglar! Qünki Pǝrwǝrdigarning küni yeⱪinlaxti; U Ⱨǝmmigǝ ⱪadirdin kelidiƣan ⱨalakǝttǝk kelidu.
Jämrar eder; ty Herrans dag är hardt när; han kommer såsom en förödelse af dem Allsmägtiga.
7 Buningdin ⱨǝrbir ⱪol boxixip ketidu, Ⱨǝmmǝ adǝmning yüriki erip ketidu.
Derföre skola alla händer nederfalla, och all menniskors hjerta gifva sig.
8 Ular wǝⱨimigǝ qüxidu; Azab-oⱪubǝt wǝ ⱪayƣu-ⱨǝsrǝt ularni ⱪaplaydu, Tolƣiⱪi tutⱪan ayaldǝk ular tolƣinip ketidu, Ular bir-birigǝ wǝⱨimǝ iqidǝ tikilip ⱪarixidu; Yüzliri bolsa yalⱪundǝk ⱪizirip ketidu.
Förskräckelse, ångest och värk skall komma dem uppå; de skola hafva vedermödo, såsom en den der barn föder; den ena skall grufva sig vid den andra; röd som en eld skola deras ansigte vara.
9 Mana Pǝrwǝrdigarning küni kelidu, Xu kün jimi yǝr-jaⱨanni wǝyran ⱪilixⱪa, Rǝⱨimsiz bolup, ƣǝzǝp wǝ ⱪǝⱨr bilǝn tolƣandur; U gunaⱨkarlarni jaⱨandin yoⱪitidu.
Ty si, Herrans dag kommer grufvelig, vred, grym, till att förderfva landet, och till att förgöra syndarena deraf.
10 Qünki asmandiki yultuzlar ⱨǝm yultuz türkümliri nurini bǝrmǝydu; Ⱪuyax bolsa qiⱪipla ⱪarangƣulixidu, Aymu ⱨeq yorumaydu.
Ty stjernorna på himmelen, och hans Orion skina icke klart; solen går mörk upp, och månen skin mörkt.
11 Mǝn dunyani rǝzilliki üqün, Ⱪǝbiⱨlǝrni gunaⱨliri üqün jazalaymǝn; Ⱨakawurlarning tǝkǝbburluⱪini tügǝl yoⱪitimǝn; Zorawanlarning kibirlirini pǝs ⱪilimǝn.
Jag skall hemsöka jordenes krets, för hennes ondskas skull, och de ogudaktiga, för deras odygds skull; och skall göra en ända, uppå de stoltas högmod, och ödmjuka de väldigas högfärd;
12 Mǝn insanlarni sap altundin az ⱪilimǝn, Adǝmni ⱨǝtta Ofirdiki altundin az ⱪilimǝn.
Så att en man skall dyrare varda än fint guld, och en menniska mer värd än ett stycke guld af Ophir.
13 Xunga samawi ⱪoxunlarning Sǝrdari bolƣan Pǝrwǝrdigarning ƣǝzipidǝ, Uning ⱪayniƣan ⱪǝⱨrlik künidǝ, Mǝn [Huda] asmanlarni tǝwritimǝn, Yǝr bolsa ɵz ornidin yɵtkilidu;
Derföre skall jag röra himmelen, så att jorden skall bäfva utaf sitt rum, igenom Herrans Zebaoths vrede, och igenom hans vredes dag.
14 Xunga owlanƣan bir jǝrǝndǝk, Ⱨeqkim yiƣmaydiƣan bir padidǝk, Ⱨǝrbirsi ɵz ǝl-jamaitini izdǝp kǝtmǝkqi bolidu, Ⱨǝrbiri ɵz yurt-makaniƣa ⱪaqmaⱪqi bolidu;
Och han skall vara såsom en förjagad rå, och såsom en hjord utan herda; så att hvar och en skall vända till sitt folk igen, och hvar och en fly uti sitt land;
15 Ⱪeqip tutulƣanlarning ⱨǝmmisi sanjip ɵltürülidu; Əsirgǝ qüxkǝnlǝrmu ⱪiliqlinidu.
Derföre att hvilken sig derinne finna låter, han skall igenomstungen varda, och den der när är, skall igenom svärd falla.
16 Ularning balilirimu kɵz aldida parǝ-parǝ ⱪilinidu; Ularning ɵyliri bulang-talang ⱪilinidu, Ayallirimu ayaƣ asti ⱪilinidu.
Skola ock deras barn för deras ögon dräpne varda, deras hus skinnad, och deras hustrur skämda.
17 Mana, Mǝn ularƣa ⱪarxi turuxⱪa Medialiⱪlarni ⱪozƣaymǝn, Ular kümüxlǝrgǝ ⱨeq ⱪarimaydu, Altundin bolsa ular zoⱪ almaydu.
Ty si, jag skall uppväcka de Meder öfver dem, hvilke intet silfver söka, eller efter något guld fråga;
18 Ularning oⱪyaliri yigitlǝrni ɵtmǝ-tɵxük ⱪiliwetidu, Ular baliyatⱪuning mewisigǝ ⱨeq rǝⱨim ⱪilmaydu, Kɵzliri balilarni ⱨeq ayimaydu.
Utan att skjuta de unga män ihjäl med bågar, och icke förbarma sig öfver frukten i moderlifvet, eller barn skona.
19 Padixaⱨliⱪlarning gɵⱨiri, Kaldiylǝrning pǝhirlinidiƣan güzǝlliki bolƣan Babil bolsa, Hudaning Sodom wǝ Gomorra xǝⱨǝrlirini ɵrüwǝtkinigǝ ohxax bolidu.
Alltså skall Babel, det aldraskönesta ibland riken, de Chaldeers härliga prål, omstört varda af Gudi, lika som Sodom och Gomorra;
20 U yǝrdǝ ⱨeqkim ⱨǝrgiz turmaydu, Dǝwrdin-dǝwrgiqǝ u adǝmzatsiz ⱪalidu. Ərǝblǝr bolsa xu yǝrdǝ qedir tikmǝydu, Malqilar padilirini xu yǝrdǝ yatⱪuzmaydu.
Så att man sedan der intet bo skall, eller någor der blifva i evig tid; att ock de Araber der ingen hyddo göra skola, och de herdar der inga bodar uppsätta;
21 Biraⱪ qɵl-bayawandiki janiwarlar xu yǝrdǝ ⱪonidu, Ularning [harab] ɵylirigǝ ⱨuwlaydiƣan mǝhluⱪlar tolidu, Ⱨuwⱪuxlar xu yǝrdǝ makanlixidu, «Ɵqkǝ jin»lar sǝkrǝp oynaⱪlixidu.
Utan stygge foglar skola der lägga sig, och deras hus full med odjur vara, och strutser skola der bo, och gastar skola der springa;
22 Yawayi itlar ⱪǝl’ǝ-ⱪorƣanlarda, Qilbɵrilǝr uning ⱨǝxǝmǝtlik ordilirida ⱨuwlixidu, Bǝrⱨǝⱪ, uning waⱪti toxuxⱪa az ⱪaldi, Uning künliri uzunƣa barmaydu.
Och ugglor sjunga uti hans palats, och drakar uti de lustiga borger. Och hans tid varder snart kommandes, och hans dagar skola intet dröjas.
