Ibraniylarƣa 2
1 Bu sǝwǝbtin, alliⱪandaⱪ yol bilǝn [ⱨǝⱪiⱪiy yoldin] teyilip kǝtmǝslikimiz üqün, angliƣan ⱨǝⱪiⱪǝtlǝrgǝ tehimu etibar ⱪiliximiz lazim.
Därför böra vi så mycket mer akta på det som vi hava hört, så att vi icke gå förlorade.
2 Qünki pǝrixtilǝr arⱪiliⱪ yǝtküzülgǝn sɵz-kalamning turaⱪliⱪ ikǝnliki ispatlanƣan ⱨǝmdǝ uningƣa ⱨǝrbir boysunmasliⱪ wǝ itaǝtsizlik ⱪilix tegixlik jazaƣa tartilidiƣan yǝrdǝ,
Ty om det ord som talades genom änglar blev beståndande, och all överträdelse och olydnad fick sin rättvisa lön,
3 xunqǝ uluƣ ⱪutⱪuzux-nijatⱪa etibar bǝrmisǝk, biz ⱪandaⱪmu [jazadin] ⱪeqip ⱪutulalaymiz?! Qünki bu nijatning hǝwiri dǝslǝptǝ Rǝb arⱪiliⱪ uⱪturulƣan, ⱨǝm uning ⱨǝⱪliⱪini biwasitǝ angliƣanlarmu bizgǝ tǝstiⱪliƣan;
huru skola då vi kunna undkomma, om vi icke taga vara på en sådan frälsning? -- en frälsning som ju först förkunnades genom Herren och sedan bekräftades för oss av dem som hade hört honom,
4 uning üstigǝ Huda bexarǝtlik alamǝtlǝr, karamǝtlǝr wǝ ⱨǝrhil ⱪudrǝtlik mɵjizilǝr arⱪiliⱪ, xundaⱪla Ɵz iradisi boyiqǝ Muⱪǝddǝs Roⱨning ata ⱪilƣan iltipatliri bilǝn tǝng buningƣa guwaⱨliⱪ bǝrgǝn.
varjämte Gud själv ytterligare gav sitt vittnesbörd genom tecken och under och allahanda kraftgärningar, och genom att utdela helig ande, allt efter sin vilja.
5 Biz dǝwatⱪan kǝlgüsi dunyani Huda pǝrixtilǝrning baxⱪuruxiƣa ɵtküzüp bǝrgini yoⱪ;
Ty det var icke under änglars välde som han lade den tillkommande världen, den som vi tala om.
6 bǝlki bu ⱨǝⱪtǝ [muⱪǝddǝs yazmilarning] bir yeridǝ birǝylǝn mundaⱪ guwaⱨliⱪ bǝrgǝndur: — «[I Huda], insan degǝn nemidi, Sǝn uni seƣinidikǝnsǝn? Adǝm balisi nemidi, Sǝn uning yeniƣa kelip yoⱪlaydikǝnsǝn?
Däremot har någon någonstädes betygat och sagt: »Vad är en människa, att du tänker på henne, eller en människoson, att du låter dig vårda om honom?
7 Qünki Sǝn uning ornini pǝrixtilǝrningkidin azƣinǝ tɵwǝn bekitkǝnsǝn, Sǝn uningƣa xan-xǝrǝp wǝ xɵⱨrǝtlǝrni taj ⱪilip kiydürdüngsǝn; Uni ⱪolung yasiƣanlarni idarǝ ⱪilixⱪa tikliding;
En liten tid lät du honom vara ringare än änglarna, men krönte honom sedan med härlighet och ära och satte honom till herre över dina händers verk;
8 Sǝn barliⱪ mǝwjudatlarni uning puti astida boysundurƣansǝn». Əmdi «barliⱪ mǝwjudatlarni uning puti astida boysundurƣansǝn» degini, ⱨeqⱪandaⱪ nǝrsǝ uningƣa boysunmasliⱪⱪa ⱪaldurulmiƣan, degǝnliktur. Biraⱪ, ⱨazirqǝ mǝwjudatlarning ⱨǝmmisiningla uningƣa boysunƣanliⱪini tehi kɵrmǝywatimiz.
allt lade du under hans fötter.» När han underlade honom allting, undantog han nämligen intet från att bliva honom underlagt -- om vi ock ännu icke se allting vara honom underlagt.
9 Lekin biz üqün pǝrixtilǝrdin «azƣinǝ waⱪit tɵwǝn ⱪilinƣan», ɵlüm azablirini tartⱪanliⱪi üqün ⱨazir xan-xǝrǝp wǝ ⱨɵrmǝt taji kiydürülgǝn Əysani kɵrgüqi bolduⱪ; qünki U Hudaning meⱨir-xǝpⱪiti bilǝn ⱨǝmmǝylǝn üqün ɵlümning tǝmini tetidi.
Men honom som en liten tid hade blivit gjord »ringare än änglarna», honom, Jesus, se vi för sitt dödslidandes skull hava blivit krönt med härlighet och ära, för att det genom Guds nåd skulle komma alla till godo att han smakade döden.
10 Qünki pütkül mǝwjudatlar Ɵzi üqünmu ⱨǝm Ɵzi arⱪiliⱪmu mǝwjut bolup turuwatⱪan Hudaƣa nisbǝtǝn, nurƣun oƣullarni xan-xǝrǝpkǝ baxliƣanda, ularning nijatining yol baxliƣuqisini azab-oⱪubǝtlǝr arⱪiliⱪ kamalǝtkǝ yǝtküzüxkǝ layiⱪ kǝldi.
Ty den för vilkens skull allting är, och genom vilken allting är, honom hövdes det, att när han ville föra många sina barn till härlighet, genom lidanden fullkomna deras frälsnings hövding.
11 Qünki pak-muⱪǝddǝs Ⱪilƣuqi bilǝn pak-muⱪǝddǝs ⱪilinƣanlarning ⱨǝmmisi dǝrwǝⱪǝ ohxax Birsidin kǝlgǝndur; xuning bilǝn U ularni «ⱪerindax» deyixtin nomus ⱪilmaydu.
Han som helgar och de som bliva helgade hava nämligen alla en och samme Fader. Fördenskull blyges han icke för att kalla dem bröder;
12 Huddi U [Hudaƣa (muⱪǝddǝs yazmilarda yezilƣandǝk)]: «Namingni ⱪerindaxlirimƣa jakarlaymǝn, Jamaǝt iqidǝ Seni nahxilarda küylǝymǝn» degǝn.
han säger ju: »Jag skall förkunna ditt namn för mina bröder, mitt i församlingen skall jag prisa dig»;
13 U yǝnǝ: «Mǝn sanga tayinimǝn» wǝ «Ⱪaranglar, mana Mǝn bu yǝrdǝ Huda Manga ata ⱪilƣan pǝrzǝntlǝr bilǝn billǝ» degǝn.
så ock: »Jag vill sätta min förtröstan till honom»; så ock: »Se här äro jag och barnen som Gud har givit mig.»
14 Pǝrzǝntlǝr bolsa ǝt bilǝn ⱪandin tǝnlik bolƣaqⱪa, Oƣulmu [xu pǝrzǝntlǝrningkigǝ] ohxaxla ǝt wǝ ⱪandin tǝnlik boldi. Bundaⱪ ⱪilixtiki mǝⱪsǝt, U ɵlüm arⱪiliⱪ ɵlüm ⱨoⱪuⱪini tutⱪan Iblisning küqini bikar ⱪilip,
Då nu barnen hade blivit delaktiga av kött och blod, blev ock han på ett liknande sätt delaktig därav, för att han genom sin död skulle göra dens makt om intet, som hade döden i sitt våld, det är djävulen,
15 ɵmür boyi ɵlüm ⱪorⱪunqidin ⱪulluⱪⱪa tutulƣanlarning ⱨǝmmisini azadliⱪⱪa qiⱪirix üqün idi.
och göra alla dem fria, som av fruktan för döden hela sitt liv igenom hade varit hemfallna till träldom.
16 Qünki U dǝrwǝⱪǝ pǝrixtilǝrgǝ ǝmǝs, bǝlki Ibraⱨimning ǝwladliriƣa tutixidu;
Ty det är ju icke änglar som han tager sig an; det är Abrahams säd som han tager sig an.
17 Xuning üqün, U Hudaƣa ait ixlarda rǝⱨimdil wǝ sadiⱪ bax kaⱨin boluxi üqün, hǝlⱪning gunaⱨlirining kǝqürüm ⱪurbanliⱪini berǝlixi üqün, U ⱨǝr jǝⱨǝttin ⱪerindaxliriƣa ohxax ⱪilinixi kerǝk idi.
Därför måste han i allt bliva lik sina bröder, för att han skulle bliva barmhärtig och en trogen överstepräst i sin tjänst inför Gud, till att försona folkets synder.
18 Qünki Ɵzi sinaⱪlarni Ɵz bexidin kǝqürüp, azab-oⱪubǝt qǝkkǝn bolƣaqⱪa, U sinaⱪlarƣa duq kǝlgǝnlǝrgimu yardǝm berǝlǝydu.
Ty därigenom att han har lidit, i det han själv blev frestad, kan han hjälpa dem som frestas.
