< Yaritilix 14 >
1 Xinarning padixaⱨi Amrafǝl, Əllasarning padixaⱨi Arioⱪ, Elamning padixaⱨi Kedorlayomǝr wǝ Goyimning padixaⱨi Tidalning künliridǝ xu wǝⱪǝ boldiki,
På den tid då Amrafel var konung i Sinear, Arjok konung i Ellasar, Kedorlaomer konung i Elam och Tideal konung över Goim, hände sig
2 ular birlixip Sodomning padixaⱨi Bera, Gomorraning padixaⱨi Birxa, Admaⱨning padixaⱨi Xinab, Zǝboimning padixaⱨi Xǝm’ebǝr wǝ Bela (yǝni Zoar)ning padixaⱨiƣa ⱪarxi ⱨujumƣa atlandi.
att dessa begynte krig mot Bera, konungen i Sodom, Birsa, konungen i Gomorra, Sinab, konungen i Adma, Semeber, konungen i Seboim, och mot konungen i Bela, det är Soar.
3 Bu [bǝxining] ⱨǝmmisi kelixip Siddim wadisiƣa, yǝni «Xor Dengizi» wadisiƣa yiƣildi.
De förenade sig alla och tågade till Siddimsdalen, där Salthavet nu är.
4 Ular on ikki yil Kedorlayomǝrgǝ beⱪindi boldi, on üqinqi yilƣa kǝlgǝndǝ, Kedorlayomǝrgǝ ⱪarxi isyan kɵtürdi.
I tolv år hade de varit under Kedorlaomer, men i det trettonde året hade de avfallit.
5 On tɵtinqi yili Kedorlayomǝr wǝ uningƣa ittipaⱪdax bolƣan padixaⱨlar ⱨǝmmisi yiƣilip, Axtarot-Karnaim degǝn yǝrdǝ Rǝfayiylarƣa, xundaⱪla Ⱨam degǝn yǝrdǝ Zuziylarƣa, Xawǝⱨ-Kiriatayimda Emiylarƣa ⱨujum ⱪilip ularni yǝngdi;
Så kom nu i det fjortonde året Kedorlaomer med de konungar som voro på hans sida; och de slogo rafaéerna i Asterot-Karnaim, suséerna i Ham, eméerna i Save-Kirjataim
6 andin ular Ⱨoriylarni ularning Seir teƣida mǝƣlup ⱪilip, qɵlning yenidiki Əl-Paranƣiqǝ sürüp-toⱪay ⱪildi.
och horéerna på deras berg Seir och drevo dem ända till El-Paran vid öknen.
7 Arⱪidinla, ular Ən-Mixpatⱪa (yǝni Ⱪadǝxkǝ) yenip kelip, Amalǝklǝrning pütkül yurtini bulang-talang ⱪildi; Ⱨazazon-Tamarda olturuxluⱪ Amoriylarnimu ⱨujum ⱪilip mǝƣlup ⱪildi.
Sedan vände de om och kommo till En-Mispat, det är Kades, och härjade amalekiternas hela land; de slogo ock amoréerna som bodde i Hasason-Tamar.
8 Xuning bilǝn Sodomning padixaⱨi, Gomorraning padixaⱨi, Admaⱨning padixaⱨi, Zǝboimning padixaⱨi wǝ Belaning (yǝni Zoarning) padixaⱨi qiⱪip, Siddim wadisida ularƣa ⱪarxi jǝng ⱪilixⱪa sǝp tizdi;
Då drogo konungen i Sodom, konungen i Gomorra, konungen i Adma, konungen i Seboim och konungen i Bela, det är Soar, ut och ställde upp sig i Siddimsdalen till strid mot dem --
9 muxu [bǝxǝylǝn] Elamning padixaⱨi Kedorlayomǝr, Goyimning padixaⱨi Tidal, Xinarning padixaⱨi Amrafǝl, Əllasarning padixaⱨi Arioⱪ ⱪatarliⱪlar bilǝn soⱪuxti; yǝni tɵt padixaⱨ bilǝn bǝx padixaⱨ ɵzara soⱪuxti.
mot Kedorlaomer, konungen i Elam, Tideal, konungen över Goim, Amrafel, konungen i Sinear, och Arjok, konungen i Ellasar, fyra konungar mot de fem.
10 Siddim wadisidiki ⱨǝmmila yǝrdǝ ⱪarimay [orǝkliri] bar idi. Sodom wǝ Gomorraning padixaⱨliri ⱪeqip, orǝklǝrgǝ qüxüp kǝtti. Əmma ⱪalƣanlar bolsa taƣⱪa ⱪeqip kǝtti.
Men Siddimsdalen var full av jordbecksgropar. Och konungarna i Sodom och Gomorra måste fly och föllo då i dessa, och de som kommo undan flydde till bergsbygden.
11 [Ƣalib kǝlgǝn tɵt padixaⱨ bolsa] Sodom bilǝn Gomorraning ⱨǝmmǝ mal-mülkini wǝ barliⱪ ozuⱪ-tülükini elip kǝtti.
Så togo de allt gods som fanns i Sodom och Gomorra, och alla livsmedel där, och tågade bort;
12 Ular yǝnǝ Abramning jiyǝni Lutnimu malliri bilǝn ⱪoxup elip kǝtti; qünki u Sodomda olturaⱪlaxⱪanidi.
de togo ock med sig Lot, Abrams brorson, och hans ägodelar, när de tågade bort; ty denne bodde i Sodom.
13 Ⱨalbuki, ⱪutulup ⱪalƣan birsi berip bu ixlarni ibraniy Abramƣa eytti. Xu qaƣda u Amoriy Mamrǝning dubzarliⱪining yenida turatti. Mamrǝ bolsa Əxkol wǝ Anǝrning akisi idi; bu üqǝylǝn Abram bilǝn ittipaⱪdax idi.
Men en av de räddade kom och berättade detta för Abram, hebréen; denne bodde vid den terebintlund som tillhörde amoréen Mamre, Eskols och Aners broder, och dessa voro i förbund med Abram.
14 Abram ⱪerindixining ǝsir bolup ⱪalƣanliⱪini anglap, ɵz ɵyidǝ tuƣulƣan, alaⱨidǝ tǝrbiyilǝngǝn üq yüz on sǝkkiz adǝmni baxlap qiⱪip, [tɵt padixaⱨni] ⱪoƣlap danƣiqǝ bardi.
Då nu Abram hörde att hans frände var fången, lät han sina mest beprövade tjänare, sådana som voro födda i hans hus, tre hundra aderton män, rycka ut, och förföljde fienderna ända till Dan
15 Keqisi u adǝmlirini guruppilarƣa bɵlüp, ular bilǝn birliktǝ ⱨujum ⱪilip ularni mǝƣlup ⱪilip, ularni Dǝmǝxⱪning ximal tǝripidiki Ⱨobaⱨ degǝn jayƣiqǝ ⱪoƣlap berip,
Och han delade sitt folk och överföll dem så om natten med sina tjänare och slog dem, och förföljde dem sedan ända till Hoba, norr om Damaskus,
16 pütkül [olja alƣan] mal-mülükni ⱪayturuwaldi; ɵz ⱪerindixi Lutni, uning mal-mülki wǝ hotun-ⱪizlirini, xundaⱪla [barliⱪ ⱪalƣan] adǝmlǝrni yandurup kǝldi.
och tog tillbaka allt godset; sin frände Lot och hans ägodelar tog han ock tillbaka, ävensom kvinnorna och det övriga folket.
17 Abram Kedorlayomǝr wǝ uning bilǝn ittipaⱪdax padixaⱨlarni mǝƣlup ⱪilip, ⱪaytip kǝlgǝndǝ, Sodomning padixaⱨi Xawǝⱨ wadisi (yǝni Han wadisi)ƣa uning aldiƣa qiⱪti.
Då han nu var på återvägen, sedan han hade slagit Kedorlaomer och de konungar som voro på hans sida, gick konungen i Sodom honom till mötes i Savedalen, det är Konungsdalen.
18 Salemning padixaⱨi Mǝlkizǝdǝkmu nan bilǝn xarab elip aldiƣa qiⱪti. U zat bolsa, Ⱨǝmmidin Aliy Tǝngrining kaⱨini idi;
Och Melki-Sedek, konungen i Salem, lät bära ut bröd och vin; denne var präst åt Gud den Högste.
19 u [Abramni] bǝht-bǝrikǝtlǝp: — «Abram asman bilǝn zeminning Igisi bolƣan Ⱨǝmmidin Aliy Tǝngri tǝripidin bǝrikǝtlǝnsun!
Och han välsignade honom och sade: »Välsignad vare Abram av Gud den Högste, himmelens och jordens skapare!
20 Xundaⱪla düxmǝnliringni ɵz ⱪolungƣa tapxurƣan Ⱨǝmmidin Aliy Tǝngrigǝ Ⱨǝmdusana oⱪulƣay!» — dedi. Abram bolsa ƣǝniymǝt alƣan nǝrsilǝrning ondin birini uningƣa bǝrdi.
Och välsignad vare Gud den Högste, som har givit dina ovänner i din hand!» Och Abram gav honom tionde av allt.
21 Andin Sodomning padixaⱨi Abramƣa: — Adǝmlǝrni manga bǝrgǝyla, ƣǝniymǝtlǝrni ɵzlirigǝ alƣayla, — dedi.
Och konungen i Sodom sade till Abram: »Giv mig folket; godset må du behålla för dig själv.»
22 Lekin Abram Sodomning padixaⱨiƣa jawab berip: — Mǝn bolsam asman bilǝn zeminning Igisi bolƣan Ⱨǝmmidin Aliy Tǝngri Pǝrwǝrdigarƣa ⱪol kɵtürüp ⱪǝsǝm ⱪilƣanmǝnki,
Men Abram svarade konungen i Sodom: »Jag lyfter min hand upp till HERREN, till Gud den Högste, himmelens och jordens skapare, och betygar
23 mǝn sǝndin ⱨǝtta bir tal yip nǝ bir tal boƣⱪuqinimu nǝ sening baxⱪa ⱨǝrⱪandaⱪ nǝrsǝngni almaymǝn; bolmisa, sǝn keyin: «mǝn Abramni bay ⱪilip ⱪoydom» deyixing mumkin.
att jag icke vill taga ens en tråd eller en skorem, än mindre något annat som tillhör dig. Du skall icke kunna säga: 'Jag har riktat Abram.'
24 Xunga yigitlirimning yegǝn-iqkini, xundaⱪla manga ⱨǝmraⱨ bolƣanlar, yǝni Anǝr, Əxkol wǝ Mamrǝlǝrgǝ tegixlik ülüxtin baxⱪa, mǝn [ƣǝniymǝttin] ⱨeqnǝrsǝ almaymǝn; xular ɵzlirigǝ tegixlik ülüxini alsun, — dedi.
Jag vill intet hava; det är nog med vad mina män hava förtärt och den del som tillkommer mina följeslagare. Aner, Eskol och Mamre, de må få sin del.»