Misirdin qiⱪix 20
1 Huda munu barliⱪ sɵzlǝrni bayan ⱪilip mundaⱪ dedi: —
Och Gud talade alla dessa ord och sade:
2 Mǝn seni «ⱪulluⱪ makani» bolƣan Misir zeminidin qiⱪirip kǝlgǝn Pǝrwǝrdigar Hudayingdurmǝn.
Jag är HERREN, din Gud, som har fört dig ut ur Egyptens land, ur träldomshuset.
3 Sening Mǝndin baxⱪa ⱨeqⱪandaⱪ ilaⱨing bolmaydu.
Du skall inga andra gudar hava jämte mig.
4 Sǝn ɵzüng üqün mǝyli yuⱪiridiki asmanda bolsun, mǝyli tɵwǝndiki zeminda bolsun, yaki yǝr astidiki sularda bolsun, ⱨǝrⱪandaⱪ nǝrsining ⱪiyapitidiki ⱨeqⱪandaⱪ oyma xǝkilni yasima.
Du skall icke göra dig något beläte eller någon bild, vare sig av det som är uppe i himmelen, eller av det som är nere på jorden, eller av det som är i vattnet under jorden.
5 Sǝn bundaⱪ nǝrsilǝrgǝ bax urma yaki ularning ⱪulluⱪiƣa kirmǝ. Qünki Mǝnki Pǝrwǝrdigar Hudaying wapasizliⱪⱪa ⱨǝsǝt ⱪilƣuqi Tǝngridurmǝn. Mǝndin nǝprǝtlǝngǝnlǝrning ⱪǝbiⱨliklirini ɵzlirigǝ, oƣulliriƣa, ⱨǝtta nǝwrǝ-qǝwrilirigiqǝ qüxürimǝn,
Du skall icke tillbedja sådana, ej heller tjäna dem; ty jag, HERREN, din Gud, är en nitälskande Gud, som hemsöker fädernas missgärning på barn och efterkommande i tredje och fjärde led, när man hatar mig,
6 Əmma Meni sɵyidiƣan wǝ ǝmrlirimni tutidiƣanlarƣa ming ǝwladiƣiqǝ ɵzgǝrmǝs meⱨribanliⱪ kɵrsitimǝn.
men som gör nåd med tusenden, när man älskar mig och håller mina bud.
7 Pǝrwǝrdigar Hudayingning namini ⱪalaymiⱪan tilƣa alma; qünki kimdǝkim namini ⱪalaymiⱪan tilƣa alsa, Pǝrwǝrdigar uni gunaⱨkar ⱨesablimay ⱪalmaydu.
Du skall icke missbruka HERRENS, din Guds, namn, ty HERREN skall icke låta den bliva ostraffad, som missbrukar hans namn.
8 Xabat künini muⱪǝddǝs dǝp bilip tutⱪili yadingda saⱪliƣin.
Tänk på sabbatsdagen, så att du helgar den.
9 Altǝ kün ixlǝp barliⱪ ixliringni tügǝtkin;
Sex dagar skall du arbeta och förrätta alla dina sysslor;
10 lekin yǝttinqi küni Pǝrwǝrdigar Hudayingƣa atalƣan xabat künidur; sǝn xu küni ⱨeqⱪandaⱪ ix ⱪilmaysǝn; mǝyli sǝn yaki oƣlung bolsun, mǝyli ⱪizing, mǝyli ⱪulung, mǝyli dediking, mǝyli buⱪang yaki sǝn bilǝn bir yǝrdǝ turuwatⱪan musapir bolsun, ⱨeqⱪandaⱪ ix ⱪilmisun.
men den sjunde dagen är HERRENS, din Guds, sabbat; då skall du ingen syssla förrätta, ej heller din son eller din dotter, ej heller din tjänare eller din tjänarinna eller din dragare, ej heller främlingen som är hos dig inom dina portar.
11 Qünki altǝ kün iqidǝ Pǝrwǝrdigar asman bilǝn zeminni, dengiz bilǝn uning iqidiki barini yaratti andin yǝttinqi künidǝ aram aldi. Buning üqün Pǝrwǝrdigar xabat künini bǝht-bǝrikǝtlik kün ⱪilip, uni muⱪǝddǝs kün dǝp bekitti.
Ty på sex dagar gjorde HERREN himmelen och jorden och havet och allt vad i dem är, men han vilade på sjunde dagen; därför har HERREN välsignat sabbatsdagen och helgat den.
12 Ata-anangni ⱨɵrmǝt ⱪil. Xundaⱪ ⱪilsang Pǝrwǝrdigar Hudaying sanga ata ⱪilmaⱪqi bolƣan zeminda uzun ɵmür kɵrisǝn.
Hedra din fader och din moder, för att du må länge leva i det land som HERREN, din Gud, vill giva dig.
13 Ⱪatilliⱪ ⱪilma.
Du skall icke dräpa.
14 Zina ⱪilma.
Du skall icke begå äktenskapsbrott.
15 Oƣriliⱪ ⱪilma.
Du skall icke stjäla.
16 Ⱪoxnang toƣruluⱪ yalƣan guwaⱨliⱪ bǝrmǝ.
Du skall icke bära falskt vittnesbörd mot din nästa.
17 Sǝn ⱪoxnangning ɵy-imaritigǝ kɵz ⱪiringni salma, nǝ ⱪoxnangning ayali, nǝ uning ⱪuliƣa, nǝ uning dediki, nǝ uning kalisi, nǝ uning ixiki yaki ⱪoxnangning ⱨǝrⱪandaⱪ baxⱪa nǝrsisigǝ kɵz ⱪiringni salma.
Du skall icke hava begärelse till din nästas hus. Du skall icke hava begärelse till din nästas hustru, ej heller till hans tjänare eller hans tjänarinna, ej heller till hans oxe eller hans åsna, ej heller till något annat som tillhör din nästa.
18 Pütkül hǝlⱪ güldürmamilarni, qeⱪin-yalⱪunlarni, kanayning awazi wǝ taƣdin ɵrlǝp qiⱪⱪan is-tütǝklǝrni kɵrdi wǝ anglidi; ular bularni kɵrüp, titrixip yiraⱪ turuxti
Och allt folket förnam dundret och eldslågorna och basunljudet och röken från berget; och när folket förnam detta, bävade de och höllo sig på avstånd.
19 wǝ Musaƣa: — Bizgǝ sǝnla sɵz ⱪilƣaysǝn, biz anglaymiz; lekin Huda bizgǝ Ɵzi sɵz ⱪilmisun; qünki undaⱪ ⱪilsa ɵlüp ketimiz, dedi.
Och de sade till Mose: »Tala du till oss, så vilja vi höra, men låt icke Gud tala till oss, på det att vi icke må dö.»
20 Musa halayiⱪⱪa jawabǝn: — Ⱪorⱪmanglar; qünki Hudaning bu yǝrgǝ kelixi silǝrni sinax üqün, yǝni silǝrning Uning dǝⱨxǝtlikini kɵz aldinglarƣa kǝltürüp, gunaⱨ ⱪilmasliⱪinglar üqündur, — dedi.
Men Mose sade till folket: »Frukten icke, ty Gud har kommit för att sätta eder på prov, och för att I skolen hava hans fruktan för ögonen, så att I icke synden.»
21 Xuning bilǝn halayiⱪ nerida turdi; lekin Musa Huda iqidǝ turƣan ⱪoyuⱪ bulutning ⱪexiƣa yeⱪin bardi.
Alltså höll folket sig på avstånd, under det att Mose gick närmare till töcknet i vilket Gud var.
22 Pǝrwǝrdigar Musaƣa: — Sǝn berip Israillarƣa munu sɵzlǝrni yǝtküzgin: «Silǝrgǝ ǝrxtin sɵz ⱪilƣinimni kɵrdünglar.
Och HERREN sade till Mose: Så skall du säga till Israels barn: I haven själva förnummit att jag har talat till eder från himmelen.
23 Silǝr Mening ornumda ilaⱨ dǝp kümüxtin butlar yasimanglar, yaki ɵzünglar üqün altundin butlarni yasimanglar.
I skolen icke göra eder gudar jämte mig; gudar av silver eller guld skolen I icke göra åt eder.
24 — Sǝn Mǝn üqün tupraⱪtin bir ⱪurbangaⱨ yasap, xu yǝrdǝ kɵydürmǝ ⱪurbanliⱪ wǝ inaⱪliⱪ ⱪurbanliⱪliringni, ⱪoy-ɵqkǝ bilǝn kaliliringni sunƣin. Omumǝn Mǝn hǝlⱪⱪǝ namimni [ⱨɵrmǝt bilǝn] ǝslitidiƣan barliⱪ jaylarda, yeningƣa kelip sanga bǝht-bǝrikǝt ata ⱪilimǝn.
Ett altare av jord skall du göra åt mig och offra därpå dina brännoffer och tackoffer, din småboskap och dina fäkreatur. Överallt på den plats där jag stiftar en åminnelse åt mitt namn skall jag komma till dig och välsigna dig.
25 — Əgǝr Manga atap taxlardin ⱪurbangaⱨ yasimaⱪqi bolsang, yonulƣan taxlardin yasimiƣin; qünki taxlarƣa ǝswabingni tǝgküzsǝng, ular napak bolup ⱪalidu.
Men om du vill göra åt mig ett altare av stenar, så må du icke bygga det av huggen sten; ty om du kommer vid stenen med din mejsel, så oskärar du den.
26 Ⱪurbangaⱨimƣa qiⱪidiƣan pǝlǝmpǝy bolmisun; undaⱪ bolƣanda, pǝlǝmpǝydin qiⱪⱪuqǝ ǝwriting kɵrünüp ⱪelixi mumkin», — dedi.
Icke heller må du stiga upp till mitt altare på trappor, på det att icke din blygd må blottas därinvid.
