< Əfǝsusluⱪlarƣa 2 >

1 Wǝ silǝr bolsanglar, ⱪǝbiⱨlikliringlar ⱨǝm gunaⱨliringlarda ɵlgǝn bolup,
Så har han ock gjort eder levande, eder som voren döda genom de överträdelser och synder
2 bu dunyaning dǝwrigǝ ǝgixip, ⱨawaning ⱨoⱪuⱪini tutⱪan ⱨɵkümdarƣa, yǝni bügünki kündǝ itaǝtsizliktin bolƣan pǝrzǝntlǝrni ⱪutritiwatⱪan roⱨⱪa ǝgixip, bu ixlarda ilgiri mangƣansilǝr; (aiōn g165)
i vilka I förut vandraden, efter denna världs och tidsålders sätt, i det I följden fursten över luftens härsmakt, över den andemakt som nu är verksam i de ohörsamma. (aiōn g165)
3 biz ⱨǝrbirimizmu ilgiri xularning arisida ǝtlirimizdiki xǝⱨwǝt-ⱨǝwǝslǝrdǝ ⱨayat ɵtküzgǝnmiz, ǝtlirimiz ⱨǝm ɵz oy-hiyalimizning haⱨixliriƣa ǝmǝl ⱪilip, baxⱪilarƣa ohxax, maⱨiyǝttǝ «ƣǝzǝptiki pǝrzǝntlǝr» bolƣanmiz;
Bland dessa voro förut också vi allasammans, där vi vandrade i vårt kötts begärelser och gjorde vad köttet och sinnet ville; och vi voro genom vår natur hemfallna åt vredesdomen, vi likasom de andra.
4 biraⱪ Huda, mol rǝⱨim-xǝpⱪǝtni kɵrsǝtküqi bolup, bizni sɵygǝndǝ bizgǝ kɵrsǝtkǝn alǝmbǝhx meⱨir-muⱨǝbbiti tüpǝylidin, —
Men Gud, som är rik på barmhärtighet, har, för den stora kärleks skull, varmed han har älskat oss,
5 ⱨǝtta itaǝtsizliklǝrdǝ ɵlgǝn waⱪtimizdimu, bizgǝ Mǝsiⱨ bilǝn billǝ jan kirgüzüp (meⱨir-xǝpⱪǝt bilǝn ⱪutⱪuzuldunglar!),
gjort oss levande med Kristus, oss som voro döda genom våra synder. Av nåd ären I frälsta!
6 bizni Uning bilǝn billǝ tirildürüp, ǝrxlǝrdǝ Mǝsiⱨ Əysa bilǝn billǝ olturƣuzƣan;
Ja, han har uppväckt oss med honom och satt oss med honom i den himmelska världen, i Kristus Jesus,
7 mǝⱪsiti kǝlgüsi zamanlarda Uning Mǝsiⱨ Əysada bizgǝ ⱪaritilƣan meⱨribanliⱪi bilǝn ipadilǝngǝn xapaitining xunqǝ ƣayǝt zor ikǝnlikini kɵsitixtin ibarǝttur; (aiōn g165)
för att i de kommande tidsåldrarna bevisa sin nåds översvinnliga rikedom, genom godhet mot oss i Kristus Jesus. (aiōn g165)
8 qünki silǝr xǝpⱪǝt bilǝnla ixǝnq arⱪiliⱪ ⱪutⱪuzuldunglar. Bu ix ɵzünglardin kǝlgǝn ix ǝmǝs, bǝlki Hudadin kǝlgǝn iltipat,
Ty av nåden ären I frälsta genom tro -- och det icke av eder själva, Guds gåva är det --
9 u zadila adǝmlǝrning ǝmǝl-ǝjridin kǝlmǝydu, bu ⱨǝm ⱨeqkimning mahtanmasliⱪi üqündur.
icke av gärningar, för att ingen skall berömma sig.
10 Qünki biz Hudaning ixligǝn ⱨüniridurmiz, hǝyrhaⱨ ixlar üqün Mǝsiⱨ Əysada yaritilƣanmiz; Huda ǝsli bizning ularda mengiximiz üqün bu ixlarni aldin’ala tǝyyarliƣanidi.
Ty hans verk äro vi, skapade i Kristus Jesus till goda gärningar, vilka Gud förut har berett, för att vi skola vandra i dem.
11 Xunga silǝr ǝslidǝ ǝtliringlarƣa asasǝn «yat ǝllǝr» dǝp ⱨesablanƣininglarni, — insanning ⱪoli bilǝn ǝtliridǝ «hǝtnǝ ⱪilinƣanlar» dǝp atalƣanlar tǝripidin «hǝtnisiz» dǝp atalƣanliⱪinglarni,
Kommen därför ihåg att I förut, I som voren hedningar i köttet och bleven kallade oomskurna av dem som kallas omskurna, efter den omskärelse som med händer göres på köttet --
12 xundaⱪla xu qaƣda Mǝsiⱨsiz bolup, Israilning puⱪraliⱪining sirtida turup, wǝdilǝrni elip kǝlgüqi ǝⱨdilǝrni yat bilip, bu dunyada ümidsiz ⱨǝm hudasiz yaxiƣininglarni esinglarda tutunglar;
kommen ihåg att I på den tiden, då när I voren utan Kristus, voren utestängda från medborgarskap i Israel och främmande för löftets förbund, utan hopp och utan Gud i världen.
13 lekin ǝsli yiraⱪlarda bolƣan silǝr ⱨazir Mǝsiⱨning ⱪeni arⱪiliⱪ yeⱪin ⱪilindinglar;
Nu däremot, då I ären i Kristus Jesus, haven I, som förut voren fjärran, kommit nära, i och genom Kristi blod.
14 qünki U bizning inaⱪliⱪimizdur, U ikki tǝrǝpni bir ⱪilip otturidiki ara tamni qeⱪiwǝtti;
Ty han är vår frid, han som av de båda har gjort ett och brutit ned den skiljemur som stod emellan oss, nämligen ovänskapen.
15 yǝni, Ɵz ǝtliri arⱪiliⱪ ɵqmǝnlikni tügitip, bǝlgilimilǝrni kɵrsǝtkǝn, ǝmrlǝrni yǝtküzgǝn ⱪanunni bikar ⱪilip, ikki tǝrǝpni Ɵzidǝ yengi bir adǝm ⱪilip yaratti, xuning bilǝn inaⱪliⱪni apiridǝ ⱪildi;
Ty i sitt kött gjorde han om intet budens stadgelag, för att han skulle av de två i sig skapa en enda ny människa och så bereda frid,
16 krestkǝ mihlinip muxuning wasitisi bilǝn ɵqmǝnlikni ⱪǝtl ⱪilip, ikkisini bir tǝndǝ Huda bilǝn ǝplǝxtürdi;
och för att han skulle åt dem båda, förenade i en enda kropp, skaffa försoning med Gud, sedan han genom korset hade i sin person dödat ovänskapen.
17 andin U kelip, yiraⱪlarda turƣan silǝrgimu inaⱪliⱪ hux hǝwirini jakarlidi, yeⱪindikilǝrgimu inaⱪliⱪni jakarlidi.
Och han har kommit och har förkunnat det glada budskapet om frid för eder, I som voren fjärran, och om frid för dem som voro nära.
18 Qünki ⱨǝr ikkimizning Uning arⱪiliⱪ bir Roⱨta Ata aldiƣa kirix ⱨoⱪuⱪimiz bardur.
Ty genom honom hava vi, de ena såväl som de andra, i en och samme Ande tillträde till Fadern.
19 Xunga xuningdin baxlap silǝr musapirlar, yaⱪa yurttikilǝr ǝmǝs, bǝlki muⱪǝddǝs bǝndilǝrgǝ wǝtǝndax bolisilǝr, Hudaning ɵyidikiliridin bolisilǝr;
Alltså ären I nu icke mer främlingar och gäster, utan I haven medborgarskap med de heliga och ären Guds husfolk,
20 silǝr rosullar wǝ pǝyƣǝmbǝrlǝr bolƣan ulning üstigǝ ⱪurulmaⱪtisilǝr; binaning «burjǝk texi» bolsa Əysa Mǝsiⱨ Ɵzidur;
uppbyggda på apostlarnas och profeternas grundval, där hörnstenen är Kristus Jesus själv,
21 Uningda pütkül bina puhta jipsilaxturulup, Rǝbdǝ muⱪǝddǝs bir ibadǝthana boluxⱪa ɵsüp barmaⱪta.
i vilken allt det som uppbygges bliver sammanslutet och så växer upp till ett heligt tempel i Herren.
22 Silǝrmu [ⱪoxulup] Uningda Hudaning bir turalƣusi boluxⱪa Roⱨta birlǝxtürülüp ⱪurulmaⱪtisilǝr.
I honom bliven också I med de andra uppbyggda till en Guds boning, i Anden. Eller: Ty hans verk äro vi, skapade i Kristus Jesus till goda gärningar; till att vandra i sådana har ju Gud förut berett oss.

< Əfǝsusluⱪlarƣa 2 >