< Ⱨekmǝt topliƣuqi 8 >

1 Kim dana kixigǝ tǝng kelǝlǝydu? Kim ixlarni qüxǝndürüxni bilidu? Kixining danaliⱪi qirayini nurluⱪ ⱪilidu, yüzining sürini yorutidu.
Vem är lik den vise, och vem förstår att så uttyda en sak? Visheten gör människans ansikte ljust, genom den förvandlas det råa i hennes uppsyn.
2 Padixaⱨning pǝrmaniƣa ⱪulaⱪ selixingni dǝwǝt ⱪilimǝn; bolupmu Huda aldida iqkǝn ⱪǝsǝm tüpǝylidin xundaⱪ ⱪilƣin.
Jag säger er: Akta på konungens bud, ja, gör det för den eds skull som du har svurit vid Gud.
3 Uning aldidin qiⱪip ketixkǝ aldirima; yaman bir dǝwani ⱪollaxta qing turma; qünki padixaⱨ nemini halisa xuni ⱪilidu.
Förhasta dig icke att övergiva honom, inlåt dig ej på något som är ont; han kan ju göra allt vad han vill.
4 Qünki padixaⱨning sɵzi ⱨoⱪuⱪtur; kim uningƣa: «Ɵzliri nemǝ ⱪilila?» — deyǝlisun?
Ty en konungs ord är mäktigt, och vem kan säga till honom: »Vad gör du?»
5 Kim [padixaⱨning] pǝrmanini tutⱪan bolsa ⱨeq yamanliⱪni kɵrmǝydu; dana kixining kɵngli ⱨǝm pǝytni ⱨǝm yolni pǝmliyǝlǝydu.
Den som håller budet skall icke veta av något ont; och tid och sätt skall den vises hjärta lära känna.
6 Qünki ⱨǝrbir ix-arzuning pǝyti wǝ yoli bar; insan keyinki ixlarni bilmigǝqkǝ, uning dǝrd-ǝlimi ɵzini ⱪattiⱪ basidu. Kim uningƣa ⱪandaⱪ bolidiƣanliⱪini eytalisun?
Ty vart företag har sin tid och sitt sätt, och en människas ondska kommer tungt över henne.
7
Hon vet ju icke vad som kommer att ske; vem kan säga henne huru något kommer att ske?
8 Ⱨeqkim ɵz roⱨiƣa igǝ bolalmas, yǝni ⱨeqkimning ɵz roⱨini ɵzidǝ ⱪaldurux ⱨoⱪuⱪi yoⱪtur; ⱨeqkimning ɵlüx künini ɵz ⱪolida tutux ⱨoⱪuⱪi yoⱪtur; xu jǝngdin ⱪeqixⱪa ruhsǝt yoⱪtur; rǝzillik rǝzillikkǝ berilgüqilǝrni ⱪutⱪuzmas.
Ingen människa har makt över vinden, till att hejda den, ej heller har någon makt över dödens dag, ej heller finnes undflykt i krig; så kan ogudaktigheten icke rädda sin man.
9 Bularning ⱨǝmmisini kɵrüp qiⱪtim, xundaⱪla ⱪuyax astida ⱪilinƣan ⱨǝrbir ixⱪa, adǝmning adǝm üstigǝ ⱨoⱪuⱪ tutⱪanliⱪi bilǝn ularƣa ziyan yǝtküzidiƣan muxu waⱪitⱪa kɵngül ⱪoydum.
Allt detta såg jag, när jag gav akt på allt vad som händer under solen, i en tid då den ena människan har makt över den andra, henne till olycka.
10 Xuningdǝk rǝzillǝrning dǝpnǝ ⱪilinƣanliⱪini kɵrdüm; ular ǝslidǝ muⱪǝddǝs jayƣa kirip-qiⱪip yürǝtti; ular [muⱪǝddǝs jaydin] qiⱪipla, rǝzil ixlarni ⱪilƣan xu xǝⱨǝr iqidǝ mahtilidu tehi! Bumu bimǝniliktur!
Ock likaledes såg jag att de ogudaktiga fingo komma i sin grav och gå till vila, under det att sådana som hade gjort vad rätt var måste draga bort ifrån den Heliges boning och blevo förgätna i staden. Också detta är fåfänglighet.
11 Rǝzillik üstidin ⱨɵküm tezdin bǝja kǝltürülmigǝqkǝ, xunga insan balilirining kɵngli rǝzillikni yürgüzüxkǝ pütünlǝy berilip ketidu.
Därför att dom icke strax går över vad ont som göres, få människors barn dristighet att göra det ont är,
12 Gunaⱨkar yüz ⱪetim rǝzillik ⱪilip, künlirini uzartsimu, Hudadin ⱪorⱪidiƣanlarning ǝⱨwali ulardin yahxi bolidu dǝp bilimǝn; qünki ular uning aldida ⱪorⱪidu.
eftersom syndaren hundra gånger kan göra vad ont är och likväl får länge leva. Dock vet jag ju att det skall gå de gudfruktiga väl, därför att de frukta Gud,
13 Biraⱪ rǝzillǝrning ǝⱨwali yahxi bolmaydu, uning künliri sayidǝk tezla ɵtüp, künliri uzartilmaydu, qünki u Huda aldida ⱪorⱪmaydu.
men att det icke skall gå den ogudaktige väl, och att hans dagar icke skola förlängas, såsom skuggan förlänges, eftersom han icke fruktar Gud.
14 Yǝr yüzidǝ yürgüzülgǝn bir bimǝnilik bar; bexiƣa rǝzillǝrning ⱪilƣini boyiqǝ kün qüxidiƣan ⱨǝⱪⱪaniy adǝmlǝr bar; bexiƣa ⱨǝⱪⱪaniy adǝmlǝrning ⱪilƣini boyiqǝ yahxiliⱪ qüxidiƣan rǝzil adǝmlǝrmu bar. Mǝn bu ixnimu bimǝnilik dedim.
En fåfänglighet som händer här på jorden är det att rättfärdiga finnas, vilka det går såsom hade de gjort de ogudaktigas gärningar, och att ogudaktiga finnas, vilka det går såsom hade de gjort de rättfärdigas gärningar. Jag sade: Också detta är fåfänglighet.
15 Xunga mǝn tamaxini tǝriplidim; qünki insan üqün ⱪuyax astida yeyix, iqix wǝ ⱨuzur elixtin yahsi ix yoⱪtur; xundaⱪ ⱪilip uning ǝmgikidin bolƣan mewǝ Huda tǝⱪdim ⱪilƣan ⱪuyax astidiki ɵmrining barliⱪ künliridǝ ɵzigǝ ⱨǝmraⱨ bolidu.
Så prisade jag då glädjen och fann att intet är bättre för människan under solen, än att hon äter ock dricker och är glad, så att detta får följa henne vid hennes möda, under de livsdagar som Gud giver henne under solen.
16 Kɵnglümni danaliⱪni wǝ yǝr yüzidǝ ⱪilinƣan ixlarni bilip yetix üqün ⱪoyƣanda, xundaⱪla Huda ⱪilƣan barliⱪ ixlarni kɵrginimdǝ xuni bayⱪidim: — Insan ⱨǝtta keqǝ-kündüz kɵzlirigǝ uyⱪuni kɵrsǝtmisimu, ⱪuyax astidiki barliⱪ ixni bilip yetǝlmǝydu; u uni qüxinixkǝ ⱪanqǝ intilsǝ, u xunqǝ bilip yetǝlmǝydu. Ⱨǝtta dana kixi «Buni bilip yǝttim» desimu, ǝmǝliyǝttǝ u uni bilip yǝtmǝydu.
När jag vände mitt hjärta till att förstå vishet, och till att betrakta det besvär som man gör sig på jorden utan att få sömn i sina ögon, varken dag eller natt,
då insåg jag att det är så med alla Guds verk, att människan icke förmår fatta vad som händer under solen; ty huru mycket en människa än mödar sig för att utforska det, fattar hon det ändå icke. Och om någon vis man tänker att han skall kunna förstå det, så kommer han ändå icke att kunna fatta det.

< Ⱨekmǝt topliƣuqi 8 >