Ⱪanun xǝrⱨi 3
1 Andin biz burulup, Baxanƣa baridiƣan yol bilǝn qiⱪip mangduⱪ; Baxanning padixaⱨi Og wǝ barliⱪ hǝlⱪi bizgǝ ⱪarxi jǝng ⱪilixⱪa Ədrǝygǝ qiⱪti.
Och vi vände om, och drogo upp, den vägen till Basan. Och Og, Konungen i Basan, drog ut emot oss med allt sitt folk, till att strida vid Edrei.
2 Pǝrwǝrdigar manga: «Uningdin ⱪorⱪmiƣin; qünki Mǝn uni, uning hǝlⱪi wǝ zeminini ⱪolungƣa tapxurdum; Ⱨǝxbonda turƣan Amoriylarning padixaⱨi Siⱨonni nemǝ ⱪilƣan bolsa, unimu xundaⱪ ⱪilisǝn» — dedi.
Men Herren sade till mig: Frukta dig intet för honom; ty jag hafver gifvit honom i dina händer, och allt hans folk med hans land, och du skall göra med honom, såsom du gjorde med Sihon, de Amoreers Konung, den i Hesbon satt.
3 Pǝrwǝrdigar Hudayimiz dǝrwǝⱪǝ Baxanning padixaⱨi Ogni wǝ barliⱪ hǝlⱪini ⱪolimizƣa tapxurdi; biz uningƣa ⱨujum ⱪilip ulardin ⱨeqkimni ⱪaldurmay ⱪirduⱪ.
Alltså gaf Herren vår Gud ock Konung Og i Basan i våra händer, med allt hans folk, så att vi sloge honom, tilldess honom intet igenblef.
4 Xu waⱪitta biz uning barliⱪ xǝⱨǝrlirini ixƣal ⱪilduⱪ; biz uning xǝⱨǝrliridin igilimigǝn birsimu ⱪalmidi. Bular Baxandiki Ogning padixaⱨliⱪi, yǝni pütkül Argob rayoni bolup, jǝmiy atmix xǝⱨǝr idi.
På samma tid vunne vi alla hans städer, och var ingen stad den vi honom icke aftogom; sextio städer, hela den ängden Argob i Ogs rike, som var i Basan;
5 Bu xǝⱨǝrlǝrning ⱨǝmmisi egiz sepillar wǝ baldaⱪliⱪ ⱪowuⱪliri bilǝn mustǝⱨkǝm ⱪilinƣanidi; ularƣa ⱪaraxliⱪ yeza-kǝntlǝr intayin kɵp idi.
Alle desse städer voro faste med höga murar, portar och bommar, förutan andra ganska många små städer, som ingen mur hade;
6 Biz ularni Ⱨǝxbonning padixaⱨi Siⱨonni ⱪilƣinimizdǝk tǝltɵküs yoⱪattuⱪ — Barliⱪ xǝⱨǝrlǝr, ǝrlǝr, ayal-balilarni ⱪoymay ⱨǝmmisini tǝltɵküs yoⱪattuⱪ.
Och gåfvom dem tillspillo, såsom vi, med Sihon, Konungenom i Hesbon, gjort hade; alla städer gåfve vi tillspillo, både med män, qvinnor och barn.
7 Biz pǝⱪǝt ɵzlirimiz üqün barliⱪ qarwa-mallarni wǝ xǝⱨǝrlǝrdin olja ƣǝniymǝt alduⱪ.
Men allan boskapen, och rofvet af städerna toge vi för oss.
8 Xu qaƣda biz Iordan dǝryasining xǝrⱪ tǝripidǝ turuxluⱪ Amoriylarning ikki padixaⱨining ⱪolidin zeminini, yǝni Arnon dǝryasidin Ⱨǝrmon teƣiƣiqǝ bolƣan zeminini tartiwalduⱪ
Alltså toge vi i den tiden landet utu de två Amoreers Konungars händer på hinsidon Jordan, ifrå den bäcken vid Arnon, allt intill det berget Hermon;
9 (Ⱨǝrmon teƣini Zidoniylar «Sirion», Amoriylar «Senir» dǝp ataydu);
Hvilket de Sidonier Sirion kalla; men de Amoreer kalla det Senir;
10 Biz yǝnǝ tüzlǝngliktiki barliⱪ xǝⱨǝrlǝr, pütkül Gilead wǝ Baxan padixaⱨi ogning padixaⱨliⱪidiki Salikaⱨ wǝ Ədrǝy xǝⱨǝrlirigiqǝ, Baxanning barliⱪ zeminini igiliduⱪ
Alla de städer på slättene, och hela Gilead, och hela Basan, allt intill Salcha och Edrei, som äro städer i Ogs rike i Basan.
11 (xu qaƣda gigantlarning ⱪalduⱪidin pǝⱪǝt Baxanning padixaⱨi Og ⱪalƣanidi; uning kariwiti tɵmürdin yasalƣanidi; mana, u Ammoniylarning Rabbaⱨ xǝⱨiridǝ saⱪliniwatmamdu? Uning uzunluⱪi toⱪⱪuz gǝz, kǝngliki tɵt gǝz. «Gǝz» — adǝttiki adǝmning jǝyniki ɵlqǝm ⱪilinƣan).
Ty allena Konung Og i Basan var ännu igen utaf de Resar. Si, hans säng af jern är här i Rabbath, som hörer Ammons barnom till, nio alnar lång, och fyra alnar bred, efter ens mans armbåga.
12 Biz xu qaƣda igiligǝn zemin mundaⱪ: — Arnon dǝryasi yenidiki Aroǝr xǝⱨiridin tartip, Gilead taƣliⱪining yerimini wǝ uningdiki xǝⱨǝrlǝrni Rubǝn wǝ Gad ⱪǝbilisidikilǝrgǝ tǝⱪdim ⱪildim;
Så toge vi då landet in på den tiden, ifrån Aroer, som ligger när bäcken vid Arnon; och halfva landet af Gileads berg, med dess städer, gaf jag de Rubeniter och Gaditer.
13 Gileadning ⱪalƣan zemini wǝ Og padixaⱨning zemini bolƣan pütkül Baxanni mǝn Manassǝⱨning yerim ⱪǝbilisigǝ tǝⱪdim ⱪildim (pütkül Argob rayoni, yǝni pütkül Baxan «gigantlarning zemini» deyilidu.
Men det öfver var i Gilead, och hela Basan af Ogs rike, gaf jag den halfva slägtene Manasse; den hela ängden Argob med hela Basan, som kallas de Resars land.
14 Manassǝⱨning oƣli Yair pütkül Argob rayonini, yǝni Baxanni Gǝxuriylar wǝ Maakatiylarning qegrisiƣiqǝ igiligǝn wǝ uni ɵz ismi bilǝn «Ⱨawwot-Yair» dǝp atiƣan. Bügüngǝ ⱪǝdǝr u xundaⱪ atalmaⱪta).
Jair, Manasse son, fick den hela ängden Argob, allt intill Gessuri och Maachathi landsändar; och kallade Basan efter sitt namn, HavothJair, allt intill denna dag.
15 Gileadni bolsa mǝn Makirƣa tǝⱪdim ⱪildim.
Men Machir gaf jag Gilead.
16 Rubǝndikilǝr wǝ Gadtikilǝrgǝ mǝn Gileadtin Arnon dǝryasiƣiqǝ (wadining otturisi qegra idi), xundaⱪla Ammoniylarning qegrasi bolƣan Yabbok dǝryasiƣiqǝ bolƣan zeminni tǝⱪdim ⱪildim;
Och de Rubeniter och Gaditer gaf jag en del af Gilead, allt intill bäcken vid Arnon, midt i bäcken, der landamäret är, och allt intill den bäcken Jabbok, der landamäret är för Ammons barn;
17 yǝnǝ Pisgaⱨ taƣliⱪi astida yatⱪan Arabaⱨ tüzlǝngliki (taƣliⱪ tüzlǝnglikning xǝrⱪiy tǝripidǝ) wǝ Iordan dǝryasining Kinnǝrǝt kɵlidin tartip Tuz dengizƣiqǝ bolƣan ⱪismini ularƣa qegra ⱪilip bǝrdim.
Dertill den slättmarkena, och Jordan, den landamäret är, ifrå Cinnereth intill hafvet vid slättmarkena; nämliga salthafvet nedan vid berget Pisga österut.
18 Mǝn xu qaƣda silǝrgǝ: — Pǝrwǝrdigar Hudayinglar ɵzünglarning tǝǝlluⱪatinglar bolsun dǝp igilixinglar üqün bu zeminni silǝrgǝ ata ⱪilƣan; aranglardiki jǝngqilǝr jǝnggǝ tǝyyarlinip ⱪorallanƣan ⱨalda ⱪerindaxliringlar bolƣan Israillarning aldida dǝryadin ɵtünglar;
Och jag böd eder på samma tiden, och sade: Herren edar Gud hafver gifvit eder detta landet att intaga det; så drager nu väpnade för edra bröder Israels barn, alle I som stridsamme ären;
19 Pǝⱪǝt bala-qaⱪiliringlar wǝ mal-qarwiliringlar (mal-qarwiliringlarning kɵplikini bilimǝn) mǝn silǝrgǝ tǝⱪsim ⱪilƣan xǝⱨǝrlǝrdǝ ⱪalsun;
Förutan edra hustrur, barn och boskap; ty jag vet, att I hafven mycken boskap; låter dem blifva uti edra städer, som jag eder gifvit hafver;
20 Pǝrwǝrdigar ⱪerindaxliringlarƣa silǝrning aram alƣininglardǝk aram bǝrgüqǝ, ular Pǝrwǝrdigar Hudayinglar Iordan dǝryasining u tǝripidǝ ularƣa tǝⱪdim ⱪilƣan zeminni igiligüqǝ ular bilǝn birgǝ [jǝng ⱪilinglar]; andin silǝr ⱨǝrbiringlar mǝn silǝrgǝ tǝⱪsim ⱪilƣan ɵz tǝǝlluⱪatinglarƣa ⱪaytisilǝr» — dǝp tapiliƣanmǝn.
Tilldess Herren låter ock edra bröder komma till rolighet såsom eder, att de ock intaga det land, som Herren deras Gud dem gifva skall på hinsidon Jordan; sedan skolen I omvända till edor besittning, den jag eder gifvit hafver.
21 Xu qaƣdimu mǝn Yǝxuaƣa: «Sǝn Pǝrwǝrdigar Hudayinglarning muxu ikki padixaⱨⱪa ⱪilƣanlirining ⱨǝmmisini ɵz kɵzüng bilǝn kɵrdüng; Pǝrwǝrdigar sǝn baridiƣan yǝrdiki padixaⱨliⱪlarnimu xuningƣa ohxax ⱪilidu.
Och jag böd Josua på samma tiden, och sade: Din ögon hafva sett allt det som Herren edar Gud dessa två Konungar gjort hafver; så varder Herren ock görandes all Konungarike, dit du drager.
22 Silǝr ulardin ⱪorⱪmanglar; qünki Pǝrwǝrdigar Hudayinglar ɵzi silǝr üqün jǝng ⱪilidu» — dǝp tapiliƣanmǝn.
Frukter eder intet för dem; ty Herren edar Gud strider för eder.
23 Xu qaƣda mǝn Pǝrwǝrdigardin ɵtünüp: —
Och jag bad Herran på den tiden, och sade:
24 «I Rǝb Pǝrwǝrdigar, Sǝn Ɵz ⱪulungƣa Ɵz uluƣluⱪung wǝ küqlük ⱪolungni ayan ⱪilixⱪa kirixting; qünki mǝyli asmanlarda yaki zeminda bolsun Sening ⱪilƣanliringƣa wǝ küq-ⱪudritinggǝ tǝng kǝlgüdǝk xundaⱪ ilaⱨ barmu?
Herre, Herre, du hafver begynt visa dinom tjenare dina härlighet och dina starka hand; ty hvilken är den Gud i himmelen eller på jordene, som förmår efter din verk och din magt göra?
25 Sǝndin ɵtünümǝnki, meni Iordan dǝryasidin ɵtüp, xu yǝrdiki yahxi zeminni — Xu yahxi taƣliⱪni wǝ Liwanni kɵrüxkǝ nesip ⱪilƣaysǝn», — dedim.
Låt mig gå och se det goda landet, på hinsidon Jordan; de goda berg, och Libanon.
26 Lekin Pǝrwǝrdigar silǝrning sǝwǝbinglar tüpǝylidin manga ƣǝzǝplinip iltijayimƣa ⱪulaⱪ salmidi, bǝlki manga: «Boldi, bǝs! Bu ixni aldimda ikkinqi tilƣa alƣuqi bolma.
Men Herren vardt vred på mig för edra skull, och bönhörde mig intet; utan Herren sade till mig: Låt blifvat: tala intet mer derom för mig.
27 Sǝn Pisgaⱨning qoⱪⱪisiƣa qiⱪip bexingni kɵtürüp, ɵz kɵzüng bilǝn mǝƣribkǝ, ximalƣa, jǝnubⱪa wǝ mǝxriⱪⱪǝ tikilip ⱪara; qünki sǝn muxu Iordan dǝryasidin ɵtmǝysǝn.
Stig upp på höjden af berget Pisga, och häf din ögon upp vesterut, och norrut, och söderut, och österut, och se det med ögonen; ty du skall intet gå utöfver denna Jordan;
28 Yǝxuaƣa wǝzipini tapiliƣin, uni riƣbǝtlǝndürüp yürǝklik ⱪil; qünki u bu hǝlⱪning aldidin ɵtüp sǝn kɵridiƣan xu zeminƣa ularni igǝ ⱪilƣuzidu» — dedi.
Utan bjud Josua, att han är tröst och frimodig; förty han skall gå öfver Jordan för folket, och skall utskifta dem landet, som du seendes varder.
29 Xuning bilǝn biz Bǝyt-Peorning udulidiki wadida turup ⱪalduⱪ.
Så blefvo vi då i den dalen in mot Peors hus.
