Ⱪanun xǝrⱨi 20
1 Əgǝr sǝn düxmǝnliringgǝ jǝng ⱪilƣili qiⱪip, at wǝ jǝng ⱨarwilirini, xundaⱪla ɵzüngdin kɵp bolƣan bir ǝlni kɵrsǝng, ulardin ⱨeq ⱪorⱪma. Qünki seni Misir zeminidin qiⱪirip kǝlgǝn Pǝrwǝrdigar Hudaying Ɵzi sǝn bilǝn billidur.
När du drager till örlig emot dina fiendar, och får se hästar och vagnar, dess folks som är större än du, så frukta dig intet för dem; ty Herren din Gud, som dig utur Egypti land fört hafver, han är med dig.
2 Silǝr jǝnggǝ qiⱪix aldida kaⱨin ɵzi aldiƣa qiⱪip hǝlⱪⱪǝ sɵz ⱪilip
När I nu kommen till strids, så skall Presten träda fram, och tala med folkena,
3 ularƣa: Əy Israil, anglanglar! Silǝr bügün düxmǝnliringlar bilǝn soⱪuxux aldida turuwatisilǝr. Kɵngülliringlar jür’ǝtsiz bolmisun; ⱪorⱪmanglar, titrimǝnglar, ularning sǝwǝbidin dǝkkǝ-dükkigǝ qüxmǝnglar;
Och säga till dem: Israel, hör härtill; I gån i dag i stridena emot edra fiendar. Edart hjerta vare icke blödigt; frukter eder intet, bäfver intet, och grufver eder intet för dem;
4 qünki Pǝrwǝrdigar Hudaying Ɵzi düxmǝnliringlar üstidin ƣǝlibǝ ⱪilixinglar üqün silǝr bilǝn billǝ jǝnggǝ qiⱪidu» — dǝp eytsun.
Ty Herren edar Gud går med eder, att han skall strida för eder mot edra fiendar, och hjelpa eder.
5 Xu qaƣda ǝmǝldarlar hǝlⱪⱪǝ mundaⱪ desun: — «Aranglarda bir yengi ɵy selip, uni [Hudaƣa] atimiƣan birsi barmu? Undaⱪta u ɵz ɵyigǝ yenip kǝtsun, bolmisa u jǝngdǝ ɵlüp ketip, baxⱪa kixi kelip uni [Hudaƣa] atixi mumkin.
Men ämbetsmännerna skola tala med folket, och säga: Hvilken som ett nytt hus byggt hafver, och hafver icke ännu vigt det, han gånge sina färde, och blifve hemma; på det han icke skall blifva död i stridene, och en annar viger det.
6 Tǝk selip üzümzar bǝrpa ⱪilip, tehi uning mewisini yemigǝn birkim barmu? Bar bolsa ɵyigǝ yenip kǝtsun, bolmisa u jǝngdǝ ɵlüp kǝtsǝ, baxⱪa kixi kelip uning mewisini yeyixi mumkin.
Hvilken som hafver plantat en vingård, och hafver icke ännu gjort honom menligan, han gånge sina färde, och blifve hemma; på det han icke blifver död i stridene, och en annan gör honom menligan.
7 Bir ⱪiz bilǝn wǝdilǝxkǝn bolup, tehi uni ɵz ǝmrigǝ almiƣan birkim bolsa, u ɵyigǝ yenip kǝtsun, bolmisa u jǝngdǝ ɵlüp kǝtsǝ, baxⱪa kixi kelip uni ɵzigǝ hotunluⱪⱪa elixi mumkin».
Hvilken sig en hustru trolofvat hafver, och hafver icke ännu hemtat henne hem, den gånge sina färde, och blifve hemma; att han icke dör i stridene, och en annar hemtar henne hem.
8 Andin mǝnsǝpdarlar hǝlⱪⱪǝ yǝnǝ sɵzlǝp: «Ⱪorⱪup kǝtkǝn, jür’ǝtsiz birkim barmu? U ɵyigǝ yenip kǝtsun. Bolmisa ⱪerindaxlirining yürikimu uningkidǝk jasarǝtsiz bolup ⱪelixi mumkin» dǝp eytsun.
Och ämbetsmännerna skola ytterligare tala med folket, och säga: Hvilken som rädder är, och förskräckt hjerta hafver, han gånge sina färde, och blifve hemma; på det han ock icke skall göra sina bröders hjerta förskräckt, såsom hans hjerta är.
9 Əmǝldarlar hǝlⱪⱪǝ xularni eytⱪandin keyin ular hǝlⱪning aldida yetǝkqilik ⱪilixⱪa ⱪoxunlarƣa sǝrdarlarni tiklisun.
Och när ämbetsmännerna uttalat hafva med folkena, så skola de skicka höfvitsmännerna för folket främst i spetsen.
10 Silǝr ⱨujum ⱪilixⱪa mǝlum bir xǝⱨǝrgǝ yeⱪinlaxⱪininglarda awwal uningƣa sülⱨi toƣrisida sɵz ⱪilinglar.
När du drager för en stad, till att bestrida honom, så skall du först bjuda dem frid till.
11 Əgǝr ular sülⱨini halaymiz, dǝp jawab berip ɵz dǝrwazilirini silǝrgǝ aqsa, undaⱪta uningda turuwatⱪan ⱨǝmmǝ hǝlⱪ silǝrgǝ beⱪinip ⱪulluⱪ ⱨaxarda bolidu.
Svara de dig fridliga, och låta upp för dig, så skall allt det folk, som derinne är, vara dig skattskyldigt och underdånigt;
12 Lekin silǝr bilǝn sülⱨi ⱪilixⱪa unimay, bǝlki silǝr bilǝn jǝng ⱪilmaⱪqi bolsa silǝr uni ⱪorxanglar.
Men vilja de icke fridliga handla med dig, och vilja örliga med dig, så belägg dem.
13 Pǝrwǝrdigar Hudayinglar uni ⱪolunglarƣa tapxurƣanda uningdiki ⱨǝrbir ǝrkǝkni ⱪiliqlap ɵltürünglar;
Och när Herren din Gud gifver dem dig i händer, så skall du slå allt mankön, som derinne är, med svärdsegg;
14 lekin ayallar bilǝn baliliri, kala bilǝn xǝⱨǝrdiki ⱨǝmmǝ nǝrsini, yǝni barliⱪ ƣǝniymǝtni ɵzünglarƣa olja ⱪilip elinglar; Pǝrwǝrdigar Hudayinglar ɵz düxmǝnliringlardin silǝrgǝ elip bǝrgǝn oljidin yǝp sɵyünisilǝr.
Utan qvinnfolk, barn och boskap, och allt det i staden är, och allt rofvet skall du byta emellan dig, och skall äta af dina fiendars byte, som Herren din Gud dig gifvit hafver.
15 Silǝrdin yiraⱪta bolƣan, [zeminƣa tǝwǝ bolmiƣan] ǝllǝrning xǝⱨǝrlirigǝ xundaⱪ ⱪilinglar.
Alltså skall du göra med alla städer, som fast långt ifrå dig ligga, och icke äro af desso folks städer.
16 Lekin Pǝrwǝrdigar Hudayinglar silǝrgǝ miras ⱪilip beridiƣan zemindiki ǝllǝrning xǝⱨǝrlirini bolsa, ularning iqidiki tiniⱪi bar ⱨeq nǝrsini tirik ⱪoymay,
Men i desso folks städer, som Herren din Gud dig till arf gifva skall, skall du intet låta lefva det som anda hafver;
17 bǝlki Pǝrwǝrdigar Hudayinglar silǝrgǝ buyruƣandǝk Ⱨittiylar bilǝn Amoriylar, Ⱪanaaniylar bilǝn Pǝrizziylǝr, Ⱨiwiylar bilǝn Yǝbusiylarning ⱨǝmmisini tǝltɵküs yoⱪitixinglar kerǝk.
Utan skall gifva det tillspillo, nämliga de Hetheer, Amoreer, Cananeer, Phereseer, Heveer och Jebuseer, såsom Herren din Gud dig budit hafver;
18 Bolmisa, ular ɵz ilaⱨliriƣa qoⱪunuxtiki ⱨǝmmǝ yirginqlik ixlirini silǝrgǝ ɵgitip, Pǝrwǝrdigar Hudayinglarƣa gunaⱨ ⱪilidiƣan bolisilǝr.
På det att de icke skola lära eder göra all den styggelse, som de göra deras gudar, och I synden emot Herran edar Gud.
19 Bir xǝⱨǝrni igilǝx üqün uzun waⱪit jǝng ⱪilip ⱪorxap turuxⱪa toƣra kǝlsǝ, uning ǝtrapidiki dǝrǝhlǝrni palta bilǝn kesip wǝyran ⱪilmanglar; qünki ularning mewisini yesǝnglar bolidu. Xunga ularni kǝsmǝnglar; qünki daladiki dǝrǝhlǝr ⱪorxiwelix kerǝk bolƣan adǝmmidi?
Om du måste länge ligga för en stad, emot hvilken du strider, till att intagan, så skall du icke förderfva trän, så att du låter yxena komma på dem; förty du kan äta deraf, derföre skall du icke afhugga dem. Är det dock ett trä på markene, och icke menniska, och kan icke komma i bålverk emot dig.
20 Lekin silǝr mewilik dǝrǝh ǝmǝs dǝp bilgǝn dǝrǝhlǝrni kesip yoⱪitip, silǝr bilǝn soⱪuxⱪan xǝⱨǝrni ⱨujum ⱪilip ƣulitixⱪa xu dǝrǝhlǝrdin istiⱨkam-potǝylǝrni yasisanglar bolidu.
Men de trä, som du vetst att man icke äter deraf, dem skall du förderfva och afhugga, och gör bålverk emot staden som med dig örligar, tilldess du honom öfvermägtig varder.
