< Ⱪanun xǝrⱨi 10 >

1 Xu qaƣda Pǝrwǝrdigar manga: «Ɵzüng üqün awwalⱪidǝk ikki tax tahtayni oyup qiⱪip, taƣⱪa yenimƣa kǝl. Ɵzünggǝ yaƣaqtin bir sanduⱪ yasiƣin.
På samma tiden sade Herren till mig: Uthugg dig två stentaflor såsom de första, och kom till mig på berget, och gör dig en ark af trä;
2 Mǝn bu tahtaylarƣa sǝn qeⱪiwǝtkǝn awwalⱪi tahtaylardiki sɵzlǝrni yazimǝn; sǝn ularni sanduⱪⱪa ⱪoyisǝn» — dedi.
Så vill jag skrifva på taflorna de ord, som på de första voro, hvilka du sönderslagit hafver; och du skall lägga dem i arken.
3 Xuning bilǝn mǝn akatsiyǝ yaƣiqidin bir sanduⱪ yasidim, awwalⱪidǝk ikki tax tahtay oyup qiⱪtim; ikki tahtayni ⱪolumda kɵtürüp taƣⱪa qiⱪtim.
Så gjorde jag då en ark af furoträ, och uthögg två stentaflor, sådana som de första voro, och gick upp på berget, och hade de två taflorna i mina händer.
4 Pǝrwǝrdigar ǝslidǝ ot iqidin taƣda jamaǝt yiƣilƣan kündǝ silǝrgǝ eytⱪan xu on ǝmrni awwalⱪi pütüktǝk tahtaylarƣa yazdi; Pǝrwǝrdigar ularni manga tapxurdi.
Då skref han på taflorna, såsom den första skriften var, de tio ord, som Herren talade till eder utur eldenom på berget, på församlingenes dag; och Herren fick mig dem.
5 Mǝn burulup taƣdin qüxüp tahtaylarni ɵzüm yasiƣan sanduⱪⱪa ⱪoydum; Pǝrwǝrdigar manga tapiliƣinidǝk ular tehi uningda turmaⱪta.
Och jag vände om, och gick af berget, och lade taflorna i arken, som jag gjort hade, att de skulle der blifva, såsom Herren mig budit hade.
6 Xu qaƣda Israillar Bǝǝrot-Bǝnǝ-Yaakandin Mosǝraⱨⱪa yol elip mangdi; Ⱨarun xu yǝrdǝ ɵldi wǝ xu yǝrdǝ dǝpnǝ ⱪilindi; uning oƣli Əliazar uning ornini besip kaⱨinliⱪ ⱪildi.
Och Israels barn drogo ut ifrå Beeroth BeneJaakan till Moserah; der blef Aaron död, och vardt der begrafven; och hans son Eleazar vardt Prester för honom.
7 Israillar xu yǝrdin Gudgodaⱨⱪa, andin Gudgodaⱨtin Yotbataⱨⱪa sǝpǝr ⱪildi (Yotbataⱨ eriⱪ-eⱪini mol yǝrdur).
Dädan drogo de ut till Gudgoda; ifrå Gudgoda till Jothbath, ett land der bäcker äro.
8 Xu qaƣda Pǝrwǝrdigar ǝⱨdǝ sanduⱪini kɵtürüxkǝ, Pǝrwǝrdigarning aldida hizmitidǝ turup uning namida bǝht-bǝrikǝt tilǝxkǝ Lawiy ⱪǝbilisini ɵzigǝ tallap ayridi. Wǝ bügüngǝ ⱪǝdǝr xundaⱪ boluwatidu.
På den tiden afskiljde Herren Levi slägte, till att bära Herrans förbunds ark, och till att stå för Herranom, till att tjena honom, och lofva hans Namn, allt intill denna dag.
9 Xunga Lawiy ⱪǝbilisining [Israil] ⱪerindaxliri iqidǝ nesiwisi yaki mirasi yoⱪtur; Pǝrwǝrdigar uningƣa eytⱪandǝk, Pǝrwǝrdigar Ɵzi uning mirasidur.
Derföre skulle de Leviter ingen del eller arf hafva med sina bröder; ty Herren är deras arf, såsom Herren din Gud dem sagt hafver.
10 Mǝn ǝmdi awwalⱪi künlǝrdikidǝk ⱪiriⱪ keqǝ-kündüz Pǝrwǝrdigar aldida taƣda turdum; Pǝrwǝrdigar xu qaƣdimu tilikimgǝ ⱪulaⱪ saldi; u silǝrni yoⱪatmidi.
Och jag stod på bergena, såsom tillförene, fyratio dagar och fyratio nätter, och Herren bönhörde mig än i den gången, och Herren ville icke förgöra dig.
11 Pǝrwǝrdigar manga: «Ornungdin tur, hǝlⱪni baxlap aldida yol alƣin; xuning bilǝn ular Mǝn ularƣa tǝⱪdim ⱪilixⱪa ata-bowiliriƣa ⱪǝsǝm ⱪilip wǝdǝ ⱪilƣan zeminni igilǝx üqün uningƣa kirsun» — dedi.
Men Herren sade till mig: Statt upp, och gack åstad, att du går för folket, att de inkomma, och intaga landet, som jag deras fäder svorit hafver dem att gifva.
12 Əmdi, i Israil, Pǝrwǝrdigar Hudaying sǝndin nemǝ tǝlǝp ⱪilidu? — Ⱨaling yahxi bolsun dǝp mening bügün silǝrgǝ muxu tapiliƣanlirimdin baxⱪa nǝrsini tǝlǝp ⱪilarmu? — Uning tǝlǝp ⱪilƣini bolsa Pǝrwǝrdigar Hudayingdin ⱪorⱪup, Uning kɵrsǝtkǝn barliⱪ yollirida mengip, Uni sɵyüp, pütkül ⱪǝlbing wǝ pütkül jening bilǝn Pǝrwǝrdigar Hudayingning hizmitidǝ bolup, Pǝrwǝrdigarning ǝmrliri wǝ bǝlgilimilirini tutuxtin ibarǝt ǝmǝsmu?
Nu, Israel, hvad äskar Herren din Gud af dig, utan att du skall frukta Herran din Gud, att du vandrar i alla hans vägar, och älskar honom, och tjenar Herranom dinom Gud, af allo hjerta och af allo själ;
Att du håller Herrans bud och hans rätter, de jag dig bjuder i denna dag, på det att dig må väl gå?
14 Mana, asmanlar wǝ asmanlarning asmini Pǝrwǝrdigar Hudayingƣa mǝnsuptur; yǝr yüzi wǝ uningdiki ⱨǝmmǝ nǝrsilǝrmu Uningƣa mǝnsuptur.
Si, himmelen och alla himlars himlar, och jorden, och allt det deruti är, är Herrans dins Guds;
15 Ⱨalbuki, Pǝrwǝrdigar pǝⱪǝt ata-bowiliringlardin sɵyünüp, ularni sɵydi wǝ xuning bilǝn bügünkidǝk barliⱪ ǝllǝr arisidin ata-bowiliringlarning keyinki nǝslini, yǝni silǝrni tallidi.
Dock likväl hafver Herren allena haft vilja till dina fäder, så att han älskade dem, och hafver utvalt deras säd efter dem, nämliga eder, utöfver allt folk, såsom det ock tillgår på denna dag.
16 Xunga kɵnglünglarni hǝtnilik ⱪilinglar, boynunglarni yǝnǝ ⱪattiⱪ ⱪilmanglar.
Så omskärer nu edars hjertas förhud, och varer icke mer halsstyfve.
17 Qünki Pǝrwǝrdigar Hudayinglar hudalarning Hudasi, rǝblǝrning Rǝbbi, uluƣ Ilaⱨ, Ⱪudrǝtlik wǝ Dǝⱨxǝtlik Bolƣuqi, insanlarning yüz-hatirisini ⱪilmiƣuqi, ⱨeqⱪandaⱪ parini almiƣuqidur;
Förty Herren edar Gud är en Gud öfver alla gudar, och en Herre öfver alla herrar, en stor Gud, mägtig och förfärlig, den ingen person aktar, och tager inga mutor;
18 U yetim-yesir wǝ tul hotunlarning dǝwasini soraydu, musapirni sɵyüp uningƣa yemǝk-iqmǝk wǝ kiyim-keqǝkni bǝrgüqidur.
Och skaffar dem faderlösom och enkom rätt, och älskar de främmande, så att han gifver dem födo och kläde.
19 Xunga silǝrmu musapirni sɵyüxünglar kerǝk; qünki silǝrmu Misir zeminida musapir idinglar.
Derföre skolen I ock älska de främmande; ty I hafven ock varit främmande uti Egypti land.
20 Sǝn Pǝrwǝrdigar Hudayingdin ⱪorⱪⱪin; sǝn Uning ibaditidǝ bolƣin, Uningƣa baƣlanƣin wǝ [pǝⱪǝt] Uning namidila ⱪǝsǝm iqkin.
Herran din Gud skall du frukta; honom skall du tjena; till honom skall du hålla dig, och svärja vid hans Namn.
21 U sǝn üqün ɵz kɵzüng bilǝn kɵrgǝn bu uluƣ wǝ dǝⱨxǝtlik ixlarni ⱪilƣan; U sǝn mǝdⱨiyilǝydiƣan, sening Hudayingdur;
Han är ditt lof, och din Gud, den med dig så stor och förfärlig ting gjort hafver, såsom din ögon sett hafva.
22 ata-bowiliring jǝmiy yǝtmix jan Misirƣa qüxkǝnidi; wǝ ⱨazir Pǝrwǝrdigar Hudaying seni asmandiki yultuzlardǝk kɵp ⱪildi.
Dine fäder foro neder uti Egypten med sjutio själar; men nu hafver Herren din Gud förökat dig, såsom stjernorna på himmelen.

< Ⱪanun xǝrⱨi 10 >