Amos 3
1 Pǝrwǝrdigar silǝrni ǝyiblǝp eytⱪan bu sɵz-kalamni anglanglar, i Israil baliliri, Yǝni Mǝn Misir zeminidin elip qiⱪarƣan bu pütkül jǝmǝt: —
Hörer hvad Herren med eder talar, I Israels barn, nämliga med alla de slägter, som jag utur Egypti land fört hafver, och sade:
2 «Yǝr yüzidiki barliⱪ jǝmǝtlǝr arisidin pǝⱪǝt silǝrni tonup kǝldim; Xunga üstünglarƣa barliⱪ ⱪǝbiⱨlikliringlarning [jazasini] qüxürimǝn».
Utaf alla slägter på jordene hafver jag upptagit eder allena; derföre vill jag ock hemsöka eder uti alla edra missgerningar.
3 Ikki kixi bir niyǝttǝ bolmisa, ⱪandaⱪmu billǝ mangalisun?
Kunna ock två vandra tillhopa, utan de draga öfverens med hvarannan?
4 Oljisi yoⱪ xir ormanda ⱨɵrkirǝmdu? Arslan ⱨeqnemini almiƣan bolsa uwisida ⱨuwlamdu?
Ryter ock ett lejon i skogenom, utan det hafver rof? Ropar ock ett ungt lejon utu sine kulo, utan det något fångit hafver?
5 Tuzaⱪta yǝmqük bolmisa ⱪux yǝrgǝ yiⱪilamdu? Alƣudǝk nǝrsǝ bolmisa, ⱪismaⱪ yǝrdin etilip qiⱪamdu?
Kommer ock någor fogel i snarona på jordene, der ingen foglafångare är? Tager man ock snarona upp af jordene, den ännu intet fångit hafver?
6 Xǝⱨǝrdǝ [agaⱨ] kaniyi qelinsa, hǝlⱪ ⱪorⱪmamdu? Pǝrwǝrdigar ⱪilmiƣan bolsa, xǝⱨǝrgǝ yamanliⱪ qüxǝmdu?
Blås man ock i basun i enom stad, och folket deraf icke förskräckes? Är ock något ondt i stadenom, det Herren icke gör?
7 Rǝb Pǝrwǝrdigar Ɵz ⱪulliri bolƣan pǝyƣǝmbǝrlǝrgǝ awwal axkarilimay turup, U ⱨeq ix ⱪilmaydu.
Ty Herren Herren gör intet, utan han uppenbarar sinom tjenarom, Prophetomen, sina hemlighet.
8 Xir ⱨɵrkirigǝn tursa, kim ⱪorⱪmaydu? Rǝb Pǝrwǝrdigar sɵz ⱪilƣanda, kim [Uning] bexaritini yǝtküzmǝy turalaydu?
Lejonet ryter, ho skulle icke frukta sig? Herren Herren talar, ho skulle icke prophetera?
9 Axdodtiki ⱪǝl’ǝ-ordilarda, Xundaⱪla Misirdiki ⱪǝl’ǝ-ordilarda elan ⱪilip: — «Samariyǝ taƣliri üstidǝ yiƣilinglar, Uning otturisidiki zor ⱪiyⱪas-sürǝnlǝrni, Uning iqidiki jǝbir-zulumlarni kɵrüp beⱪinglar» — dǝnglar.
Förkunner uti palatsen i Asdod, och uti palatsen i Egypti land, och säger: Församler eder på Samarie berg, och ser till, hvilket stort mordskri och orätt der är.
10 — Ular ⱨǝⱪ ix ⱪilixni bilmǝydu — dǝydu Pǝrwǝrdigar, — Ular ordiliriƣa zulum-zorawanliⱪ bilǝn tartiwalƣanlirini ⱨǝm oljilarni juƣliƣuqilar!
De passa intet på någon rätt, säger Herren; utan öfvervåld och skada går hvart om annat i deras husom.
11 Xunga Pǝrwǝrdigar mundaⱪ dǝydu: — «Mana bir yaw! U zeminni ⱪorxiwaldi! U mudapiǝngni elip taxlaydu, Ⱪǝl’ǝ-ordiliring bulang-talang ⱪilinidu.
Derföre säger Herren Herren alltså: Man skall belägga detta landet allt omkring, och störta dig neder ifrå dine magt, och skinna din hus.
12 Pǝrwǝrdigar mundaⱪ dǝydu: — Padiqi xirning aƣzidin ⱪoyning ikki putini yaki ⱪuliⱪining bir parqisini ⱪutⱪuzup alƣandǝk, Samariyidǝ olturƣan Israillarmu xundaⱪ ⱪutⱪuzulidu, — Xǝⱨǝrdǝ pǝⱪǝt kariwatning bir burjiki, Diwandiki bir parqǝ Dǝmǝxⱪ libasila ⱪalidu!
Detta säger Herren: Lika som en herde rycker eno lejone två fötter, eller ett stycke af ett öra utu munnenom; alltså skola Israels barn utryckte varda, de som bo i Samarien, och hafva i hörnet ett lägre, och i Damasco ena säng.
13 — Anglanglar, Yaⱪupning jǝmǝtidǝ guwaⱨliⱪ beringlar, — dǝydu Rǝb Pǝrwǝrdigar, samawi ⱪoxunlarning Sǝrdari bolƣan Huda,
Hörer, och betyger i Jacobs hus, säger Herren, Herren Gud Zebaoth.
14 — Mǝn Israilning asiyliⱪlirini ɵz bexiƣa qüxürgǝn künidǝ, Bǝyt-Əl xǝⱨirining ⱪurbangaⱨlirinimu jazalaymǝn; Ⱪurbangaⱨning burjǝkliridiki münggüzlǝr kesiwetilip yǝrgǝ qüxürülidu.
Ty på den tiden, då jag Israels synder hemsökandes varder, vill jag hemsöka de altare i BethEl, och bortbryta hornen af altaret, att de skola falla neder på markena;
15 Mǝn «Ⱪixliⱪ Saray» wǝ «Yazliⱪ Saray»ni biraⱪla uruwetimǝn; Pil qixi ɵylǝrmu yoⱪilip ketidu, Kɵpligǝn ɵylǝr tügixidu, — dǝydu Pǝrwǝrdigar.
Och skall slå både vinterhus och sommarhus; och de elphenbenshus skola till intet varda, och mång hus förderfvad blifva, säger Herren.
