< Rosullarning paaliyǝtliri 17 >
1 Ular sǝpirini dawam ⱪilip Amfipolis wǝ Apolloniya xǝⱨǝrliridin ɵtüp, Tesalonika xǝⱨirigǝ kǝldi. U yǝrdǝ Yǝⱨudiylarning sinagogi bar idi.
Och då de foro genom Amphipolis och Apollonien, kommo de till Thessalonica, der en Judasynagoga var.
2 Pawlus aditi boyiqǝ ularning arisiƣa kirip, uda üq xabat küni u yǝrdǝ jǝm bolƣanlar bilǝn muⱪǝddǝs yazmilarni xǝrⱨlǝp munazirilixip,
Der gick Paulus in till dem, efter som hans seder var; och i tre Sabbather talade han för dem utu Skrifterna;
3 ularƣa Mǝsiⱨning azab-oⱪubǝtlǝr tartⱪandin keyin ɵlümdin tirilixi muⱪǝrrǝr dǝp qüxǝndürdi ⱨǝm ispatlidi wǝ: — Mǝn silǝrgǝ jakarliƣan muxu Əysa dǝl Mǝsiⱨning Ɵzi xu! — dedi.
Förklarade och beviste, att Christus måste lida, och uppstå ifrå de döda; och att denne är Christus Jesus, hvilken jag ( sade han ) förkunnar eder.
4 [Yǝⱨudiylarning] iqidin bǝzilǝr ⱪayil bolup ixinip, Pawlus bilǝn Silasⱪa ⱪoxuldi; xundaⱪla Hudadin ⱪorⱪidiƣan Greklǝrdin zor bir top adǝmlǝr wǝ az bolmiƣan yuⱪiri tǝbiⱪidiki grek ayallarmu xundaⱪ ixǝndi.
Och somlige af dem trodde, och gåfvo sig intill Paulum och Silam; desslikes ock en mägta stor hop af gudfruktiga Greker, och dertill de yppersta qvinnor, väl många.
5 Biraⱪ Yǝⱨudiylar buningƣa ⱨǝsǝt ⱪilip, birnǝqqǝ ⱪǝbiⱨ adǝmlǝrni yiƣip, bir top kixilǝrni toplap, xǝⱨǝrni astin-üstün ⱪiliwǝtti. Yǝⱨudiylar Pawlus bilǝn Silasni xǝⱨǝr hǝlⱪ [kengǝxmisigǝ] tapxurup berix üqün ularni tutux mǝⱪsitidǝ Yason isimlik birsining ɵyigǝ basturup bardi.
Då vordo de otrogne Judar fulle med nit, och togo till sig några arga skalkar lös parti; och samlade sig i en rota, och gjorde ett upplopp i staden, trängande sig intill Jasons bus, och ville draga dem derut för folket.
6 Lekin ular ikkiylǝnni tapalmay ular Yason wǝ baxⱪa birnǝqqǝ ⱪerixdaxni xǝⱨǝr ǝmǝldarlirining aldiƣa tartip apirip: — Jaⱨanni astin-üstün ⱪiliwǝtkǝn axu adǝmlǝr muxu yǝrgimu yetip kǝldi;
Och då de icke funno dem, drogo de Jason och några bröder till de öfversta i staden, och ropade: Desse, som hela verldena förvilla, äro ock nu hitkomne;
7 Yason ularni ɵyidǝ ⱪobul ⱪildi. Ular Əysa isimlik baxⱪa bir padixaⱨ bar dǝp jakarlap, Ⱪǝysǝrning pǝrmanliriƣa ⱪarxi qiⱪiwatidu! — dǝp quⱪan selixti.
Och dem hafver Jason hemliga undfängit, och de alle göra emot Kejsarens bud, och säga af en annan Konung, som är Jesus.
8 Ular bu sɵzlǝr bilǝn halayiⱪni wǝ xǝⱨǝr ǝmǝldarlirini dǝkkǝ-dükkigǝ selip ⱪoydi.
Och de upprette folket, och öfverstarna i staden, som sådant hörde.
9 Əmǝldarlar Yason wǝ baxⱪa tutup kelingǝnlǝrdin kapalǝt puli alƣandin keyin, ularni ⱪoyuwǝtti.
Och de anammade en ursäkt af Jason, och af de andra, och släppte dem.
10 Ⱪerindaxlar ⱨayal bolmay Pawlus bilǝn Silasni xu küni keqidǝ Beriya xǝⱨirigǝ ǝwǝtiwǝtti. Ular u yǝrgǝ yetip barƣanda, Yǝⱨudiylarning sinagogiƣa kirdi.
Men bröderna släppte straxt om nattena ut Paulus och Silas, och läto dem fara till Berea. När de kommo dit, gingo de in i Judarnas Synagogo;
11 U yǝrdiki [sinagogdikilǝr] Tesalonikadikilǝrgǝ ⱪariƣanda esil hislǝtlik bolup, sɵz-kalamni ⱪiziⱪip anglidi wǝ ularning eytⱪanlirining toƣra yaki hataliⱪini eniⱪalap bilix üqün, ⱨǝrküni muⱪǝddǝs yazmilarni ⱪetirⱪinip izlǝndi.
Ty de voro de ädlaste ibland dem i Thessalonica; de anammade ordet ganska viljeliga, alla dagar sökande i Skrifterna, om det ock så hade sig.
12 Nǝtijidǝ, ulardin nurƣun Yǝⱨudiylar, esilzadǝ grek ayallardin bir ⱪismi wǝ xundaⱪla heli kɵp grek ǝrlǝr etiⱪad ⱪildi.
Och månge af dem trodde, och ärliga Grekiska qvinnor och män, väl månge.
13 Lekin Tesalonikadiki Yǝⱨudiylar Hudaning sɵz-kalamining Pawlus arⱪiliⱪ Beriyadimu jakarliniwatⱪinini anglap, u yǝrgimu berip topilang kɵtürmǝkqi bolup, ammini ⱪutratti.
Men när de Judar i Thessalonica förnummo, att Guds ord vardt ock i Berea af Paulo förkunnadt, kommo de dit, och upprette också der folket.
14 Xuning bilǝn ⱪerindaxlar Pawlusni dǝrⱨal dengiz boyiƣa ǝwǝtiwǝtti. Silas bilǝn Timotiy bolsa Beriyada ⱪaldi.
Och straxt läto bröderna Paulum ut, att han gick allt intill hafvet; men Silas och Thnotheus blefvo der qvare.
15 Pawlusni uzitip mangƣanlar uni Afina xǝⱨirigiqǝ elip bardi. Andin ular Pawlusning: — «Silǝr Silas bilǝn Timotiyƣa mumkinⱪǝdǝr mening yenimƣa tezraⱪ kǝlsun dǝp yǝtküzüp ⱪoyunglar» degǝn tapxuruⱪini elip, [Beriyaƣa] ⱪaytip kǝldi.
Men de, som förfordrade Paulum, följde honom till Athen; och de fingo befallning till Silas och Timotheus, att de skulle med hast komma till honom, och foro sina färde.
16 Pawlus Afina xǝⱨiridǝ Silas bilǝn Timotiyni kütüp turƣanda, pütkül xǝⱨǝrdikilǝrning butpǝrǝslikkǝ berilip kǝtkǝnlikini kɵrüp, roⱨi ⱪattiⱪ azablandi.
Och då Paulus förbidde dem i Athen, vardt hans ande upptänd i honom, då han såg staden afgudadyrkan undergifven vara.
17 Xunga u sinagogda Yǝⱨudiylar wǝ Hudadin ⱪorⱪidiƣanlar bilǝn ⱨǝm xuningdǝk ⱨǝrküni bazarda uqriƣanla kixilǝr bilǝn munazirilixǝtti.
Och disputerade han med de Judar och de gudfruktiga uti Synagogon, och på torget, hvar dag, med dem som kommo till honom.
18 «Epikurlar» wǝ «Stoiklar» dǝp atalƣan bǝzi pǝylasoplarmu uning bilǝn munazirilixixkǝ baxlidi. Ulardin bǝzilǝr: — Bu bilǝrmǝn poqi nemǝ dǝp jɵylüwatidu? — deyixti. Yǝnǝ bǝzilǝr Pawlusning Əysa wǝ adǝmlǝrning ɵlümdin tirildürülidiƣanliⱪi ⱨǝⱪⱪidiki hux hǝwǝrni jakarliƣanliⱪidin: — U yat ilaⱨlarning tǝrƣibatqisi ohxaydu! — deyixti.
Och någre Philosophi, nämligade Epicureer och Stoiker, begynte kämpas med honom. Och somlige sade: Hvad vill denne sqvallraren säga? Och somlige sade: Det synes som han ville förkunna några nya gudar; derföre att han förkunnade dem Evangelium om Jesu, och uppståndelsen.
19 Xunga, ular Pawlusni elip «Areopagus» degǝn [kengǝx] mǝydaniƣa apirip: — Sǝn tarⱪitiwatⱪan yengi tǝlimingning nemǝ ikǝnlikini bizmu bilsǝk ⱪandaⱪ?
Och de togo fatt på honom, och ledde honom på domplatsen, sägande: Måge vi icke veta, hvad denne nye lärdomen är, som du lärer?
20 Qünki sǝn bǝzi ƣǝyriy ixlarni ⱪuliⱪimizƣa yǝtküzüwatisǝn, biz ularning mǝnisi zadi nemǝ ikǝnlikini bilgümiz bar, — deyixti
Ty du gifver vår öron ny styck er före; så vilje vi nu veta, hvad det vara skall.
21 (ǝmdi Afinaliⱪlar wǝ u yǝrdǝ turuwatⱪan qǝtǝlliklǝrning ⱨǝmmisi waⱪtini birǝr yengiliⱪni yǝtküzüx yaki anglaxtin baxⱪa ixⱪa sǝrp ⱪilmaytti).
Och de af Athen, och alle de främmande som der vistades, aktade på intet annat än att säga eller höra något nytt.
22 Xunga Pawlus Areopagus mǝydanining otturisiƣa qiⱪip mundaⱪ dedi: Əy Afina hǝlⱪi! Silǝrning ⱨǝr jǝⱨǝttin jin-ilaⱨlarƣa qoⱪunuxⱪa ⱪattaⱪ berilgǝnlikinglarni kɵrdum.
Då stod Paulus midt på domplatsen, och sade: I män af Athen, jag ser, att I uti all stycke omgån med vantro;
23 Qünki ⱨǝmmǝ yǝrni arilap, silǝrning tawapgaⱨliringlarni kɵzdin kǝqürginimdǝ, üstigǝ «Namǝlum bir Hudaƣa atalƣan» dǝp pütülgǝn beƣixlimisi bar yǝnǝ bir ⱪurbangaⱨni kɵrdüm. Əmdi mǝn silǝr tonumay turup ibadǝt ⱪiliwatⱪan xu [Hudani] mana ⱨazir silǝrgǝ tonuxturup jakarlay.
Ty jag hafver gångit omkring, och skådat edor gudsdyrkan, och fann ett altare, derpå skrifvet stod: Dem okända Gudenom. Den I nu dyrken ovetande, honom förkunnar jag eder.
24 Pütkül alǝmni wǝ uningdiki barliⱪ mǝwjudatlarni yaratⱪan Huda asman-zeminning Igisi bolup, insanlarning ⱪoli bilǝn yasalƣan ibadǝthanilarda turmaydu,
Gud, som hafver gjort verldena, och allt det deruti är, efter han är Herre öfver himmel och jord, bor han icke uti de tempel, som med händer uppbyggd äro;
25 yaki birǝr nǝrsigǝ ⱨajiti qüxkǝndǝk insanlarning ⱪollirining ǝjrigǝ moⱨtaj ǝmǝstur, qünki U Ɵzi ⱨǝmmǝ janiwarƣa ⱨayatliⱪ, nǝpǝs, xundaⱪla [eⱨtiyajliⱪ bolƣan] ⱨǝmmǝ nǝrsini ata ⱪilidu.
Ej heller dyrkas med menniskohänder, behöfvandes någon ting, efter han gifver allom lif, anda och allt;
26 U birla adǝmdin insaniyǝttiki barliⱪ millǝtlǝrni barliⱪⱪa kǝltürdi, ularni pütün yǝr yüzigǝ orunlaxturup, ularƣa has bolƣan pǝyt-pǝsillǝr ⱨǝmdǝ turidiƣan jaylirining pasillirini aldin bǝlgilǝp bǝrdi.
Och hafver gjort allt menniskoslägtet af ett blod, till att bo på hela jordene, och satt dem före beskärda tider, och skickat huru vidt och långt de bo skola;
27 Bularning mǝⱪsiti «Insanlar meni izdisun, bǝlkim silaxturup tapsun» degǝnliktur. Əmǝliyǝttǝ, u ⱨeqⱪaysimizdin yiraⱪ ǝmǝs.
På det att de skola söka Herran, om de måtte kunna kännan och finnan, ändock han är icke långt ifrå hvarjom och enom af oss.
28 Qünki biz Uningda yaxaymiz, ⱨǝrikǝt ⱪilimiz wǝ Uningda wujudimiz bardur; aranglardiki bǝzi xairlar eytⱪinidǝk: «Biz Uning nǝslidurmiz!».
Ty i honom lefve vi, röroms och hafve varelse; såsom ock någre af edra Poeter sagt hafva: Ty vi äre ock hans slägte.
29 Xunga, Hudaning nǝsli bolƣaqⱪa, biz Tǝngri Bolƣuqini altun-kümüx yaki taxtin yasalƣan, ⱨünǝrwǝnning maⱨariti wǝ tǝsǝwwuri bilǝn oyulƣan birǝr nǝrsigǝ ohxaydu, dǝp oylimasliⱪimiz kerǝk.
Äre vi nu Guds slägte, så skole vi icke tänka att Gudomen är lik vid guld och silfver, eller stenar konsteliga uthuggna, eller vid menniskors fund.
30 Xunga Huda burunⱪi zamanlardikilǝrning xundaⱪ ƣǝplǝtlik waⱪitlirini nǝziridin saⱪit ⱪilƣini bilǝn, lekin bügünki kündǝ U ⱨǝmmila yǝrdǝ pütün insanlarni gunaⱨliriƣa towa ⱪilixⱪa ǝmr ⱪilmaⱪta!
Och ändock Gud hafver öfversett härtilldags sådana fåvitskhets tid, förkunnar han dock nu menniskomen, att alle allestäds skola bättra sig.
31 Qünki U Ɵzi tikligǝn insan arⱪiliⱪ pütkül dunyani ⱨǝⱪⱪaniyliⱪ bilǝn soraⱪ ⱪilidiƣan bir künini bǝlgilidi; U uni ɵlümdin tirildürgǝnliki bilǝn bu ixning muⱪǝrrǝr ikǝnlikigǝ ispat bǝrgǝnidi.
Ty han hafver satt en dag före, på hvilken han skall döma jordenes krets med rättfärdighet, genom den man i hvilkom han det beslutit hafver, gifvandes allom trona före, i det han honom uppväckt hade ifrå de döda.
32 [Pawlusning] «ɵlgǝnlǝrning tirilixi» ⱨǝⱪⱪidǝ eytⱪanlirini angliƣanda bǝzilǝr uni mǝshirǝ ⱪilixⱪa baxlidi. Yǝnǝ bǝzilǝr: — Bu ix ⱨǝⱪⱪidǝ sǝndin yǝnǝ anglayli, — dedi.
Då de hörde nämnas de dödas uppståndelse, gjorde somlige der gack af, och somlige sade: Vi vilje än yttermera höra dig derom.
33 Buning bilǝn, Pawlus mǝydandin qiⱪip kǝtti.
Och så gick Paulus ut ifrå dem.
34 Biraⱪ bǝzilǝr uningƣa ⱪoxulup, etiⱪad ⱪildi. Bularning iqidǝ «Areopagus» kengǝxmǝ ⱨǝy’ǝtliridin biri bolƣan Diyonisiyus wǝ Damaris isimlik bir ayal, xuningdǝk baxⱪa birⱪanqǝ kiximu bar idi.
Och någre män höllo sig intill honom, och trodde; ibland hvilka var Dionysius, en af Rådet, och en qvinna, benämnd Damaris, och andre med dem.