Timotiyƣa 2 2
1 Xunga ǝy oƣlum, sǝn Mǝsiⱨ Əysada bolƣan meⱨir-xǝpⱪǝtkǝ tayinip küqlük bol;
Så stärk dig nu, min son, genom nådena, som är i Christo Jesu.
2 wǝ sǝn kɵp guwaⱨqilar aldida mǝndin angliƣanliringni ⱨǝm ixǝnqlik ⱨǝmdǝ baxⱪilarƣimu tǝlim berǝlǝydiƣan adǝmlǝrgǝ amanǝt ⱪilƣin.
Och hvad du af mig hört hafver, genom mång vittne, det befalla trogna menniskor, som ock dugelige äro att lära andra.
3 Əysa Mǝsiⱨning yahxi jǝngqisi bolux süpitidǝ, harliⱪ-muxǝⱪⱪǝtni ɵz ⱨǝssǝng boyiqǝ ortaⱪ tartⱪin.
Lid och umgäll, såsom en god Jesu Christi stridsman.
4 Jǝngqi bolƣan kixi ɵzini ǝskǝrlikkǝ tizimliƣan sǝrdarini razi ⱪilix üqün adǝttiki turmux ixlirini ɵzigǝ ⱨǝlǝk ⱪiliwalmasliⱪi kerǝk.
Ingen stridsman befattar sig med näringshandel; på det han skall täckas honom, som honom till en stridsman upptagit hafver.
5 Musabiⱪigǝ ⱪatnaxⱪan tǝnⱨǝrikǝtqimu musabiⱪǝ ⱪaidilirigǝ riayǝ ⱪilmisa, ƣǝlibǝ tajiƣa erixǝlmǝydu.
Hvar ock nu någor kämpar, han krönes icke, utan han redeliga kämpar.
6 Əjir singdürgǝn deⱨⱪan ⱨosulidin birinqi bolup bǝⱨrimǝn boluxi tegixliktur.
Åkermannen, som åkren brukar, honom bör först få af fruktene.
7 Bu sɵzlirim üstidǝ yahxi oyla, xuning bilǝn Rǝb sanga ⱨǝmmǝ ixta yorutidu.
Märk hvad jag säger; men Herren skall gifva dig i all ting förstånd.
8 Sǝn Dawutning nǝsli bolƣan, ɵlümdin tirilgǝn Əysa Mǝsiⱨni mǝn yǝtküzüwatⱪan hux hǝwǝr boyiqǝ esingdǝ qing tut.
Tänk på Jesum Christum, som är uppstånden ifrå de döda, af Davids säd, efter mitt Evangelium;
9 Bu hux hǝwǝrni dǝp kɵp harliⱪ-muxǝⱪⱪǝt qekip, ⱨǝtta jinayǝtqi ⱨesablinip kixǝnlinip yatimǝn. Ⱨalbuki, Hudaning sɵz-kalami ⱨeq kixǝnlǝnmǝydu!
Uti hvilket jag bedröfvelse lider, intill bojor, såsom en ogerningsman; men Guds ord är icke bundet.
10 Əmdi mǝn dǝl xu sǝwǝbtin, [Huda] talliƣan bǝndilǝrning Mǝsiⱨ Əysada bolƣan nijatⱪa mǝnggülük xan-xǝrǝp bilǝn erixixi üqün ⱨǝmmǝ ixⱪa bǝrdaxliⱪ berimǝn. (aiōnios g166)
Derföre lider jag det allt, för de utkoradas skull, att de skola ock få salighet i Christo Jesu, med eviga härlighet. (aiōnios g166)
11 Tɵwǝndiki bu sɵzlǝr ixǝnqliktur: — «Uning bilǝn billǝ ɵlgǝnikǝnmiz, Uning bilǝn ⱨayatta billǝ yaxaymiz.
Det är ju ett fast ord: Dö vi med, så skole vi lefva med;
12 Ⱪiyinqiliⱪlarƣa bǝrdaxliⱪ bǝrsǝk, Uning bilǝn billǝ ⱨɵküm sürimiz. Biz uningdin tansaⱪ, Umu bizdin tanidu.
Lide vi, så skole vi med regnera; om vi försake honom, så försakar ock han oss.
13 Biz Uningƣa sadaⱪǝtsizlik ⱪilsaⱪmu, U yǝnila sadaⱪǝtliktur; Qünki U Ɵzidin ⱨeq tanalmaydu».
Tro vi honom icke, så blifver han dock trofast; han kan icke neka sig sjelf.
14 Bu ixlarni dawamliⱪ [ⱪerindaxlarning] sǝmigǝ selip, ularni Rǝb aldida bimǝnǝ sɵzlǝr üstidǝ talax-tartix ⱪilmasliⱪni ǝstaydilliⱪ bilǝn agaⱨlandurƣin. Bundaⱪ talax-tartixlarning ⱨeqⱪandaⱪ paydisi bolmayla ⱪalmay, bǝlki angliƣuqilarni nabut ⱪilidu.
Sådant förmana, och betyga för Herranom, att de icke träta om ord till ingen nytto, utan till att afvända dem som på höra.
15 Usta tikimqi rǝhtni toƣra piqⱪandǝk ⱨǝⱪiⱪǝt sɵzini durus qüxǝndürüp, ɵzüngni Huda aldida tǝstiⱪlanƣudǝk, yǝrgǝ ⱪarap ⱪalmaydiƣan maⱨir bir hizmǝtkar ⱪilip kɵrsitixkǝ intilip kɵngül ⱪoyƣin;
Vinnlägg dig att bevisa dig Gudi en bepröfvad och ostraffelig arbetare, som rätt delar sanningenes ord.
16 lekin iplas, ⱪuruⱪ gǝplǝrdin neri tur. Qünki bundaⱪ gǝplǝrni ⱪilƣuqilar bǝribir tehimu ihlassizliⱪⱪa qɵmüp ketidu.
Men oandelig och onyttig ord kasta bort; ty det hjelper mycket till ogudaktighet;
17 Muxundaⱪlarning gǝpliri huddi mǝrǝzdǝk tezla yamrap ketidu. Himeneyus wǝ Filetoslar mana xundaⱪlarning iqidiki ikkisidur;
Och deras tal fräter omkring sig, såsom kräfvetan; ibland hvilka är Hymeneus och Philetus;
18 ular ⱨǝⱪiⱪǝttin qǝtnǝp, ɵlgǝnlǝrning tirilixi degǝn bu ix alliⱪaqan yüz berip boldi, dǝydu, xundaⱪla bǝzilǝrning etiⱪadini ƣulitidu.
De der om sanningen felat hafva, sägande uppståndelsen redan skedd vara; och hafva förvändt somliga menniskors tro.
19 Ⱨalbuki, Hudaning mǝzmut uli qing turmaⱪta. Uning üstigǝ mɵⱨür bilǝn: «Rǝb Ɵzigǝ tǝwǝ bolƣanlarni tonuydu» wǝ «Rǝbning mubarǝk namini lǝwzigǝ alidiƣanlarning ⱨǝmmisi rǝzilliktin ⱪol üzsun» dǝp mɵⱨürlǝngǝndur.
Men den faste Guds grund blifver ståndandes, och hafver detta insegel: Herren känner sina; och hvar och en som åkallar Christi Namn, gånge ifrå orättfärdighetene.
20 Bay-bayaxat adǝmning ɵyidǝ pǝⱪǝt altun wǝ kümüx ⱪaqa-ⱪuqilarla ǝmǝs, yaƣaq, sapal ⱪaqilarmu bolidu. Ⱪaqa-ⱪuqilarning bǝziliri ǝtiwarlinidu, bǝziliri pǝs kɵrülidu.
Men uti ett stort hus äro icke allenast gyldene och silffat, utan jemväl träfat och lerfat; och somlig till heder, och somlig till vanheder.
21 Əgǝr bir kixi ɵzini undaⱪlarning kiridin tazilap haliy ⱪilsa, u muⱪǝddǝs ⱪilinƣan, hojayinimizƣa yaraydiƣan ⱪaqidǝk, ⱨǝrⱪandaⱪ güzǝl ixlarƣa tǝyyar bolidu.
Hvar nu någor renar sig ifrå sådant folk, han varder ett helgadt fat till heder, husherranom brukeligit, beredt till allt godt verk.
22 Xunglaxⱪa, yaxliⱪning arzu-ⱨǝwǝsliridin ɵzüngni ⱪaqurƣin, pak ⱪǝlb bilǝn Rǝbgǝ nida ⱪilƣuqi bilǝn billǝ ⱨǝⱪⱪaniyliⱪ, ixǝnq-etiⱪad, meⱨir-muⱨǝbbǝt wǝ tinq-hatirjǝmlikni ⱪoƣlixip izdǝ.
Fly ungdomsens lustar; men far efter rättfärdigheten, tron, kärleken, frid med allom dem, som af rent hjerta åkalla Herran.
23 Lekin ǝhmiⱪanǝ, bilimsizliktin qiⱪⱪan talax-tartixlarƣa arilixixni rǝt ⱪil, qünki bundaⱪ ixlarning jedǝl teriydiƣanliⱪini bilisǝn.
Men förkasta dåraktig och öfverdådig spörsmål, vetandes att de föda träto af sig.
24 Əmdiliktǝ Rǝbning ⱪuli jedǝllǝxmǝsliki, bǝlki ⱨǝmmǝ kixilǝrgǝ mulayim-meⱨriban, tǝlim berixkǝ maⱨir, sǝwr-taⱪǝtlik boluxi kerǝk;
Men Herrans tjenare skall icke vara trätosam, utan ljuflig vid hvar man, läraktig, den de onda lida kan;
25 xuning bilǝn ɵz-ɵzigǝ ⱪarxi bolƣanlarƣa u Huda bǝlkim ularƣa ⱨǝⱪiⱪǝtni tonup yetixigǝ towa ⱪilidiƣan ⱪǝlbni berǝr dǝp, mɵmin-mulayimliⱪ bilǝn nǝsiⱨǝt ⱪilsun;
Och med saktmodighet straffa dem som emotstå; om Gud en gång vill gifva dem bättring, till att förstå sanningen;
26 bundaⱪ bolƣanda ular uyⱪusini eqip, ɵzlirini ɵz muddiasiƣa ǝmǝl ⱪilixⱪa tutⱪun ⱪilƣan Iblisning tuziⱪidin ⱪutulalaydu.
Och besinna sig ifrå djefvulens snaro, af hvilkom de fångne äro efter hans vilja.
