Padixaⱨlar 2 5
1 Suriyǝ padixaⱨining ⱪoxun sǝrdari Naaman ɵz ƣojisining aldida tolimu ⱪǝdirlǝndi wǝ izzǝtlǝndi, qünki Pǝrwǝrdigar uning ⱪoli arⱪiliⱪ Suriyǝgǝ nusrǝtlǝr bǝrgǝnidi. U batur jǝngqi bolƣini bilǝn, lekin mahaw kesiligǝ giriptar bolup ⱪalƣanidi.
Naaman, den arameiske konungens härhövitsman, hade stort anseende hos sin herre och var högt aktad, ty genom honom hade HERREN givit seger åt Aram; och han var en tapper stridsman, men spetälsk.
2 Əmdi Suriylǝr top-top bolup, bulangqiliⱪⱪa qiⱪip Israildin bir kiqik ⱪizni tutup kǝlgǝnidi; bu ⱪiz Naamanning ayalining hizmitini ⱪilatti.
Nu hade araméerna, en gång då de drogo ut på strövtåg, fört med sig såsom fånge ur Israels land en ung flicka, som kom i tjänst hos Naamans hustru.
3 U hanimƣa: Kaxki, mening ƣojam Samariyǝdiki pǝyƣǝmbǝrning ⱪexida bolsidi! U uni mahaw kesilidin saⱪaytatti, dedi.
Denna sade till sin fru: »Ack att min herre vore hos profeten i Samaria, så skulle denne nog befria honom från hans spetälska!»
4 Naaman berip hojisiƣa: — Israilning yurtidin bolƣan kiqik ⱪiz mundaⱪ-mundaⱪ eytti, dedi.
Då gick hon åstad och berättade detta för sin herre och sade: »Så och så har flickan ifrån Israels land sagt.
5 Suriyǝ padixaⱨi: Yahxi! Sǝn barƣin, mǝn Israilning padixaⱨiƣa bir mǝktup ǝwǝtimǝn, dedi. Naaman on talant kümüx bilǝn altǝ ming xǝkǝl altun wǝ ⱨǝm on kixilik kiyimni elip Israilƣa bardi.
Konungen i Aram svarade: »Far dit, så skall jag sända brev till konungen i Israel.» Så for han då och tog med sig tio talenter silver och sex tusen siklar guld, så ock tio högtidsdräkter.
6 U mǝktupni Israilning padixaⱨiƣa apirip tapxurup bǝrdi. Mǝktupta: — «Bu mǝktup sanga yǝtkǝndǝ bilgǝysǝnki, mǝn ɵz hizmǝtkarim Naamanni sening ⱪexingƣa mangdurdum. Sǝn uni mahaw kesilidin saⱪaytⱪaysǝn», dǝp pütülgǝnidi.
Och han överlämnade brevet till Israels konung, och däri stod det: »Nu, när detta brev kommer dig till handa, må du veta att jag har sänt till dig min tjänare Naaman, för att du må befria honom från hans spetälska.»
7 Israilning padixaⱨi hǝtni oⱪup bolup, ɵz kiyimlirini yirtip-yirtiwǝtti wǝ: — Mǝn Hudamu? Kixini ɵltürüp ⱨǝm tirildürǝlǝymǝnmu? Nemixⱪa u kixi: — Bu adǝmni mahaw kesilidin saⱪaytⱪin, dǝp ⱨawalǝ ⱪilidu? Ⱪeni, oylinip kɵrünglar, u dǝrwǝⱪǝ mǝn bilǝn jǝng ⱪilƣili baⱨanǝ izdǝydu, dedi.
När Israels konung hade läst brevet, rev han sönder sina kläder och sade: »Är jag då Gud, så att jag skulle kunna döda och göra levande, eftersom denne sänder bud till mig att jag skall befria en man från hans spetälska? Märken nu och sen huru han söker sak med mig.»
8 Wǝ xundaⱪ boldiki, Hudaning adimi Elixa Israilning padixaⱨining ɵz kiyimlirini yirtⱪinini angliƣanda, padixaⱨⱪa adǝm ǝwitip: Nemixⱪa ɵz kiyimliringni yirtting? U kixi ⱨazir bu yǝrgǝ kǝlsun, andin u Israilda bir pǝyƣǝmbǝr bar ikǝn dǝp bilidu, dedi.
Men när gudsmannen Elisa hörde att Israels konung hade rivit sönder sina kläder, sände han till konungen och lät säga: »Varför har du rivit sönder dina kläder? Låt honom komma till mig, så skall han förnimma att en profet finnes i Israel.»
9 Naaman atliri wǝ jǝng ⱨarwisi bilǝn kelip, Elixaning ɵyining ixiki aldida tohtidi.
Så kom då Naaman med sina hästar och vagnar och stannade vid dörren till Elisas hus.
10 Elixa bir hǝwǝrqini mangdurup Naamanƣa: — Berip Iordan dǝryasida yǝttǝ ⱪetim yuyunup kǝlgin; xundaⱪ ⱪilsang ǝtliring ǝsligǝ kelip pakiz bolisǝn, dedi.
Då sände Elisa ett bud ut till honom och lät säga: »Gå bort och bada dig sju gånger i Jordan, så skall ditt kött åter bliva sig likt, och du skall bliva ren.»
11 Lekin Naaman aqqiⱪlinip yenip kelip: — Mana, u qoⱪum qiⱪip, mening bilǝn kɵrixidu, ɵrǝ turup Hudasi Pǝrwǝrdigarning namiƣa nida ⱪilip, [yara] jayning üstidǝ ⱪolini silkip, mahaw kesilini saⱪaytidu, dǝp oylap kǝlgǝnidim.
Men Naaman blev vred och for sin väg, i det han sade: »Jag tänkte att han skulle gå ut till mig och träda fram och åkalla HERRENS, sin Guds, namn och föra sin hand fram och åter över stället och så taga bort spetälskan.
12 Dǝmǝxⱪning dǝryaliri, yǝni Abarna bilǝn Farpar [dǝryasining suliri] Israilning ⱨǝmmǝ suliridin yahxi ǝmǝsmu? Mǝn ularda yuyunsam pakiz bolmamdim? — dedi. U ⱪattiⱪ ƣǝzǝplinip burulup yolƣa qiⱪti.
Äro icke Damaskus' floder, Abana och Parpar, bättre än alla vatten Israel? Då kunde jag ju lika gärna bada mig i dem för att bliva ren.» Så vände han om och for sin väg i vrede.
13 Lekin uning hizmǝtkarliri uning ⱪexiƣa berip: — I atam, ǝgǝr pǝyƣǝmbǝr siligǝ eƣir bir ixni tapiliƣan bolsa, ⱪilmasmidila? Undaⱪ bolƣan yǝrdǝ, u siligǝ suƣa qüxüp yuyunup, pakiz bolisila, degǝn bolsa xundaⱪ ⱪilmamla? — deyixti.
Men hans tjänare gingo fram och talade till honom och sade: »Min fader, om profeten hade förelagt dig något svårt, skulle du då icke hava gjort det? Huru mycket mer nu, då han allenast har sagt till dig: 'Bada dig, så bliver du ren'!
14 Xunga u qüxüp, Hudaning adimining sɵzigǝ binaǝn Iordan dǝryasida yǝttǝ ⱪetim qɵmüldi. Xuning bilǝn uning eti paklinip, kiqik balining etidǝk bolup saⱪaydi.
Då for han ned och doppade sig i Jordan sju gånger, såsom gudsmannen hade sagt; och hans kött blev då åter sig likt, friskt såsom en ung gosses kött, och han blev ren.
15 Xuning bilǝn u barliⱪ ⱨǝmraⱨliri bilǝn Hudaning adimining ⱪexiƣa ⱪaytip kelip, uning aldida turup: — Mana ǝmdi pütkül yǝr yüzidǝ Israildin baxⱪa yǝrdǝ Huda yoⱪ ikǝn, dǝp bilip yǝttim; ǝmdi ⱨazir, ɵz kǝminǝngdin bir sowƣatni ⱪobul ⱪilƣin, dedi.
Därefter vände han tillbaka till gudsmannen med hela sin skara och gick in och trädde fram för honom och sade: »Se, nu vet jag att ingen Gud finnes på hela jorden utom i Israel. Så tag nu emot en tacksamhetsskänk av din tjänare.»
16 Lekin Elixa: Mǝn hizmitidǝ turuwatⱪan Pǝrwǝrdigarning ⱨayati bilǝn ⱪǝsǝm ⱪilimǝnki, ⱨeq nemini ⱪobul ⱪilmasmǝn, dedi. [Naaman] tola qing turuwalsimu, ⱨeq ⱪobul ⱪilmidi.
Men han svarade: »Så sant HERREN lever, han vilkens tjänare jag är, jag vill icke taga emot den.» Och fastän han enträget bad honom att taga emot den, ville han icke.
17 Andin Naaman mundaⱪ dedi: — Əgǝr ⱪobul ⱪilmisang, kǝminǝnggǝ topidin ikki ⱪeqir yük berilsun; qünki kǝminǝng bundin keyin Pǝrwǝrdigardin baxⱪa ⱨeqⱪandaⱪ ilaⱨlarƣa kɵydürmǝ ⱪurbanliⱪ yaki inaⱪliⱪ ⱪurbanliⱪini kǝltümǝydu.
Då sade Naaman: »Om du icke vill detta, så låt då din tjänare få så mycket jord som ett par mulåsnor kunna bära. Ty din tjänare vill icke mer offra brännoffer och slaktoffer åt andra gudar, utan allenast åt HERREN.
18 Lekin Pǝrwǝrdigar kǝminǝngning xu bir ixini kǝqürüm ⱪilƣay: ƣojamning ɵzi Rimmonning buthanisiƣa sǝjdǝ ⱪilmaⱪ üqün kirgǝndǝ, mening ⱪolumƣa yɵlǝnsǝ mǝn Rimmonning buthanisida tiz püksǝm, muxu amalsiz tiz pükkinim üqün Pǝrwǝrdigar mǝn kǝminǝngni kǝqürgǝy, dedi.
Detta må dock HERREN förlåta din tjänare: när min herre går in i Rimmons tempel för att där böja knä, och han då stöder sig vid min hand, och jag också böjer knä där i Rimmons tempel, må då HERREN förlåta din tjänare, när jag så böjer knä i Rimmons tempel.
19 Elixa uningƣa: — Sǝn aman-hatirjǝmlitkǝ kǝtkin, dedi. U uningdin ayrilip azƣinǝ yol mangdi.
Han sade till honom: »Far i frid.» Men när hän hade lämnat honom och farit ett stycke väg framåt,
20 Lekin Hudaning adimi Elixaning hizmǝtkari Gǝⱨazi kɵnglidǝ: — Mana, u Suriyǝlik Naaman elip kǝlgǝn nǝrsiliridin ƣojam ⱨeqnemini almay, uni bikar kǝtküzüwetiptu. Lekin Pǝrwǝrdigarning ⱨayati bilǝn ⱪǝsǝm ⱪilimǝnki, mǝn uning kǝynidin yügürüp berip, uningdin azraⱪ bir nǝrsǝ alay, dǝp oylidi.
tänkte Gehasi, gudsmannen Elisas tjänare: »Se, min herre har släppt denne Naaman från Aram, utan att taga emot av honom vad han hade fört med sig. Så sant HERREN lever, jag vill skynda efter honom och söka få något av honom.»
21 Xuni dǝp Gǝⱨazi Naamanning kǝynidin bardi. Naaman bir kimning kǝynidin yügürüp keliwatⱪinini kɵrüp, ⱨarwisidin qüxüp uning aldiƣa berip: Ⱨǝmmǝ ix tinqliⱪmu? — dǝp soridi.
Så gav sig då Gehasi åstad efter Naaman. Men när Naaman såg någon skynda efter sig, steg han med hast ned från vagnen och gick emot honom och sade: »Allt står väl rätt till?»
22 U: — Tinqliⱪ, — dedi, — ǝmma ƣojam meni mangdurup: Mana ǝmdi Əfraim taƣliⱪidin pǝyƣǝmbǝrlǝrning xagirtliridin ikki yigit ⱪeximƣa kǝldi. Bularƣa bir talant kümüx bilǝn ikki kixlik kiyim bǝrsilǝ, dǝp eytti, — dedi.
Han svarade: »Ja; men min herre har sänt mig och låter säga: 'Just nu hava två unga män, profetlärjungar, kommit till mig från Efraims bergsbygd; giv dem en talent silver och två högtidsdräkter.'»
23 Naaman: — Ikki talant kümüxni ⱪobul ⱪilƣin, dǝp uni zorlap ikki talant kümüxni ikki haltiƣa qegip, ikki kixilik kiyimni qiⱪirip bǝrdi. Bularni Naaman ƣulamliridin ikki yigitkǝ yüdküzdi; ular Gǝⱨazining aldida bularni kɵtürüp mangdi.
Naaman svarade: »Värdes taga två talenter.» Och han bad honom enträget och knöt så in två talenter silver i två pungar och tog fram två högtidsdräkter, och lämnade detta åt två av sina tjänare, och dessa buro det framför honom.
24 U turƣan dɵnggǝ yǝtkǝndǝ bularni ularning ⱪolliridin elip ɵyigǝ tiⱪip ⱪoydi; andin bu adǝmlǝrni kǝtküzüwǝtti.
Men när han kom till kullen, tog han det ur deras hand och lade det i förvar i huset; sedan lät han männen gå sin väg.
25 Andin u ƣojisining aldiƣa kirip turdi. Elixa uningdin: — I Gǝⱨazi, nǝgǝ berip kǝlding? — dǝp soridi. U jawab berip: Ⱪulung ⱨeqyǝrgǝ barmidi, — dedi.
Därefter gick han in och trädde fram för sin herre. Då frågade Elisa honom: »Varifrån kommer du, Gehasi?» Han svarade: »Din tjänare har ingenstädes varit.»
26 Elixa uningƣa: — Mǝlum bir kixi ⱨarwisidin qüxüp, kǝynigǝ yenip, sening aldingƣa kǝlgǝndǝ, mening roⱨim xu qaƣda sening bilǝn birgǝ barƣan ǝmǝsmu? Bu kixilǝr kümüx bilǝn kiyim, zǝytun baƣliri bilǝn üzümzarlar, ⱪoy bilǝn kala, malaylar bilǝn kenizǝklǝrni ⱪobul ⱪilidiƣan waⱪitmu?
Då sade han till honom: »Menar du att jag icke i min ande var med, när en man vände om från sin vagn och gick emot dig? Är det nu tid att du skaffar dig silver och skaffar dig kläder, så ock olivplanteringar, vingårdar, får och fäkreatur, tjänare och tjänarinnor,
27 Lekin ⱨazir Naamanning mahaw kesili sanga ⱨǝm nǝslinggǝ mǝnggügǝ qaplixidu, — dedi. Xuning bilǝn u Elixaning ⱪexidin qiⱪⱪanda ⱪardǝk aⱪ bolup ⱪaldi.
nu då Naamans spetälska kommer att låda vid dig och vid dina efterkommande för evigt?» Så gick denne ut ifrån honom, vit såsom snö av spetälska.
