< Tarih-tǝzkirǝ 2 13 >

1 Padixaⱨ Yǝroboamning sǝltǝnitining on sǝkkizinqi yili Abiya Yǝⱨudaning üstigǝ padixaⱨ boldi.
En la dix-huitième année du règne de Jéroboam, Abia régna sur Juda.
2 U Yerusalemda üq yil sǝltǝnǝt ⱪildi; uning anisining ismi Mikaya bolup, u Gibeaⱨliⱪ Uriyǝlning ⱪizi idi. Abiya bilǝn Yǝroboam otturisida urux boldi.
Il régna trois ans à Jérusalem, et le nom de sa mère était Michaïa, fille d’Uriel de Gabaa; et il y eut guerre entre Abia et Jéroboam.
3 Abiya jǝng ⱪilix üqün hillanƣan jǝngqilǝrdin tɵt yüz mingni baxlap qiⱪti; Yǝroboammu hillanƣan batur jǝngqilǝrdin sǝkkiz yüz mingni baxlap qiⱪip, Abiyaƣa ⱪarxi sǝp tüzüp turdi.
Et comme Abia préparait le combat, et qu’il avait des hommes très vaillants, et quatre cent mille guerriers choisis. Jéroboam rangea vis-à-vis en bataille une armée de huit cent mille hommes, qui eux aussi étaient très forts aux combats.
4 Abiya Əfraim taƣliⱪ rayonidiki Zǝmarayim teƣiƣa qiⱪip mundaⱪ dedi: — «I Yǝroboam wǝ Israil hǝlⱪi, gepimgǝ ⱪulaⱪ selinglar!
Abia s’arrêta donc sur la montagne de Séméron, qui était en Ephraïm, et il dit: Ecoutez, Jéroboam, et tout Israël.
5 Bilmǝmsilǝr, Israilning Hudasi Pǝrwǝrdigar «tuzluⱪ ǝⱨdǝ» ⱪilip, Israilning üstidiki padixaⱨliⱪni Dawutⱪa wǝ uning ǝwladliriƣa mǝnggügǝ tǝⱪdim ⱪilƣanƣu?
Est-ce que vous ignorez que le Seigneur Dieu d’Israël a donné à David un royaume sur Israël pour toujours, à lui et à ses fils, par un pacte de sel?
6 Lekin Dawutning oƣli Sulaymanning ⱪuli, Nibatning oƣli Yǝroboam ⱪozƣilip ɵz ƣojisidin yüz ɵridi.
Et Jéroboam, fils de Nabath, serviteur de Salomon, fils de David, s’est levé et s’est révolté contre son seigneur;
7 Xuning bilǝn bǝzi muttǝⱨǝmlǝr, «Beliyalning baliliri» uning yeniƣa yiƣilip, Sulaymanning oƣli Rǝⱨoboam bilǝn ⱪarxilixixⱪa ɵzlirini küqlǝndürdi; Rǝⱨoboam u qaƣda tehi yax, sǝbiy balidǝk bolƣaqⱪa, ularƣa tǝng kelǝlmidi.
Et se sont réunis à lui des hommes de néant, fils de Bélial, et ils ont prévalu contre Roboam, fils de Salomon: or Roboam était sans expérience, d’un cœur craintif, et il ne put leur résister.
8 Əmdi silǝr Pǝrwǝrdigarning Dawutning ǝwladlirining ⱪoliƣa tapxurƣan padixaⱨliⱪiƣa ⱪarxi qiⱪip «ɵzimizni kɵrsitimiz» dǝysilǝr; silǝrning adiminglar dǝrwǝⱪǝ kɵptur; silǝrdǝ yǝnǝ Yǝroboam silǝrgǝ yasap bǝrgǝn, ilaⱨlar dǝp ⱪarilidiƣan altun mozaylar bar.
Maintenant donc, vous dites que vous pourrez résister au royaume du Seigneur, qu’il possède par les fils de David, et que vous avez une grande multitude de peuple et des veaux d’or que Jéroboam vous a faits pour vos dieux.
9 Silǝr Pǝrwǝrdigarning kaⱨinliri bolƣan Ⱨarunning ǝwladliri bilǝn Lawiylarni ⱪoƣliwetip, yǝr yüzidiki baxⱪa ǝllǝr ⱪilƣinidǝk ɵzliringlarƣa [haliƣanqǝ] kaⱨin tikliwalƣan ǝmǝsmidinglar? Kimdǝkim bir torpaⱪ wǝ yǝttǝ ⱪozini elip kelip ɵzümni [kaⱨinliⱪⱪa] beƣixlaymǝn desǝ, u Huda bolmiƣan butlarƣa kaⱨin bolalaydu!
Et vous avez chassé les prêtres du Seigneur, fils d’Aaron, et les Lévites; et vous vous êtes fait à vous-mêmes des prêtres comme tous les peuples de la terre: quiconque vient, et consacre sa main avec un taureau d’entre les bœufs, et avec sept béliers, est fait prêtre de ceux qui ne sont point dieux.
10 Lekin biz bolsaⱪ, Pǝrwǝrdigar bizning Hudayimizdur, biz uningdin waz kǝqmiduⱪ; Pǝrwǝrdigarning hizmitidǝ bolƣan kaⱨinlar bolsa Ⱨarunning ǝwladliridur, Lawiylar ularning hizmitidǝ turmaⱪta.
Mais notre Seigneur est Dieu, et nous ne l’abandonnons pas: des prêtres d’entre les fils d’Aaron servent le Seigneur, et les Lévites sont à leur place.
11 Ular ⱨǝr küni ǝtisi-ahximi Pǝrwǝrdigarƣa kɵydürmǝ ⱪurbanliⱪlarni sunup, esil huxbuy yaⱪidu. Pakiz xirǝgǝ «tǝⱪdim nanlar»mu tizip ⱪoyulidu, ⱨǝr küni kǝqtǝ ular altun qiraƣdan üstidiki qiraƣlarni yandurulidu; qünki biz Hudayimiz Pǝrwǝrdigarning tapxuruⱪiƣa ǝmǝl ⱪilip keliwatimiz. Biraⱪ silǝr bolsanglar uningdin waz kǝqtinglar.
On offre aussi des holocaustes au Seigneur chaque jour, le soir et le matin, ainsi qu’un parfum composé selon les préceptes de la loi, et l’on expose des pains sur la table très pure; nous avons le chandelier d’or et ses lampes, pour qu’elles soient toujours allumées le soir: car nous, nous gardons fidèlement les préceptes du Seigneur notre Dieu, que vous, vous avez abandonné.
12 Ⱪaranglar, Huda bizni Baxliƣuqi bolup biz bilǝn billidur; ⱪolliriƣa kanay alƣan, silǝrgǝ ⱨujum ⱪilixⱪa signal qilixⱪa tǝyyar turidiƣan uning kaⱨinlirimu biz bilǝn billidur. I Israil baliliri, ata-bowanglarning Hudasi bolƣan Pǝrwǝrdigar bilǝn jǝng ⱪilmanglar; qünki silǝr ⱨǝrgiz ƣǝlibǝ ⱪazinalmaysilǝr».
Ainsi dans notre armée, le chef, c’est Dieu, et ses prêtres qui sonnent des trompettes, et les font retentir contre vous. Enfants d’Israël, ne combattez point contre le Seigneur Dieu de vos pères; car cela ne vous est point avantageux.
13 Lekin Yǝroboam ularning arⱪisidin ⱨujum ⱪilmaⱪ üqün bɵktürmǝ ⱪoyƣanidi. Xundaⱪki, Israillar Yǝⱨudalarning aldi tǝripidǝ idi wǝ bɵktürmǝ ⱪoxun ularning arⱪa tǝripidǝ saⱪlap turatti.
Pendant qu’il disait ces choses. Jéroboam lui tendait par derrière des embûches; et, comme il se tenait en face des ennemis, il entourait de son armée Juda qui l’ignorait.
14 Yǝⱨudalar burulup ⱪarisa, mana ɵzliri aldi-arⱪidin ⱨujumƣa uqrawatatti; ular Pǝrwǝrdigarƣa pǝryad kɵtürdi, kaⱨinlarmu kanaylarni qaldi.
Mais Juda, ayant tourné la tête, vit que la guerre le menaçait par devant et par derrière; et il cria vers le Seigneur, et les prêtres commencèrent à sonner des trompettes.
15 Buning bilǝn Yǝⱨudalar ⱪattiⱪ quⱪan kɵtürüxti; wǝ xundaⱪ boldiki, Yǝⱨudalar ⱪattiⱪ quⱪan kɵtürüxüwatⱪanda, Huda Yǝroboam bilǝn barliⱪ Israillarni Abiya bilǝn Yǝⱨudalarning aldidin urup terǝ-pǝrǝng ⱪildi.
Alors tous les hommes de Juda poussèrent de grands cris; or voici que, comme ils criaient, Dieu épouvanta Jéroboam et tout Israël, qui se trouvait en face d’Abia et de Juda.
16 Israillar Yǝⱨudalarning aldidin ⱪaqti; Huda ularni Yǝⱨudalarning ⱪoliƣa tapxurdi.
Ainsi les enfants d’Israël s’enfuirent devant Juda, et Dieu les livra en sa main.
17 Abiya bilǝn uning adǝmliri Israillarni ⱪattiⱪ ⱪirƣin ⱪildi; Israillardin hillanƣan bǝx yüz ming ǝskǝr ⱪǝtl ⱪilindi.
Abia les frappa, donc ainsi que son peuple, d’une grande plaie, et il tomba, blessés, du côté d’Israël, cinq cent mille des hommes forts.
18 Bu qaƣda Israillar tɵwǝn ⱪilindi; Yǝⱨudadikilǝr ata-bowilirining Hudasi Pǝrwǝrdigarƣa tayanƣanliⱪi üqün ƣǝlibǝ ⱪazandi.
Et les enfants d’Israël furent humiliés en ce temps-là, et les enfants de Juda reprirent entièrement courage, parce qu’ils avaient espéré dans le Seigneur Dieu de leurs pères.
19 Abiya Yǝroboamning kǝynidin ⱪoƣlap mangdi; u uning ilkidin birⱪanqǝ xǝⱨirini, yǝni Bǝyt-Əl wǝ uningƣa ⱪaraxliⱪ yeza-bazarlarni, Yexanaⱨ wǝ uningƣa ⱪaraxliⱪ yeza-bazarlarni, Əfron wǝ uningƣa ⱪaraxliⱪ yeza-bazarlarni tartiwaldi.
Or Abia poursuivit Jéroboam fuyant, et il prit de ses villes: Béthel et ses filles, Jésana avec ses filles, Ephron aussi et ses filles.
20 Yǝroboam Abiyaning künliridǝ ⱪaytidin küqlinǝlmidi. Pǝrwǝrdigarning uni uruxi bilǝn u ɵldi.
Et Jéroboam ne fut plus assez fort pour résister dans les jours d’Abia; Dieu le frappa, et il mourut.
21 Abiya bolsa ɵzini ⱪudrǝt tapⱪuzdi; u on tɵt hotun elip, yigirmǝ ikki oƣul, on altǝ ⱪiz pǝrzǝnt kɵrdi.
Ainsi Abia, son empire affermi, prit quatorze femmes, et procréa vingt-deux fils et seize filles.
22 Abiyaning baxⱪa ixliri, uning mangƣan yolliri wǝ eytⱪan sɵzliri «Iddo pǝyƣǝmbǝrning tǝⱨlili»dǝ pütülgǝndur.
Le reste des actions, des voies et des œuvres d’Abia est écrit très exactement dans le livre d’Addo, le prophète.

< Tarih-tǝzkirǝ 2 13 >