Zebur 80
1 «Niluperler» dégen ahangda; bir guwahliq; Asaf yazghan küy: — Qulaq salghaysen, i Israilning padichisi, Yüsüpni qoy padisidek béqip yétekligüchi; I kérublar otturisida Olturghuchi, Nurlan’ghaysen!
För sångmästaren, efter »Liljor»; ett vittnesbörd; av Asaf; en psalm.
2 Efraim, Binyamin, Manassehlerning aldida qudritingni qozghighaysen, Bizlerni qutquzghili kelgeysen!
Lyssna, du Israels herde, du som leder Josef såsom din hjord; du som tronar på keruberna, träd fram i glans.
3 I Xuda, bizni Öz yéninggha qayturghaysen! Jamalingning nurini chachqaysen, shunda biz qutquzulimiz!
Låt din makt vakna upp till att gå framför Efraim och Benjamin och Manasse, och kom till vår frälsning.
4 I Perwerdigar, samawiy qoshunlarning Serdari bolghan Xuda, Xelqingning dualirigha bolghan gheziping qachan’ghiche yalqunlap turidu?
Gud, upprätta oss, och låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.
5 Sen köz yashlirini ulargha ozuq ornida qilding, Köz yashlirini qacha-qachilap ulargha ichküzdung.
HERRE Gud Sebaot, huru länge skall du vredgas vid ditt folks bön?
6 Bizni qoshnilirimizgha talashqa qoydung; Düshmenlirimiz bizni mesxire qilishidu.
Du har låtit dem äta tårebröd och givit dem tårar att dricka i fullt mått.
7 I samawiy qoshunlarning Serdari bolghan Xuda, Bizni Öz yéninggha qayturghaysen! Jamalingning nurini chachqaysen, shunda biz qutquzulimiz!
Du gör oss till ett trätoämne för våra grannar, och våra fiender bespotta oss.
8 Sen Misirdin bir tüp üzüm köchitini élip kelding; Yat ellerni heydiwétip, ornigha uni tikting.
Gud Sebaot, upprätta oss, och låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.
9 Uning aldida yerni keng achting; U chongqur yiltiz tartip, pütün zémin’gha yéyildi.
Ett vinträd flyttade du från Egypten, du förjagade hedningarna och planterade det.
10 Uning sayisi taghlarni qaplidi; Gholliri qudretlik kédir derexliridek östi;
Du röjde rum för det, och det slog rötter och uppfyllde landet.
11 U shaxlirini déngizghiche, Pileklirini [Efrat] deryasi boylirighiche uzartti.
Bergen blevo betäckta av dess skugga och Guds cedrar av dess rankor;
12 Sen némishqa uning qashalirini buzup, Méwisini ötüp kétiwatqanlarning üzüp élishigha yol qoydung?
det utbredde sina revor ända till havet och sina telningar intill floden.
13 Mana ormanliqtiki yawa tongguzlar uni yériwatidu, Daladiki haywanatlar uningdin ozuqlinidu.
Varför har du då brutit ned dess hägnad, så att alla vägfarande riva till sig därav?
14 I samawiy qoshunlarning Serdari bolghan Xuda, Sendin ötünimizki, Yénimizgha qaytqaysen! Ershtin halimizgha nezer salghaysen, Kélip bu üzüm télidin xewer alghaysen!
Vildsvinet från skogen frossar därpå, och djuren på marken äta därav.
15 Yeni ong qolung tikken bu yiltizdin, Özüng üchün mezmut yétishtürgen bu oghlungdin xewer alghaysen!
Gud Sebaot, vänd åter, skåda ned från himmelen och se härtill, och låt dig vårda om detta vinträd.
16 Mana u otta köydürüldi, Késiwétildi; Yüzüngdiki tenbihiy qarishingni körüp ular halak bolmaqta;
Skydda trädet som din högra hand har planterat, och den son som du har fostrat åt dig.
17 Qolungni ong qolungdiki ademge, Yeni Özüng üchün mezmut yétishtürgen Insan oghligha qondurghaysen;
Det är förbränt av eld och kringhugget; för ditt ansiktes näpst förgås de.
18 Shundaq qilghanda biz Sendin hergiz chékinmeymiz; Bizni yéngilighaysen, shunda biz namingni chaqirip Sanga iltija qilimiz.
Håll din hand över din högra hands man, över den människoson som du har fostrat åt dig.
19 I Perwerdigar, samawiy qoshunlarning Serdari bolghan Xuda, Bizni Öz yéninggha qayturghaysen! Jamalingning nurini chachqaysen, shunda biz qutquzulimiz!
Då skola vi icke vika ifrån dig; behåll oss vid liv, så skola vi åkalla ditt namn. HERRE Gud Sebaot, upprätta oss; låt ditt ansikte lysa, så att vi varda frälsta.
