Zebur 80
1 «Niluperler» dégen ahangda; bir guwahliq; Asaf yazghan küy: — Qulaq salghaysen, i Israilning padichisi, Yüsüpni qoy padisidek béqip yétekligüchi; I kérublar otturisida Olturghuchi, Nurlan’ghaysen!
En Psalm Assaphs, om gyldene rosena, till att föresjunga. Hör, Israels Herde, du som leder Joseph såsom får; bete dig, du som sitter på Cherubim.
2 Efraim, Binyamin, Manassehlerning aldida qudritingni qozghighaysen, Bizlerni qutquzghili kelgeysen!
Uppväck dina magt, du som för Ephraim, BenJamin och Manasse äst, och kom oss till hjelp.
3 I Xuda, bizni Öz yéninggha qayturghaysen! Jamalingning nurini chachqaysen, shunda biz qutquzulimiz!
Gud, tröst oss, och låt ditt ansigte lysa, så varde vi hulpne.
4 I Perwerdigar, samawiy qoshunlarning Serdari bolghan Xuda, Xelqingning dualirigha bolghan gheziping qachan’ghiche yalqunlap turidu?
Herre Gud Zebaoth, huru länge vill du vred vara öfver dins folks bön?
5 Sen köz yashlirini ulargha ozuq ornida qilding, Köz yashlirini qacha-qachilap ulargha ichküzdung.
Du spisar dem med tårars bröd, och skänker dem ett stort mått, fullt med tårar.
6 Bizni qoshnilirimizgha talashqa qoydung; Düshmenlirimiz bizni mesxire qilishidu.
Du lätst alla våra grannar banna oss, och våra fiendar bespotta oss.
7 I samawiy qoshunlarning Serdari bolghan Xuda, Bizni Öz yéninggha qayturghaysen! Jamalingning nurini chachqaysen, shunda biz qutquzulimiz!
Gud Zebaoth, tröst oss; låt ditt ansigte lysa, så varde vi hulpne.
8 Sen Misirdin bir tüp üzüm köchitini élip kelding; Yat ellerni heydiwétip, ornigha uni tikting.
Du hafver hemtat ditt vinträ utur Egypten, och hafver fördrifvit Hedningarna, och planterat det.
9 Uning aldida yerni keng achting; U chongqur yiltiz tartip, pütün zémin’gha yéyildi.
Du hafver röjt vägen för thy, och låtit det väl rota sig, så att det hafver uppfyllt landet.
10 Uning sayisi taghlarni qaplidi; Gholliri qudretlik kédir derexliridek östi;
Bergen äro med dess skugga öfvertäckte, och med dess qvistar Guds cedreträ.
11 U shaxlirini déngizghiche, Pileklirini [Efrat] deryasi boylirighiche uzartti.
Du hafver utsträckt dess qvistar intill hafvet, och dess telningar allt intill älfvena.
12 Sen némishqa uning qashalirini buzup, Méwisini ötüp kétiwatqanlarning üzüp élishigha yol qoydung?
Hvi hafver du så sönderbrutit dess gård, att deraf rifver allt det som der framom går?
13 Mana ormanliqtiki yawa tongguzlar uni yériwatidu, Daladiki haywanatlar uningdin ozuqlinidu.
De vildsvin hafva uppgräfvit det, och de vilddjur hafva afbitit det.
14 I samawiy qoshunlarning Serdari bolghan Xuda, Sendin ötünimizki, Yénimizgha qaytqaysen! Ershtin halimizgha nezer salghaysen, Kélip bu üzüm télidin xewer alghaysen!
Gud Zebaoth, vänd dig dock; skåda neder af himmelen, och se härtill, och besök detta vinträt;
15 Yeni ong qolung tikken bu yiltizdin, Özüng üchün mezmut yétishtürgen bu oghlungdin xewer alghaysen!
Och håll det vid magt, som din högra hand planterat hafver, och det du dig stadeliga utvalt hafver.
16 Mana u otta köydürüldi, Késiwétildi; Yüzüngdiki tenbihiy qarishingni körüp ular halak bolmaqta;
Se dertill, och straffat; att på det brännande och rifvande må en ände varda.
17 Qolungni ong qolungdiki ademge, Yeni Özüng üchün mezmut yétishtürgen Insan oghligha qondurghaysen;
Din hand beskydde dins högra hands folk, och de menniskor, som du dig stadeliga utvalt hafver;
18 Shundaq qilghanda biz Sendin hergiz chékinmeymiz; Bizni yéngilighaysen, shunda biz namingni chaqirip Sanga iltija qilimiz.
Så vilje vi intet ifrå dig vika. Låt oss lefva, så vilje vi åkalla ditt Namn.
19 I Perwerdigar, samawiy qoshunlarning Serdari bolghan Xuda, Bizni Öz yéninggha qayturghaysen! Jamalingning nurini chachqaysen, shunda biz qutquzulimiz!
Herre Gud Zebaoth, tröst oss. Låt ditt ansigte lysa, så varde vi hulpne.
