< Zebur 72 >

1 Sulayman üchün: — I Xuda, padishahqa hökümliringni tapshurghaysen; Padishahning oghligha Öz heqqaniyliqingni bergeysen.
(Af Salomo.) Gud, giv Kongen din ret, Kongesønnen din retfærd,
2 Shundaq bolghanda u Öz xelqing üchün heqqaniyliq bilen, Sanga tewe ézilgen möminler üchün adilliq bilen höküm chiqiridu;
så han dømmer dit Folk med Retfærdighed og dine arme med Ret!
3 Taghlar xelqqe tinch-amanliq élip kélidu, Édirliqlarmu heqqaniyliq bilen shundaq qilidu.
Da bærer Bjerge og Høje Fred for Folket i Retfærd.
4 Padishah xelq arisidiki ézilgenlerge adil hökümlerni chiqiridu; U namratlarning balilirini qutquzidu, Zalimlarni bitchit qilidu.
De arme blandt Folket skaffer han Ret, han bringer de fattige Frelse, og han slår Voldsmanden ned.
5 Shundaq bolghanda kün we ay yoq bolup ketmisila, Ewladtin-ewladqa xelq Sendin eyminidu.
Han skal leve, så længe Solen lyser og Månen skinner, fra Slægt til Slægt.
6 U bolsa goya yéngidin orghan otlaqqa yaghqan yamghurdek, Yer sughiridighan höl-yéghinlardek chüshidu.
Han kommer som Regn på slagne Enge, som Regnskyl, der væder Jorden;
7 Uning künliride heqqaniylar ronaq tapidu; Ay yoq bolghuche tinch-amanliq téship turidu.
i hans dage blomstrer Retfærd, og dyb Fred råder, til Månen forgår.
8 U déngizdin-déngizlarghiche, [Efrat] deryasidin yer yüzining chetlirigiche höküm süridu.
Fra Hav til Hav skal han herske, fra Floden til Jordens Ender;
9 Chöl-bayawanda yashawatqanlar uning aldida bash qoyidu; Uning düshmenliri topilarni yalaydu.
hans Avindsmænd bøjer knæ for ham, og hans Fjender slikker Støvet;
10 Tarshishning we arallarning padishahliri uninggha hediyeler teqdim qilidu, Shéba we Sébaning padishahlirimu sowghatlar sunidu.
Konger fra Tarsis og fjerne Strande frembærer Gaver, Sabas og Sebas Konger kommer med Skat;
11 Derweqe, barliq padishahlar uning aldida sejde qilidu; Pütkül eller uning xizmitide bolidu;
alle Konger skal bøje sig for ham, alle Folkene være hans Tjenere.
12 Chünki u peryad kötürgen yoqsullarni, Panahsiz ézilgenlerni qutulduridu;
Thi han skal redde den fattige, der skriger om Hjælp, den arme, der savner en Hjælper,
13 U yoqsul-ajizlargha ichini aghritidu, Yoqsullarning jénini qutquzidu;
ynkes over ringe og fattig og frelse fattiges Sjæle;
14 Ularning jénini zulum-zomigerliktin hörlükke chiqiridu, Ularning qéni uning neziride qimmetliktur.
han skal fri deres Sjæle fra Uret og vold, deres Blod er dyrt i hans Øjne.
15 [Padishah] yashisun! Shébaning altunliridin uninggha sunulidu; Uning üchün dua toxtawsiz qilinidu; Uninggha kün boyi bext tilinidu;
Måtte han leve og Guld fra Saba gives ham! De skal bede for ham bestandig, velsigne ham Dagen igennem.
16 Yer yüzidiki hosul mol bolidu, Hetta tagh choqqiliridimu shundaq bolidu. [Migh-migh] chüshken méwiler Liwandiki ormanlardek tewrinidu; Sheherdikiler bolsa daladiki ot-yéshilliqtek güllinidu;
Korn skal der være i Overflod i Landet, på Bjergenes Top; som Libanon skal dets Afgrøde bølge og Folk spire frem af Byen som Jordens Urter.
17 Uning nami menggüge öchmeydu, Uning nami quyash yoqalghuche turidu; Ademler uning bilen özlirige bext tileydu, Barliq eller uni bextlik dep atishidu.
Velsignet være hans Navn evindelig, hans Navn skal leve, mens Solen skinner. Ved ham skal man velsigne sig, alle Folk skal prise ham lykkelig!
18 Israilning Xudasi, Perwerdigar Xudagha teshekkür-medhiye bolghay! Karamet ishlarni Yaratquchi yalghuz Udur!
Lovet være Gud HERREN, Israels Gud som ene gør Undergerninger,
19 Uning shereplik namigha menggüge teshekkür-medhiye oqulsun! Uning shan-shöhriti pütkül dunyani qaplighay! Amin! We amin!
og lovet være hans herlige Navn evindelig; al Jorden skal fyldes af hans Herlighed. Amen, Amen!
20 Yessening oghli Dawutning dualiri shuning bilen tamam boldi.
Her ender Davids, Isajs Søns, Bønner.

< Zebur 72 >