< Zebur 48 >

1 Neghmichilerning béshigha tapshurulup oqulsun dep, Korahning oghulliri üchün yézilghan küy: — Ulughdur Perwerdigar, Xudayimizning shehiride, Uning muqeddesliki turghan taghda, U zor medhiyelerge layiqtur!
En sång, en psalm av Koras söner.
2 Égizlikidin körkem, Zion téghi, Pütkül jahanning xursenlikidur; Shimaliy terepliri güzeldur, Büyük padishahning shehiridur!
Stor är HERREN och högt lovad, i vår Guds stad, på sitt heliga berg.
3 Xuda qorghanlirida turidu, Bu yerde U égiz panahgah dep tonulidu;
Skönt höjer det sig, hela jordens fröjd, berget Sion längst uppe i norr, den store konungens stad.
4 Mana, padishahlar yighildi, Ular sheherni bésip ötüp, jem boldi.
Gud har i dess palatser gjort sig känd såsom ett värn.
5 [Sheherni] körüpla ular alaqzade boldi; Dekke-dükkige chüshüp beder qéchishti.
Ty se, konungarna församlade sig, tillhopa drogo de fram.
6 U yerde ularni titrek basti, Tolghaq yégen ayaldek ular azablandi;
De sågo det, då häpnade de; de förskräcktes, de flydde.
7 Sen Tarshishtiki kémilerni sherq shamili bilen weyran qiliwetting.
Bävan grep dem där, ångest lik en barnaföderskas.
8 Quliqimiz anglighanni, Samawi qoshunlarning Serdari bolghan Perwerdigarning shehiride, Xudayimizning shehiride, Biz hazir öz közimiz bilen shundaq körduq; Xuda menggüge uni mustehkem qilidu. (Sélah)
Så krossar du Tarsis-skepp med östanvinden.
9 Biz séning muqeddes ibadetxanang ichide turup, i Xuda, Özgermes muhebbitingni séghinduq.
Såsom vi hade hört, så fingo vi se det, i HERREN Sebaots stad, i vår Guds stad; Gud håller den vid makt till evig tid. (Sela)
10 Naminggha layiqtur, Jahanning chet-chetlirigiche yetküzülgen medhiyiliring, i Xuda; Séning ong qolung heqqaniyliq bilen tolghan.
Vi tänka, o Gud, på din nåd, när vi stå i ditt tempel.
11 Séning adil hökümliringdin, Zion téghi shadlan’ghay! Yehuda qizliri xushal bolghay!
Såsom ditt namn, o Gud, så når ock ditt lov intill jordens ändar; din högra hand är full av rättfärdighet.
12 Zion téghini aylinip méngip, Etrapida seyli qilinglar; Uning munarlirini sanap béqinglar;
Sions berg glädje sig, Juda döttrar fröjde sig, för dina domars skull.
13 Kéyinki ewladqa uni bayan qilish üchün, Sépil-istihkamlirini köngül qoyup közitinglar, Qorghanlirini közdin kechürünglar.
Gån omkring Sion och vandren runt därom, räknen dess torn;
14 Chünki bu Xuda ebedil’ebed bizning Xudayimizdur; U ömürwayet bizning yétekchimiz bolidu!
given akt på dess murar, skriden genom dess palatser, så att I kunnen förtälja därom för ett kommande släkte. Ty sådan är Gud, vår Gud, alltid och evinnerligen; intill döden skall han ledsaga oss.

< Zebur 48 >