Zebur 47

1 Neghmichilerning béshigha tapshurulup oqulsun dep, Korahning oghulliri üchün yézilghan küy: — Barliq qowmlar, Xudani alqishlanglar! Uninggha yuqiri awazinglar bilen xushalliq tentenisini yangritinglar!

För sångmästaren; av Koras söner; en psalm. Klappen i händerna, alla folk, höjen jubel till Gud med fröjderop.

2 Chünki Hemmidin Aliy Bolghuchi, Perwerdigar, dehshetlik we heywetliktur, Pütkül jahanni sorighuchi büyük Padishahtur.

Ty HERREN är den Högste, fruktansvärd är han, en stor konung över hela jorden.

3 U bizge xelqlerni boysundurup, Bizni el-milletler üstige hakim qilidu.

Han tvingar folk under oss och folkslag under våra fötter.

4 U biz üchün mirasimizni tallap, Yeni Özi söygen Yaqupning pexri bolghan zéminni békitip berdi. (Sélah)

Han utväljer åt oss vår arvedel, Jakobs, hans älskades, stolthet. (Sela)

5 Xuda tentene sadasi ichide, Perwerdigar sunay sadasi ichide yuqirigha kötürüldi;

Gud har farit upp under jubel, HERREN, under basuners ljud.

6 Xudagha naxsha-küy éytinglar, naxsha-küy éytinglar! Padishahimizgha naxsha-küy éytinglar, naxsha-küy éytinglar!

Lovsjungen Gud, lovsjungen; lovsjungen vår konung, lovsjungen.

7 Xuda pütkül jahanning padishahidur; Zéhninglar bilen uninggha naxsha-küy éytinglar!

Ty Gud är konung över hela jorden; lovsjungen honom med en sång.

8 Xuda eller üstide höküm süridu; U Özining pak-muqeddeslikining textide olturidu.

Gud är nu konung över hedningarna, Gud har satt sig på sin heliga tron.

9 El-yurtlarning kattiliri jem bolup, Ibrahimning Xudasining xelqige qoshuldi; Chünki jahandiki barliq qalqanlar Xudagha tewedur; U neqeder aliydur!

Folkens ypperste hava församlat sig till att bliva ett Abrahams Guds folk. Ty Gud tillhöra de som äro jordens sköldar; högt är han upphöjd.