< Zebur 30 >

1 Muqeddes ibadetxanini Xudagha atashni tebriklep, Dawut yazghan küy: — Men Séni aliy dep ulughlaymen, i Perwerdigar, Chünki Sen méni pestin yuqiri kötürdüng, Düshmenlirimni üstümdin xushallandurmiding.
En Psalm, till att sjunga om Davids hus vigning. Jag prisar dig, Herre: ty du hafver upphöjt mig, och låter icke mina fiendar glädja sig öfver mig.
2 I Perwerdigar Xudayim, men Sanga nale kötürdüm, Sen méni saqaytting.
Herre min Gud, då jag ropade till dig, gjorde du mig helbregda.
3 I Perwerdigar, Sen tehtisaradin jénimni élip chiqting, Hanggha chüshidighanlar arisidin manga hayat bérip saqliding. (Sheol h7585)
Herre, du hafver fört mina själ utu helvetet; du hafver behållit mig lefvande, der de i helvetet foro. (Sheol h7585)
4 Perwerdigargha küy éytinglar, i Uning ixlasmen bendiliri, Uning pak-muqeddeslikini yad étip teshekkür éytinglar.
I Helige, lofsjunger Herranom, och tacker i hans helga högtid.
5 Chünki Uning ghezipi deqiqide ötüp kétidu, Shapaiti bolsa ömürwayet bolidu; Yigha-zar kéchiche qonup qalsimu, Xushalliq tang seher bilen teng kélidu.
Ty hans vrede varar ett ögnablick, och han hafver lust till lif; om aftonen varar gråten, men om morgonen glädjen.
6 Men bolsam öz rahet-paraghitimde: «Menggüge tewrenmey muqim turimen» — dédim.
Men jag sade, då mig väl gick: Jag skall aldrig omkull ligga.
7 Perwerdigar, shapaiting bilen, méning téghimni mustehkem turghuzghaniding; Emma Sen didaringni qachurup yoshurdung; Men alaqzade bolup kettim;
Ty du, Herre, hafver igenom din goda vilja gjort mitt berg starkt; men då du bortdolde ditt ansigte, förskräcktes jag.
8 Men Sanga nale-peryad kötürdüm, i Perwerdigar; Men [Sen] Rebke iltija qildim: —
Jag vill, Herre, ropa till dig; Herran vill jag bedja.
9 — Méning qénim tökülüp, hanggha kirsem néme paydisi bardur? Topa-chang Séni medhiyilemdu? U heqiqitingni jakarliyalamdu?
Hvad nytta är i mitt blod, när jag död är? Månn ock stoftet tacka dig, och förkunna dina trohet?
10 Anglighaysen, i Perwerdigar, manga shepqet körsetkeysen; I Perwerdigar, manga yardemde bolghaysen!
Hör, Herre, och var mig nådelig; Herre, var min hjelpare.
11 Sen matem qayghusini ussul oynashlargha aylandurdung; [Haziliq] böz kiyimimni salduriwétip, Manga xushalliqni belwagh qilip baghliding;
Du hafver förvandlat mig min klagan uti fröjd; du hafver afklädt mig min säck, och omgjordat mig med glädje;
12 Shunga méning rohim süküt qilmay, Sanga küyler oqusun! I Perwerdigar, méning Xudayim, Sanga ebedil’ebedgiche teshekkürlerni éytimen!
På det min ära skall lofsjunga dig, och icke tyst varda. Herre, min Gud, jag vill dig tacka i evighet.

< Zebur 30 >