< Zebur 121 >

1 «Yuqirigha chiqish naxshisi» Közlirimni taghlar terepke kötürüp qaraymen; Méning yardimim qeyerdin kélur?
En vallfartssång. Jag lyfter mina ögon upp till bergen: varifrån skall min hjälp komma?
2 Méning yardimim Perwerdigardindur; Asman-zéminni Yaratquchidindur.
Min hjälp kommer från HERREN, som har gjort himmel och jord.
3 U putungni héch téyildurmaydu; Séni saqlighuchi héch mügdimeydu!
Icke skall han låta din fot vackla, icke slumrar han som bevarar dig!
4 Mana, qara, Israilni saqlighuchi hem mügdimeydu, hem uxlimaydu!
Nej, han som bevarar Israel, han slumrar icke, han sover icke.
5 Perwerdigar séning saqlighuchingdur; Perwerdigar ong yéningdiki sayiwendur.
HERREN är den som bevarar dig, HERREN är ditt skygd på din högra sida.
6 Quyash kündüzde, ay kéchide sanga zerer yetküzmeydu;
Solen skall icke skada dig om dagen, ej heller månen om natten.
7 Perwerdigar barliq yamanliqtin séni saqlaydu; U jéningni saqlaydu;
HERREN skall bevara dig för allt ont, han skall bevara din själ.
8 Perwerdigar chiqishingni, kirishingni, Buningdin kéyin ebedil’ebedgiche saqlaydu.
HERREN skall bevara din utgång och din ingång, från nu och till evig tid.

< Zebur 121 >