< Zebur 120 >

1 «Yuqirigha chiqish naxshisi» Béshimgha kün chüshkende men Perwerdigargha nida qildim; U manga jawab berdi.
Cántico gradual. A JEHOVÁ llamé estando en angustia, y él me respondió.
2 I Perwerdigar, jénimni yalghan sözleydighan lewlerdin, Aldamchi tildin qutuldurghaysen.
Libra mi alma, oh Jehová, de labio mentiroso, de la lengua fraudulenta.
3 Sanga néme bérilidu, Sanga néme qoshulushi kérek, Ey aldamchi til?
¿Qué te dará, ó qué te aprovechará, oh lengua engañosa?
4 — Palwan atqan ötkür oqlar, Archa choghliri sanga tegsun!
Agudas saetas de valiente, con brasas de enebro.
5 Meshek diyarida musapir bolup yashighinimgha, Kédar chédirliri arisida turghinimgha halimgha way!
¡Ay de mí, que peregrino en Mesech, [y] habito entre las tiendas de Kedar!
6 Men tinchliqqa öchler arisida uzundin buyan turuwatimen;
Mucho se detiene mi alma con los que aborrecen la paz.
7 Men tinchliqperwermen; Biraq gep qilsam, ular urushimizla, deydu.
Yo soy pacífico: mas ellos, así que hablo, [me] hacen guerra.

< Zebur 120 >