< Zebur 116 >

1 Men Perwerdigarni söyimen, Chünki U méning awazimni, yélinishlirimni anglighan.
Det är mig ljuft, att Herren hörer mina röst och mina bön;
2 Chünki U quliqini manga saldi, Shunga men barliq künlirimde Uninggha iltija qilip chaqirimen.
Att han böjer sina öron till mig; derföre vill jag åkalla honom i mina lifsdagar.
3 Ölüm asaretliri méni chirmiwaldi; Tehtisaraning derdliri méni tutuwaldi; Men péshkellikke yoluqtum, elem tarttim; (Sheol h7585)
Dödsens snaror hade omfattat mig, och helvetes ångest hade råkat uppå mig; jag kom i jämmer och nöd. (Sheol h7585)
4 Shuning bilen men Perwerdigarning namigha toxtimay nida qildim: — «Sendin ötünimen, i Perwerdigar, Jénimni qutuldurghaysen!
Men jag åkallade Herrans Namn: O! Herre, fräls mina själ.
5 Shepqetliktur Perwerdigar, heqqaniydur; Xudayimiz rehimdildur.
Herren är nådelig och rättfärdig, och vår Gud är barmhertig.
6 Perwerdigar nadanni saqlaydu; Men xarab ehwalgha chüshürüldum, U méni qutquzdi.
Herren bevarar de enfaldiga; när jag nederligger så hjelper han mig.
7 Hey jénim, qaytidin xatirjem bol; Chünki Perwerdigar séxiylik, méhribanliq körsetti;
Var nu åter tillfrids, min själ; ty Herren gör dig godt.
8 Chünki Sen jénimni ölümdin, közlirimni yashlardin, Ayaghlirimni putlishishtin qutquzghansen.
Ty du hafver uttagit mina själ utu dödenom, mina ögon ifrå tårar, min fot ifrå fall.
9 Men Perwerdigar aldida tiriklerning zéminida mangimen;
Jag vill vandra för Herranom uti de lefvandes lande.
10 Ishen’ginim üchün mundaq söz qilghanmen: — «Men qattiq xar qilin’ghanmen».
Jag tror, derföre talar jag; men jag varder svårliga plågad.
11 Jiddiyleshkinimdin: — «ademlerning hemmisi yalghanchi!» — Dégenmen.
Jag sade i min häpenhet: Alla menniskor äro lögnaktige.
12 Manga körsetken barliq yaxshiliqlirini men néme bilen Perwerdigargha qayturimen?
Huru skall jag vedergälla Herranom alla hans välgerningar, som han mig gör?
13 — Nijatliq qedehini qolumgha alimen, We Perwerdigarning namini chaqirip iltija qilimen;
Jag vill taga den helsosamma kalken, och predika Herrans Namn.
14 Men qilghan qesemlirimni Perwerdigar aldida ada qilimen; Berheq, Uning barliq xelqi aldida ularni ada qilimen.
Jag vill betala mina löften Herranom, för allt folk.
15 Perwerdigarning neziride, Öz mömin bendilirining ölümi qimmetlik ishtur!
Hans helgons död är dyr hållen för Herranom.
16 Ah Perwerdigar, men berheq Séning qulungdurmen; Men Séning qulungdurmen, dédikingning oghli ikenmen; Sen méning asaretlirimni yeshkensen;
O! Herre, jag är din tjenare; jag är din tjenare, dine tjenarinnos son; du hafver sönderslitit mina band.
17 Men Sanga teshekkür qurbanliqlirini sunimen, Perwerdigarning namini chaqirip iltija qilimen;
Dig vill jag offra tacksägelse, och predika Herrans Namn.
18 Men qilghan qesemlirimni Perwerdigar aldida ada qilimen; Berheq, Uning barliq xelqi aldida ularni ada qilimen;
Jag vill betala mina löften Herranom, för allt hans folk;
19 Perwerdigarning öyining hoylilirida, Séning otturungda turup, i Yérusalém, [Qesemlirimni ada qilimen]! Hemdusana!
Uti gårdarna åt Herrans hus, uti dig, Jerusalem. Halleluja.

< Zebur 116 >