< Zebur 113 >
1 Hemdusana! Medhiyilenglar, i Perwerdigarning qulliri, Perwerdigarning namini medhiyilenglar!
Halleluja! Looft, dienaars van Jahweh, Looft Jahweh’s Naam!
2 Hazirdin bashlap, ebedil’ebedgiche, Perwerdigarning namigha teshekkür-medhiye qayturulsun!
Gezegend zij de Naam van Jahweh Van nu af tot in eeuwigheid;
3 Kün chiqardin kün patargha, Perwerdigarning nami medhiyilinishke layiqtur!
Van de opgang tot de ondergang der zon Zij de Naam van Jahweh geprezen!
4 Perwerdigar ellerdin yuqiri kötürüldi; Shan-sheripi ershlerdin yuqiridur.
Hoog boven alle volkeren is Jahweh verheven, Hoog boven de hemelen zijn glorie!
5 Kimmu Perwerdigar Xudayimizgha teng bolalisun — Öz makani yuqirida bolsimu,
Wie is Jahweh gelijk, onzen God: Die troont in de hoogte,
6 Asmanlargha hem yerge qarash üchün, Özini töwen qilghuchigha?
En schouwt in de diepte, In hemel en aarde?
7 Namrat kishini U topa-changdin kötüridu; Qighliqtin yoqsulni yuqirilitidu;
Den geringe verheft Hij uit het stof, Den arme beurt Hij uit het slijk:
8 Uni ésilzadiler qatarigha, Yeni Öz xelqining ésilzadiliri arisigha olturghuzidu;
Om hem een plaats bij de vorsten te geven, Bij de vorsten van zijn volk;
9 U tughmas ayalni öyge orunlashturup, Uni oghullarning xushal anisi qilidu. Hemdusana!
En de onvruchtbare herstelt Hij in ere, Als een blijde moeder van zonen!