< Zebur 107 >
1 Ah, Perwerdigargha teshekkür éytinglar! Chünki U méhribandur, ebediydur Uning méhir-muhebbiti!
Tacker Herranom, ty han är mild, och hans godhet varar i evighet:
2 Perwerdigar yaw qolidin qutquzghanlar, U hemjemet bolup qutquzghan xelqi buni dawamliq bayan qilsun —
Säger I, som af Herranom förlöste ären, de han utu nöd förlöst hafver;
3 Yeni U sherq bilen gherbtin, shimal bilen jenubtin, Herqaysi yurtlardin yighiwélin’ghanlar buni éytsun!
Och de han utu landen tillsammanhemtat hafver, ifrån östan, ifrå vestan, ifrå nordan, och ifrå hafvet;
4 Ular chöl-bayawanni kézip pinhan yolda adashti, Adem makanlashqan héchbir sheherni tapalmastin.
De der vilse gingo i öknene, der ingen väg var, och funno ingen stad, der de bo kunde;
5 Ach hemde ussuz bolup, Jéni chiqay dep qaldi.
Hungroge och törstige, och deras själ försmäktade.
6 Andin Perwerdigargha peryad qildi, U ularni musheqqetliridin azad qildi.
Och de ropade till Herran i deras nöd, och han frälste dem utu deras ångest;
7 Makanlashqudek sheherge yetküche, U ularni tüz yolda bashlidi.
Och förde dem en rättan väg, att de gingo till den stad, der de bo kunde.
8 Ular Perwerdigargha teshekkür éytsun! Uning özgermes muhebbiti üchün, Insan balilirigha körsetken möjiziliri üchün!
De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
9 Chünki U changqighan köngülni qandurdi, Ach qalghan janni ésil németler bilen toldurdi.
Att han mättar den törstiga själen, och fyller den hungroga själen med god ting;
10 Zülmette, ölüm kölenggiside yashighanlar, Tömür kishen sélinip, azab chekkenlerni bolsa,
De der sitta måste i mörker och dödsens skugga, fångne i tvång och i jern.
11 (Chünki ular Tengrining emirlirige qarshiliq qildi, Hemmidin Aliy Bolghuchining nesihetini kemsitti)
Derföre, att de Guds bud ohörsamme varit hade, och dens Högstas lag försmädat hade;
12 — U ularni japa-musheqqet tartquzup kemter qildi, Ular putliship yiqildi, ulargha yardemge birsimu yoq idi.
Derföre måste deras hjerta med olycka plågadt varda; så att de omkull lågo, och ingen halp dem.
13 Andin Perwerdigargha yélinip peryad qildi, U ularni musheqqetliridin azad qildi.
Och de ropade till Herran i deras nöd, och han halp dem utu deras ångest;
14 Ularni zulmet hem ölüm sayisidin chiqirip, Ularning zenjir-asaretlirini sundurup tashlidi.
Och förde dem utu mörkret och dödsens skugga, och slet deras band sönder.
15 Ular Perwerdigargha teshekkür éytsun! Uning özgermes muhebbiti üchün, Insan balilirigha körsetken möjiziliri üchün!
De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
16 Mana U mis derwazilarni pare-pare qilip, Tömür taqaqlarni késip tashlidi.
Att han sönderbryter kopparportar, och sönderslår jernbommar.
17 Hamaqetler öz itaetsizlik yolliridin, Qebihlikliridin azablargha uchraydu;
De galne vordo plågade för deras öfverträdelses skull, och för deras synders skull.
18 Könglide herxil ozuq-tülüktin bizar bolup, Ölüm derwazilirigha yéqinlishidu.
De vämjade vid all mat, och vordo dödsjuke.
19 Andin Perwerdigargha yélinip peryad qilidu, U ularni musheqqetliridin azad qilidu.
Och de ropade till Herran i deras nöd, och han halp dem utu deras ångest.
20 U söz-kalamini ewetip, ularni saqaytidu, Ularni zawalliqliridin qutquzidu.
Han sände sitt ord, och gjorde dem helbregda, och frälste dem, att de icke blefvo döde.
21 Ular Perwerdigargha teshekkür éytsun! Uning özgermes muhebbiti üchün, Adem balilirigha körsetken möjiziliri üchün!
De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
22 Qurbanliq süpitide teshekkürler éytsun, Uning qilghanlirini tentenilik naxshilar bilen bayan qilsun!
Och offra tacksägelse, och förtälja hans verk med glädje.
23 Kémilerde déngizgha chüshüp qatnighuchilar, Ulugh sularda tirikchilik qilghuchilar,
De som med skepp på hafvet fara, och drifva sin handel till sjös;
24 Bular Perwerdigarning ishlirigha guwahchidur, Chongqur okyanda körsetken karametlerni körgüchidur.
De hafva förnummit Herrans verk, och hans under i hafvet;
25 Chünki U bir söz bilenla shiddetlik shamalni chiqirip, Dolqunlirini örkeshlitidu;
När han sade, att ett stormväder uppkastade sig, som böljorna upplyfte.
26 Kémichiler asman-pelek örleydu, Sularning tehtilirige chüshidu, Dehshettin ularning jéni érip kétidu.
Och de foro upp åt himmelen, och foro neder i afgrunden, att deras själ förtviflade för ångest;
27 Ular mest ademdek eleng-seleng irghanglaydu, Herqandaq eqil-charisi tügeydu;
Så att de raglade och stapplade, såsom en drucken, och visste ingen råd mer.
28 Andin Perwerdigargha yélinip peryad qilidu, U ularni musheqqetliridin azad qilidu.
Och de ropade till Herran i sine nöd, och han förde dem utu deras ångest;
29 U boranni tinchitidu, Su dolqunlirimu jim bolidu.
Och stillte stormen, att böljorna saktade sig.
30 Shuning bilen ular tinchliqidin shadlinidu; U ularni teshna bolghan aramgahigha yéteklep baridu.
Och de vordo glade, att det stilla vardt; och han förde dem till lands efter deras önska.
31 Ular Perwerdigargha teshekkür éytsun! Uning özgermes muhebbiti üchün, Insan balilirigha körsetken möjiziliri üchün!
De skola tacka Herranom för hans godhet, och för hans under, som han med menniskors barn gör;
32 Ular xelqning jamaitidimu Uni ulughlisun, Aqsaqallar mejliside Uni medhiyilisun.
Och prisa honom i församlingene, och inför de äldsta lofva honom;
33 U deryalarni chölge, Bulaqlarni qaqasliqqa aylanduridu.
De, hvilkas bäcker förtorkades, och vattukällor vände igen flyta;
34 Ahalisining yamanliqi tüpeylidin, Hosulluq yerni shorluq qilidu.
Så att ett fruktsamt land intet bar, för deras ondskos skull, som deruti bodde.
35 U yene chöl-bayawanni kölge, Changqaq yerni bulaqlargha aylanduridu;
Och det som torrt var gjorde han vatturikt, och på torra landena vattukällor;
36 Achlarni shu yerge jaylashturup, Ular olturaqlashqan bir sheherni berpa qilidu;
Och satte dit de hungroga, att de beredde en stad, der de bo kunde;
37 Ular étizlarni heydep-térip, üzümzarlarni berpa qilidu; Bular hosul-mehsulatni mol béridu.
Och så åkrar, och vingårdar plantera måtte, och årliga frukt få.
38 U ulargha beriket béridu, Shuning bilen ularning sani xélila éship baridu, U ularning mal-waranlirini héch azaytmaydu.
Och han dem välsignade, så att de sig svårliga förökade, och dem mycken boskap gaf;
39 Ular yene jebir-zulum, bala-qaza hem derd-elemge yoluqup, Sani aziyip, pükülidu.
De der nedertryckte och försvagade voro af de onda, som dem tvungit och trängt hade.
40 U ésilzadiler üstige kemsitishlirini tökidu, Yolsiz desht-sehrada ularni sergerdan qilidu;
Då föraktelse uppå Förstarna utgjuten var, så att i hela landena stod bistert och ödeliga till.
41 Lékin miskin ademni jebir-zulumdin yuqiri kötürüp saqlaydu, Uning aile-tawabatini qoy padisidek köp qilidu.
Och han den fattiga beskyddade för uselhet, och hans slägte förmerade, såsom en fårahjord.
42 Buni köngli duruslar körüp shadlinidu; Pasiqlarning aghzi étilidu.
Detta skola de fromme se, och glädja sig; och alla ondsko skall munnen tillstoppad varda.
43 Kimki dana bolsa, bularni bayqisun, Perwerdigarning méhir-shepqetlirini chüshensun!
Hvilken är vis och behåller detta? Så skola de märka, huru många välgerningar Herren beviser.