< Pend-nesihetler 8 >
1 [Qulaq sal, ] danaliq chaqiriwatmamdu? Yoruqluq sada chiqiriwatmamdu?
Hör, visheten ropar, och förståndet höjer sin röst.
2 Yollarning égiz jayliridin, Doqmushlardin u orun alidu,
Uppe på höjderna står hon, vid vägen, där stigarna mötas.
3 Sheherge kiridighan qowuqlarning yénida, Herqandaq derwaza éghizlirida u murajiet qilmaqta: —
Invid portarna, vid ingången till staden där man träder in genom dörrarna, höjer hon sitt rop:
4 «I mötiwerler, silerge murajet qilimen, Hey, adem baliliri, sadani siler üchün qilimen,
Till eder, I man, vill jag ropa, och min röst skall utgå till människors barn.
5 Gödek bolghanlar, zéreklikni öginiwélinglar, Exmeq bolghanlar, yoruqluqqa érishinglar!
Lären klokhet, I fåkunnige, och I dårar, lären förstånd.
6 Manga qulaq sélinglar, Chünki güzel nersilerni dep bérimen, Aghzimni échip, durus ishlarni [silerge] yetküzimen.
Hören, ty om höga ting vill jag tala, och mina läppar skola upplåta sig till att säga vad rätt är.
7 Éytqanlirim heqiqettur, Aghzim rezilliktin nepretlinidu;
Ja, sanning skall min mun tala, en styggelse för mina läppar är ogudaktighet.
8 Sözlirimning hemmisi heq, Ularda héchqandaq hiyligerlik yaki egitmilik yoqtur.
Rättfärdiga äro alla min muns ord; i dem finnes intet falskt eller vrångt.
9 Ularning hemmisi chüshen’genler üchün éniq, Bilim alghanlar üchün durus-toghridur.
De äro alla sanna för den förståndige och rätta för dem som hava funnit kunskap.
10 Kümüshke érishkendin köre, nesihetlirimni qobul qilinglar, Sap altunni élishtin köre bilimni élinglar.
Så tagen emot min tuktan hellre än silver, och kunskap hellre än utvalt guld.
11 Chünki danaliq leel-yaqutlardin ewzel, Herqandaq etiwarliq nersengmu uninggha teng kelmestur.
Ty visheten är bättre än pärlor; allt vad härligt som finnes går ej upp emot henne.
12 Men bolsam danaliqmen, Zéreklik bilen bille turimen, Istiqamettin kélip chiqqan bilimni ayan qilimen.
Jag, visheten, är förtrogen med klokheten, och jag råder över eftertänksam insikt.
13 Perwerdigardin eyminish — Yamanliqqa nepretlinish démektur; Tekebburluq, meghrurluq, yaman yol hem shum éghizni öch körimen.
Att frukta HERREN är att hata det onda; ja, högfärd, högmod, en ond vandel och en ränkfull mun, det hatar jag.
14 Mende obdan meslihetler, pishqan hékmet bar; Men dégen yoruqluq, qudret mendidur.
Hos mig finnes råd och utväg; jag är förstånd, hos mig är makt.
15 Padishahlar men arqiliq höküm süridu, Mensiz hakimlar adil höküm chiqarmas.
Genom mig regera konungarna och stadga furstarna vad rätt är.
16 Men arqiliqla emirler idare qilidu, Aliyjanablar, yer yüzidiki barliq soraqchilar [toghra] höküm qilidu.
Genom mig härska härskarna och hövdingarna, ja, alla domare på jorden.
17 Kimki méni söyse, menmu uni söyimen, Méni telmürüp izdigenler méni tapalaydu;
Jag älskar dem som älska mig, och de som söka mig, de finna mig.
18 Mende bayliq, shöhret, Hetta konirimas, köchmes dölet we heqqaniyetmu bar.
Rikedom och ära vinnas hos mig, ädla skatter och rättfärdighet.
19 Mendin chiqqan méwe altundin, Hetta sap altundin qimmetliktur, Mendin alidighan daramet sap kümüshtinmu üstündur.
Min frukt är bättre än guld, ja, finaste guld och den vinning jag skänker bättre än utvalt silver.
20 Men heqqaniyet yoligha mangimen; Adalet yolining otturisida yürimenki,
På rättfärdighetens väg går jag fram, mitt på det rättas stigar,
21 Méni söygenlerni emeliy nersilerge miras qildurimen; Ularning xezinilirini toldurimen.
till att giva dem som älska mig en rik arvedel och till att fylla deras förrådshus.
22 Perwerdigar ishlirini bashlishidila, Qedimde yasighanliridin burunla, Men uninggha tewedurmen. Ezeldin tartipla — muqeddemde, Yer-zémin yaritilmastila, Men tiklen’genmen.
HERREN skapade mig såsom sitt förstlingsverk, i urminnes tid, innan han gjorde något annat.
Från evighet är jag insatt, från begynnelsen, ända ifrån jordens urtidsdagar.
24 Chongqur hanglar, déngiz-okyanlar apiride bolushtin awwal, Men meydan’gha chiqirilghanmen; Mol su urghup turidighan bulaqlar bolmastinla,
Innan djupen voro till, blev jag född, innan källor ännu funnos, fyllda med vatten
25 Égiz taghlar öz orunlirigha qoyulmastinla, töpilikler shekillenmestinla, [Perwerdigar] bipayan zémin, keng dalalarni, Alemning esliydiki topa-changlirinimu téxi yaratmastinla, Men meydan’gha chiqirilghanmen.
Förrän bergens grund var lagd, förrän höjderna funnos, blev jag född,
när han ännu icke hade skapat land och mark, ej ens det första av jordkretsens stoft.
27 U asmanlarni bina qiliwatqinida, Déngiz yüzige upuq siziqini siziwatqinida, Ershte bulutlarni orunlashturup, Chongqur déngizdiki bulaq-menbelerni mustehkemlewatqinida, Déngiz sulirini békitken dairidin éship ketmisun dep perman chüshüriwatqinida, Bipayan zéminning ullirini quruwatqinida, Men u yerde idim;
När han beredde himmelen, var jag tillstädes, när han spände ett valv över djupet,
när han fäste skyarna i höjden, när djupets källor bröto fram med makt,
när han satte för havet dess gräns, så att vattnet icke skulle överträda hans befallning, när han fastställde jordens grundvalar --
30 Shu chaghda goya usta bir hünerwendek Uning yénida turghanidim, Men herdaim Uning aldida shadlinattim, men Uning kündilik dil’arami idim;
då fostrades jag såsom ett barn hos honom, då hade jag dag efter dag min lust och min lek inför hans ansikte beständigt;
31 Men Uning alimidin, yer-zéminidin shadlinip, Dunyadiki insanlardin xursenlik tépip yürettim,
jag hade min lek på hans jordkrets och min lust bland människors barn.
32 Shunga i balilar, emdi manga qulaq sélinglar; Chünki yollirimni ching tutqanlar neqeder bext tapar!
Så hören mig nu, I barn, ty saliga äro de som hålla mina vägar.
33 Alghan nesihetke emel qilip, Dana bolghin, uni ret qilma.
Hören tuktan, så att I bliven visa, ja, låten henne icke fara.
34 Sözümge qulaq sélip, Herküni derwazilirim aldidin ketmey, Ishiklirim aldida méni kütidighan kishi neqeder bextliktur!
Säll är den människa som hör mig, så att hon vakar vid mina dörrar dag efter dag och håller vakt vid dörrposterna i mina portar.
35 Kimki méni tapsa hayatni tapidu, Perwerdigarning shepqitige nésip bolidu.
Ty den som finner mig, han finner livet och undfår nåd från HERREN.
36 Lékin manga gunah qilghan herkim öz jénigha ziyan keltüridu, Méni yaman körgenler ölümni dost tutqan bolidu».
Men den som går miste om mig han skadar sig själv; alla de som hata mig, de älska döden.