Pend-nesihetler 31
1 Töwendikiler, padishah Lemuelge uning anisi arqiliq wehiy bilen kelgen sözlerdur; anisi bu sözlerni uninggha ögetken:
Detta är Konung Lemuels ord, den lära, som honom hans moder lärde.
2 I oghlum, i méning amriqim, qesemler bilen tiligen arzuluqum, men sanga néme dey?
Ack! min utkorade; ack! du mins lifs son; ack! min önskade son.
3 Küch-quwwitingni ayal-xotunlar teripige serp qilmighin; Yaki padishahlarnimu weyran qilidighan ishlargha bérilgüchi bolma!
Låt icke qvinnor få dina förmågo, och gack icke de vägar, der Konungar förderfva sig på.
4 I Lemuel, sharab ichish padishahlargha layiq emes, Emirlergimu haraqqa xumar bolush yarashmas.
O! icke Konungom, Lemuel; gif icke Konungom vin dricka, eller Förstom starka drycker;
5 Bolmisa ular sharab ichip, [muqeddes] belgilimilerni untup, Bozek bendilerning heqqini astin-üstün qiliwétishi mumkin.
Att de icke dricka, och förgäta rätthetena, och förvända de elända menniskors sak.
6 Küchlük haraq ölgüsi kelgenlerge, hesretke chömgenlerge bérilsun!
Gif starka drycker dem som förgöras skola, och vin bedröfvadom själom;
7 Ular sharabni ichip, miskinlikini untup, Qaytidin derd-elimini ésige keltürmisun!
Att de måga dricka, och förgäta sina vedermödo, och icke mer ihågkomma sin jämmer.
8 Özliri üchün gep qilalmaydighanlargha aghzingni achqin, Halak bolay dégenlerning dewaside gep qil.
Låt din mun upp för de dumbar, och för allas deras sak, som förlåtne äro.
9 Süküt qilma, ular üchün lilla höküm qil, Ézilgenlerning we miskinlerning derdige derman bol.
Låt din mun upp, och döm rätt, och hämnas den elända och fattiga.
10 Peziletlik ayalni kim tapalaydu? Uning qimmiti leel-yaqutlardinmu zor éship chüshidu.
Hvilkom en dygdelig qvinna beskärd är, hon är mycket ädlare, än aldrakosteligaste perlor.
11 Érining köngli uninggha tayinip xatirjem turidu, U bolghachqa érining alghan oljisi kem emestur!
Hennes mans hjerta tör förlåta sig uppå henne, och bergning skall honom icke fattas.
12 U ömür boyi érige wapadar bolup yaxshiliq qilidu, Uni ziyan’gha uchratmaydu.
Hon gör honom ljuft, och icke ledt, i alla sina lifsdagar.
13 U qoy yungi we kendir tépip, Öz qoli bilen jan dep ejir qilidu.
Hon brukar sig på ull och lin, och arbetar gerna med sina händer.
14 U soda kémilirige oxshash, [Ailini béqishtiki] ozuq-tülüklerni yiraq jaylardin toshuydu.
Hon är såsom ett köpmanskepp, som sina bergning fjerranefter hemtar.
15 Tang yorumasta u ornidin turidu, Ailisidikilerge yémeklik teyyarlaydu, Xizmetkar-dédeklerge nésiwisini teqsim qilidu.
Hon står om nattene upp, och gifver sitt husfolk mat, och sina tjenarinnor deras del.
16 U bir parche étizni özi körüp alidu; Qoli bilen yighqan daramettin u bir üzümzar bina qilidu.
Hon tänker på en åker, och köper honom; och planterar en vingård af sina händers frukt.
17 [Ishqa qarap] u bélini küch bilen baghlar, Bileklirini küchlendürer;
Hon gjordar sina länder fast, och stärker sina armar.
18 Öz ishining paydiliqliqigha közi yéter, Kéchiche chirighini öchürmey ish qilar.
Hon märker, hvar hennes handel kan hafva förkofring; hennes lykta utsläckes icke om nattena.
19 U qolliri bilen chaqni chörer, Barmaqliri yip urchuqini tutar.
Hon räcker ut sina hand till rocken, och hennes finger fatta tenen.
20 Ajizlargha yardem qolini uzitar; Hajetmenlerge qollirini sozar.
Hon utsträcker sina händer till den fattiga, och räcker sina hand dem torftiga.
21 Qar yaghqanda u ailisi toghruluq endishe qilmaydu, Öyidikilerning hemmisige qizil kiyimler kiydürülgen.
Hon fruktar icke sino huse för snö; ty hela hennes hus hafver dubbel kläder.
22 Kariwat yapquchlirini özi toquydu; Özining kiyim-kéchekliri kanap we sösün rexttindur.
Hon gör sig täcken; hvitt silke, och purpur är hennes kläde.
23 Érining sheher derwazilirida abruyi bar; Shu yerde u yurttiki aqsaqallar qataridin orun alidu.
Hennes man är prisad i portomen, när han sitter när landsens äldsta.
24 U nepis kanaptin kiyim-kéchek tikip uni satidu; Belwaghlarni tikip sodigerlerni teminleydu.
Hon gör en kjortel, och säljer honom; ett bälte får hon krämarenom.
25 Kiyimi küch-qudret we izzet-hörmettur; U kélechekke ümid bilen külüp qaraydu.
Hennes prydning är, att hon renlig och flitig är; och framdeles skall hon le.
26 Aghzini achsila, dana söz qilidu, Tilida méhribane nesihetler bar.
Hon upplåter sin mun med vishet, och på hennes tungo är täckelig lära.
27 Ailisidiki ishlardin daim xewer alidu, Bikargha nan yémeydu.
Hon ser till, huru det i hennes hus tillstår, och äter icke sitt bröd i lättja.
28 Perzentliri ornidin turup uninggha bext-beriket tileydu; Érimu mubareklep uni maxtap: —
Hennes söner komma upp, och prisa henne saliga; hennes man lofvar henne.
29 «Pezilet bilen yashighan ayallar köptur, Biraq sen ularning hemmisidinmu éship chüshisen» — deydu.
Många döttrar samka rikedom; men du öfvergår dem alla.
30 Güzellik séhri aldamchidur, Hösn-jamalmu peqet bir köpük, xalas, Peqet Perwerdigardin qorqidighan ayalla maxtilidu!
Täckeligt och dägelig vara är intet; en qvinna, som Herran fruktar, den skall man lofva.
31 U öz méhnitining méwiliridin behrimen bolsun! Ejirliri uni derwazilarda hörmet-shöhretke érishtürsun!
Hon skall rosad varda af sina händers frukt, och hennes gerningar skola lofva henne i portomen.
