Pend-nesihetler 24
1 Yamanlargha reshk qilma, Ular bilen bardi-keldi qilishni arzu qilma;
Följ icke onda menniskor, och begär icke att vara när dem.
2 Chünki ularning köngli zorawanliqnila oylar; Ularning aghzi azar yetküzüshni sözler.
Ty deras hjerta står efter skada, och deras läppar råda till ondt.
3 Aile bolsa danaliq asasida berpa qilinar; Chüshinish bilen mustehkemliner.
Genom vishet varder ett hus bygdt, och genom förstånd vid magt hållet.
4 Bilim bilen öyning xaniliri herxil qimmetlik, ésil göherlerge toldurular.
Genom skickelig hushållning varda husen full med allahanda kosteliga och härliga rikedomar.
5 Dana adem zor küchke igidur; Bilimi bar adem qudritini ashurar.
En vis man är stark, och en förnuftig man är mägtig af krafter.
6 Puxta nesihetler bilen jeng qilghin; Ghelibe bolsa Birdinbir Ulugh Meslihetchi bilen bolar.
Ty med råd måste man örlig föra; och der månge rådgifvare äro, der är segren.
7 Danaliq eqilsiz ademge nisbeten tolimu égiz, chüshiniksizdur; [Chonglar] sheher derwazisi aldigha yighilghanda u zuwan achalmas.
Vishet är dem galna allt för hög; han tör icke upplåta sin mun i portenom.
8 Eskilikni niyetligen adem «suyiqestchi» atilar.
Den sig sjelfvom skada gör, honom kallar man väl en hufvudskalk.
9 Exmeqliqtin bolghan niyet gunahdur; Hakawur kishi ademlerge yirginchliktur.
Ens dåras tanke är synd, och en bespottare är en styggelse för menniskomen.
10 Béshinggha éghir kün chüshkende jasaretsiz bolsang, Küchsiz hésablinisen.
Den är icke stark, som i nödene icke fast är.
11 [Sewebsiz] ölümge tartilghanlarni qutquzghin; Boghuzlinish xewpide turghanlardin yardem qolungni tartma;
Hjelp dem som man döda vill, och drag dig icke undan för dem som man dräpa vill.
12 Eger sen: «Bu ishtin xewirimiz yoqtur» déseng, Her ademning könglini tarazigha Salghuchi buni körmesmu? Jéningni hayat Saqlighuchi uni bilmesmu? U herbir insan balsining öz qilghanliri boyiche ularning özige yandurmasmu?
Säger du: Si, vi förståt intet; menar du, att den der hjertan vet, märker det icke; och den der på själena akt hafver, känner det icke; och lönar menniskone efter hennes gerningar?
13 I oghlum, hesel [tapsang] istimal qil, u yaxshidur. Here könikidin alghan hesel bolsa tatliq tétiydu;
Ät, min son, hannog, ty det är godt; och hannogskaka är söt i dinom hals.
14 Danaliq bilen tonushsang, umu könglüngge shuningdek bolar; Uni tapqiningda jezmen yaxshi köridighan kününg bolidu, Arzu-ümiding bikargha ketmes.
Alltså lär vishetena för dina själ; när du finner henne, så varder det framdeles väl gåendes, och ditt hopp skall icke fåfängt vara.
15 I rezil adem, heqqaniyning öyige yoshurun hujum qilishni kütme, Uning turalghusini bulighuchi bolma!
Vakta icke, såsom en ogudaktig, uppå dens rättfärdigas hus; förspill icke hans hvilo.
16 Chünki heqqaniy yette qétim yiqilip chüsher, Biraq axiri yene ornidin turar. Lékin rezil kishi külpet ichige putliship chüsher.
Ty en rättfärdig faller sju resor, och står åter upp; men de ogudaktige falla uti olycko.
17 Reqibing yiqilip ketse xush bolup ketme, Düshmining putliship chüshse shadlanma;
Gläd dig icke öfver dins oväns fall, och ditt hjerta fröjde sig icke öfver hans olycka.
18 Perwerdigar buni körgende, Bu qiliqingni yaxshi körmey, Belkim ghezipini reqibingge chüshürmesliki mumkin.
Herren måtte det se, och honom det illa behaga, och vända sina vrede ifrå honom.
19 Yamanlar [rawaj tapsa], biaram bolup ketme; Rezillerge reshk qilma.
Vredgas icke öfver den onda, och haf icke nit öfver de ogudaktiga.
20 Chünki yamanlarning kélechiki yoqtur, Uning chirighimu öchürüler.
Ty den onde hafver intet till hoppandes, och de ogudaktigas lykta skall utslockna.
21 I oghlum, Perwerdigardin qorqqin, padishahnimu hörmet qil. Qutratquchilar bilen arilashma.
Min son, frukta Herran och Konungen, och blanda dig icke ibland de upproriska.
22 Bundaq kishilerge kélidighan balayi’apet ushtumtut bolar, [Perwerdigar bilen padishahning] ularni qandaq yoqitidighanliqini bilemsen?
Ty deras förderf skall med hast uppstiga; och ho vet, när begges olycka kommer?
23 Bularmu aqilanilerning sözliridur: — Sot qilghanda bir terepke yan bésish qet’iy bolmas.
Detta kommer ock ifrå de visa. Anse personen i domenom är icke godt.
24 Jinayetchige: «Eyibsiz sen» dep höküm chiqarghan kishige, Xelqler lenet éytar; El-yurtlar uningdin nepretliner.
Den som till den ogudaktiga säger: Du äst from; honom banna menniskorna, och folket hatar honom.
25 Biraq ular jinayetchining gunahini échip tashlighan kishidin xursen bolar, Ular uninggha bext-saadet tilisher.
Men de som straffa honom, de behaga väl; och en rik välsignelse kommer öfver dem.
26 Durus jawab bergüchi, Goyaki kishining lewlirige söygüchidur.
Ett redeligit svar är såsom ett ljuft kyssande.
27 Awwal sirtta ishliringning yolini hazirlap, Étiz-ériqliringni teyyarla, Andin öyüngni salghin.
Beställ din ärende ute, och bruka din åker; sedan bygg ditt hus.
28 Yéqininggha qarshi asassiz guwahliq qilma; Aghzingdin héch yalghanchiliq chiqarma.
Var icke vittne utan sak emot din nästa, och bedrag icke med dinom mun.
29 «U manga qandaq qilghan bolsa, menmu uninggha shundaq qilimen, Uning manga qilghinini özige yandurimen», dégüchi bolma.
Säg icke: Såsom man gör mig, så vill jag göra igen, och vedergälla hvarjom och enom hans gerning.
30 Men hurunning étizliqidin öttim, Eqilsizning üzümzarliqi yénidin mangdim,
Jag gick framom dens latas åker, och om dens galnas vingård;
31 Mana, her yéridin tikenler ösüp chiqqan, Xoxilar yer yüzini bésip ketken, Qoruq témi örülüp ketken!
Och si, der var icke annat än nässlor på, och stod full med tistel, och muren var omkullfallen.
32 Ularni körgech, obdan oylandim; Körginimdin sawaq aldim: —
Då jag det såg, lade jag det på hjertat, och skådade, och lärde deraf.
33 Sen: «Yene birdem közümni yumuwalay, Yene birdem uxliwalay, Yene birdem put-qolumni almap yétiwalay» — déseng,
Du vill ännu något litet sofva, och ännu något litet sömnig vara, och ännu litet sammanlägga händerna till att hvila;
34 Namratliq bulangchidek séni bésip kéler, Hajetmenlik qalqanliq eskerdek sanga hujum qilar.
Men din armod skall komma dig, såsom en vandrare, och din fattigdom, såsom en väpnad man.
