Pend-nesihetler 23
1 Katta erbab bilen hemdastixan bolsang, Aldingdiki kim ikenlikini obdan oylan.
När du sitter till bords med en furste, så besinna väl vad du har framför dig,
2 Ishtiying yaman bolsa, Gélinggha pichaq tenglep turghandek özüngni tart.
och sätt en kniv på din strupe, om du är alltför hungrig.
3 Uning nazunémetlirini tama qilma, Ular adem aldaydighan tamaqlardur.
Var ej lysten efter hans smakliga rätter, ty de äro en bedräglig kost.
4 Bay bolimen dep özüngni upratma; Özüngning zéhningni bu ishqa qaratma.
Möda dig icke för att bliva rik; avstå från att bruka klokskap.
5 [Bayliqlargha] köz tikishing bilenla, ular yoq bolidu; Pul-mal derweqe özige qanat yasap, Xuddi bürküttek asman’gha uchup kéter.
Låt icke dina blickar flyga efter det som ej har bestånd; ty förvisso gör det sig vingar och flyger sin väg, såsom örnen mot himmelen.
6 Ach közning nénini yéme, Uning ésil nazunémetlirini tama qilma;
Ät icke den missunnsammes bröd, och var ej lysten efter hans smakliga rätter;
7 Chünki uning köngli qandaq bolghandek, özimu shundaq. U aghzida: — Qéni, alsila, ichsile! — désimu, Biraq könglide séni oylighini yoq.
ty han förfar efter sina själviska beräkningar. »Ät och drick» kan han val säga till dig, men hans hjärta är icke med dig.
8 Yégen bir yutum taamnimu qusuwétisen, Uninggha qilghan chirayliq sözliringmu bikargha ketken bolidu.
Den bit du har ätit måste du utspy, och dina vänliga ord har du förspillt.
9 Exmeqqe yol körsitip salma, Chünki u eqil sözliringni közge ilmas.
Tala icke för en dåres öron, ty han föraktar vad klokt du säger.
10 Qedimde békitken yerning pasil tashlirini yötkime, Yétimlarning étizlirighimu ayagh basma;
Flytta icke ett gammalt råmärke, och gör icke intrång på de faderlösas åkrar.
11 Chünki ularning Hemjemet-Qutquzghuchisi intayin küchlüktur; U Özi ular üchün üstüngdin dewa qilar.
Ty deras bördeman är stark; han skall utföra deras sak mot dig.
12 Nesihetke köngül qoy, Ilim-bilimlerge qulaq sal.
Vänd ditt hjärta till tuktan och dina öron till de ord som giva kunskap.
13 Balanggha terbiye bérishtin érinme; Eger tayaq bilen ursang, u ölüp ketmeydu;
Låt icke gossen vara utan aga; ty om du slår honom med riset, så bevaras han från döden;
ja, om du slår honom med riset, så räddar du hans själ undan dödsriket. (Sheol h7585)
15 I oghlum, dana bolsang, Méning qelbim qanche xush bolar idi!
Min son, om ditt hjärta bliver vist, så gläder sig ock mitt hjärta;
16 Aghzingda orunluq sözler bolsa, ich-ichimdin shadlinimen.
ja, mitt innersta fröjdar sig, när dina läppar tala vad rätt är.
17 Gunah sadir qilghuchilargha reshk qilma, Herdaim Perwerdigardin eyminishte turghin;
Låt icke ditt hjärta avundas syndare, men nitälska för HERRENS fruktan beständigt.
18 Shundaq qilghiningda jezmen köridighan yaxshi kününg bolidu, Arzu-ümiding bikargha ketmes.
Förvisso har du då en framtid, och ditt hopp varder icke om intet.
19 I oghlum, sözümge qulaq sélip dana bol, Qelbingni [Xudaning] yoligha bashlighin.
Hör, du min son, och bliv vis, och låt ditt hjärta gå rätta vägar.
20 Meyxorlargha arilashma, Nepsi yaman göshxorlar bilen bardi-keldi qilma;
Var icke bland vindrinkare, icke bland dem som äro överdådiga i mat.
21 Chünki haraqkesh bilen nepsi yaman axirida yoqsulluqta qalar, Gheplet uyqusigha patqanlargha jende kiyimni kiygüzer.
Ty drinkare och frossare bliva fattiga, och sömnaktighet giver trasiga kläder.
22 Séni tapqan atangning sözini angla, Anang qérighanda uninggha hörmetsizlik qilma.
Hör din fader, som har fött dig, och förakta icke din moder, när hon varder gammal.
23 Heqiqetni sétiwal, Uni hergiz sétiwetme. Danaliq, terbiye we yorutulushnimu al.
Sök förvärva sanning, och avhänd dig henne icke, sök vishet och tukt och förstånd.
24 Heqqaniy balining atisi chong xushalliq tapar; Dana oghulni tapqan atisi uningdin xursen bolar.
Stor fröjd har den rättfärdiges fader; den som har fått en vis son har glädje av honom.
25 Ata-anangni söyündürüp, Séni tughqan anangni xush qil.
Må då din fader och din moder få glädje, och må hon som har fött dig kunna fröjda sig.
26 I oghlum, qelbingni manga tapshur; Közliringmu hayatliq yollirimgha tikilsun!
Giv mig, min son, ditt hjärta, och låt mina vägar behaga dina ögon.
27 Chünki pahishe ayal chongqur oridur, Buzuq yat ayal tar zindandur;
Ty skökan är en djup grop, och nästans hustru är en trång brunn.
28 Ular qaraqchidek möküwélip, Insaniyet arisidiki wapasizlarni köpeyter.
Ja, såsom en rövare ligger hon på lur och de trolösas antal förökar hon bland människorna.
29 Kimde azab bar? Kimde derd-elem? Kim jédel ichide qalar? Kim nale-peryad kötürer? Kim sewebsiz yarilinar? Kimning közi qizirip kéter?
Var är ve, var är jämmer? Var äro trätor, var är klagan? Var äro sår utan sak? Var äro ögon höljda i dunkel?
30 Del sharab üstide uzun olturghan, Ebjesh sharabtin tétishqa aldirighan meyxorlar!
Jo, där man länge sitter kvar vid vinet, där man samlas för att pröva kryddade drycker.
31 Sharabning ajayib qizilliqigha, uning jamdiki julaliqigha, Kishining gélidin shundaq siliq ötkenlikige meptun bolup qalma!
Så se då icke på vinet, att det är så rött, att det giver sådan glans i bägaren, och att det så lätt rinner ned.
32 Axirida u zeherlik yilandek chéqiwalidu, Oq yilandek neshtirini sanjiydu.
På sistone stinger det ju såsom ormen, och likt basilisken sprutar det gift.
33 Köz aldingda ghelite menziriler körünidu, Aghzingdin qalaymiqan sözler chiqidu.
Dina ögon få då skåda sällsamma syner, och ditt hjärta talar förvända ting.
34 Xuddi déngiz-okyanlarda leylep qalghandek, Yelkenlik kémining moma yaghichi üstide yatqandek bolisen.
Det är dig såsom låge du i havets djup, eller såsom svävade du uppe i en mast:
35 Sen choqum: — Birsi méni urdi, lékin men yarilanmidim! Birsi méni tayaq bilen urdi, biraq aghriqini sezmidim!» — deysen. Biraq sen yene: «Hoshumgha kelsemla, men yenila sharabni izdeymen! — deysen.
»De slå mig, men åt vållar mig ingen smärta, de stöta mig, men jag känner det icke. När skall jag då vakna upp, så att jag återigen får skaffa mig sådant?»
