Pend-nesihetler 23
1 Katta erbab bilen hemdastixan bolsang, Aldingdiki kim ikenlikini obdan oylan.
När du sitter och äter med enom herra, så gif akt uppå, hvad för dig handladt varder;
2 Ishtiying yaman bolsa, Gélinggha pichaq tenglep turghandek özüngni tart.
Och sätt en knif på din hals, om du vill behålla lifvet.
3 Uning nazunémetlirini tama qilma, Ular adem aldaydighan tamaqlardur.
Önska dig icke af hans mat; ty det är falskt bröd.
4 Bay bolimen dep özüngni upratma; Özüngning zéhningni bu ishqa qaratma.
Möd dig icke till att varda rik, och vänd igen af dina funder.
5 [Bayliqlargha] köz tikishing bilenla, ular yoq bolidu; Pul-mal derweqe özige qanat yasap, Xuddi bürküttek asman’gha uchup kéter.
Låt icke din ögon flyga efter det som du icke få kan; ty detsamma gör sig vingar såsom en örn, och flyger upp åt himmelen.
6 Ach közning nénini yéme, Uning ésil nazunémetlirini tama qilma;
Ät icke bröd med en afundsfull, och önska dig icke hans mat;
7 Chünki uning köngli qandaq bolghandek, özimu shundaq. U aghzida: — Qéni, alsila, ichsile! — désimu, Biraq könglide séni oylighini yoq.
Ty såsom ett spökelse är han innantill. Han säger: Ät och drick; och hans hjerta är dock icke till dig.
8 Yégen bir yutum taamnimu qusuwétisen, Uninggha qilghan chirayliq sözliringmu bikargha ketken bolidu.
Dine betar, som du ätit hafver, måste du utspy; och måste din vänliga ord förtappat hafva.
9 Exmeqqe yol körsitip salma, Chünki u eqil sözliringni közge ilmas.
Tala icke för ens dåras öron; ty han föraktar dins tals klokhet.
10 Qedimde békitken yerning pasil tashlirini yötkime, Yétimlarning étizlirighimu ayagh basma;
För icke tillbaka de förra råmärke, och gack icke in uppå de faderlösas åker;
11 Chünki ularning Hemjemet-Qutquzghuchisi intayin küchlüktur; U Özi ular üchün üstüngdin dewa qilar.
Ty deras förlösare är mägtig; han skall uträtta deras sak emot dig.
12 Nesihetke köngül qoy, Ilim-bilimlerge qulaq sal.
Gif ditt hjerta till tuktan, och din öron till förnuftigt tal.
13 Balanggha terbiye bérishtin érinme; Eger tayaq bilen ursang, u ölüp ketmeydu;
Låt icke af att tukta pilten; ty om du slår honom med ris, så betorf man icke dräpa honom.
Du slår honom med ris; men du friar hans själ ifrå helvetet. (Sheol h7585)
15 I oghlum, dana bolsang, Méning qelbim qanche xush bolar idi!
Min son, om du vis är, så gläder sig ock mitt hjerta;
16 Aghzingda orunluq sözler bolsa, ich-ichimdin shadlinimen.
Och mine njurar äro glade, när dina läppar tala det rätt är.
17 Gunah sadir qilghuchilargha reshk qilma, Herdaim Perwerdigardin eyminishte turghin;
Ditt hjerta följe icke syndarom; utan var dagliga uti Herrans fruktan.
18 Shundaq qilghiningda jezmen köridighan yaxshi kününg bolidu, Arzu-ümiding bikargha ketmes.
Ty det skall vara dig framdeles godt, och ditt väntande skall icke fela.
19 I oghlum, sözümge qulaq sélip dana bol, Qelbingni [Xudaning] yoligha bashlighin.
Hör, min son, och var vis; och styr ditt hjerta in på vägen.
20 Meyxorlargha arilashma, Nepsi yaman göshxorlar bilen bardi-keldi qilma;
Var icke ibland drinkare och slösare;
21 Chünki haraqkesh bilen nepsi yaman axirida yoqsulluqta qalar, Gheplet uyqusigha patqanlargha jende kiyimni kiygüzer.
Ty de drinkare och slösare varda fattige, och en sofvare måste rifven kläder bära.
22 Séni tapqan atangning sözini angla, Anang qérighanda uninggha hörmetsizlik qilma.
Hör din fader, den dig födt hafver, och förakta icke dina moder, då hon gammal varder.
23 Heqiqetni sétiwal, Uni hergiz sétiwetme. Danaliq, terbiye we yorutulushnimu al.
Köp sanningena, och sälj icke bort henne; vishet, tuktan och förstånd.
24 Heqqaniy balining atisi chong xushalliq tapar; Dana oghulni tapqan atisi uningdin xursen bolar.
Dens rättfärdigas fader gläder sig; och den som en visan födt hafver, han är glad deröfver.
25 Ata-anangni söyündürüp, Séni tughqan anangni xush qil.
Låt din fader och dina moder glädja sig, och glädje sig den dig födt hafver.
26 I oghlum, qelbingni manga tapshur; Közliringmu hayatliq yollirimgha tikilsun!
Gif mig, min son, ditt hjerta, och låt dinom ögom mina vägar behaga.
27 Chünki pahishe ayal chongqur oridur, Buzuq yat ayal tar zindandur;
Ty en sköka är en djup grop, och horkonan är en trång grop.
28 Ular qaraqchidek möküwélip, Insaniyet arisidiki wapasizlarni köpeyter.
Och vaktar hon såsom en röfvare, och de oaktsamma ibland menniskorna samkar hon till sig.
29 Kimde azab bar? Kimde derd-elem? Kim jédel ichide qalar? Kim nale-peryad kötürer? Kim sewebsiz yarilinar? Kimning közi qizirip kéter?
Hvar är ve? Hvar är sorg? Hvar är kif? Hvar är klagan? Hvar äro sår utan sak? Hvar äro röd ögon?
30 Del sharab üstide uzun olturghan, Ebjesh sharabtin tétishqa aldirighan meyxorlar!
Nämliga der man dryckenskap öfvar, och kommer till att utdricka hvad inskänkt är.
31 Sharabning ajayib qizilliqigha, uning jamdiki julaliqigha, Kishining gélidin shundaq siliq ötkenlikige meptun bolup qalma!
Se icke till vinet, att det så rödt är, och står så dägeligit i glasena, och går lätteliga in;
32 Axirida u zeherlik yilandek chéqiwalidu, Oq yilandek neshtirini sanjiydu.
Men på sistone biter det såsom en orm, och stinger såsom en huggorm.
33 Köz aldingda ghelite menziriler körünidu, Aghzingdin qalaymiqan sözler chiqidu.
Så se din ögon efter andra qvinnor; och ditt hjerta talar oskälig ting;
34 Xuddi déngiz-okyanlarda leylep qalghandek, Yelkenlik kémining moma yaghichi üstide yatqandek bolisen.
Och du blifver såsom en den der sofver midt i hafvet, och såsom den der sofver ofvanpå en mast.
35 Sen choqum: — Birsi méni urdi, lékin men yarilanmidim! Birsi méni tayaq bilen urdi, biraq aghriqini sezmidim!» — deysen. Biraq sen yene: «Hoshumgha kelsemla, men yenila sharabni izdeymen! — deysen.
De slå mig, och det gör mig intet ondt; de stöta mig, men jag känner det intet. När skall jag uppvaka, att jag måtte komma till drycks igen?
