< Pend-nesihetler 23 >

1 Katta erbab bilen hemdastixan bolsang, Aldingdiki kim ikenlikini obdan oylan.
Si tu t'assieds pour dîner à la table d'un prince, fais bien attention à ce qui te sera présenté
2 Ishtiying yaman bolsa, Gélinggha pichaq tenglep turghandek özüngni tart.
puis étends la main, sachant qu'il convient qu'on te serve de tels mets; toutefois, même si tu as grand appétit,
3 Uning nazunémetlirini tama qilma, Ular adem aldaydighan tamaqlardur.
ne convoite point leur repas; car c'est là une vie factice.
4 Bay bolimen dep özüngni upratma; Özüngning zéhningni bu ishqa qaratma.
Si tu es pauvre, n'aspire pas à la richesse; repousse-la même en pensée.
5 [Bayliqlargha] köz tikishing bilenla, ular yoq bolidu; Pul-mal derweqe özige qanat yasap, Xuddi bürküttek asman’gha uchup kéter.
Si tu fixes ton regard sur elle, tu la vois disparaître; car elle a, comme l'aigle, des ailes prêtes à s'envoler, et retourne à la maison de son premier maître.
6 Ach közning nénini yéme, Uning ésil nazunémetlirini tama qilma;
Ne dîne pas avec un homme envieux; ne désire rien de sa table;
7 Chünki uning köngli qandaq bolghandek, özimu shundaq. U aghzida: — Qéni, alsila, ichsile! — désimu, Biraq könglide séni oylighini yoq.
car il mange et il boit comme on avalerait un cheveu. Ne l'introduis pas chez toi, et ne mange pas un morceau avec lui;
8 Yégen bir yutum taamnimu qusuwétisen, Uninggha qilghan chirayliq sözliringmu bikargha ketken bolidu.
car il le vomirait et souillerait tes meilleures paroles.
9 Exmeqqe yol körsitip salma, Chünki u eqil sözliringni közge ilmas.
Ne dis rien à l'insensé, de peur que peut-être il ne tourne en dérision tes sages discours.
10 Qedimde békitken yerning pasil tashlirini yötkime, Yétimlarning étizlirighimu ayagh basma;
Ne dépasse pas les bornes anciennes, et n'entre pas dans le champ de l'orphelin;
11 Chünki ularning Hemjemet-Qutquzghuchisi intayin küchlüktur; U Özi ular üchün üstüngdin dewa qilar.
car il est fort celui que le Seigneur rachète; et, si tu es en procès avec lui, Dieu plaidera sa cause.
12 Nesihetke köngül qoy, Ilim-bilimlerge qulaq sal.
Livre ton cœur à la discipline, et prépare ton oreille aux paroles de la doctrine.
13 Balanggha terbiye bérishtin érinme; Eger tayaq bilen ursang, u ölüp ketmeydu;
Ne cesse de corriger un enfant; car si tu le frappes de verges, il n'en mourra pas.
14 Sen uni tayaq bilen ursang, Belkim uni tehtisaradin qutquziwalisen. (Sheol h7585)
Et si tu le frappes de verges, tu sauveras son âme de la mort. (Sheol h7585)
15 I oghlum, dana bolsang, Méning qelbim qanche xush bolar idi!
Mon fils, si ton cœur est sage, tu réjouiras aussi mon cœur;
16 Aghzingda orunluq sözler bolsa, ich-ichimdin shadlinimen.
et si tes lèvres sont droites, elles converseront avec mes lèvres.
17 Gunah sadir qilghuchilargha reshk qilma, Herdaim Perwerdigardin eyminishte turghin;
Que ton cœur ne porte point envie aux pécheurs; mais sois toujours dans la crainte de Dieu.
18 Shundaq qilghiningda jezmen köridighan yaxshi kününg bolidu, Arzu-ümiding bikargha ketmes.
Car si tu observes ces choses, tu auras des descendants, et ton espérance ne sera pas trompée.
19 I oghlum, sözümge qulaq sélip dana bol, Qelbingni [Xudaning] yoligha bashlighin.
Écoute, mon fils, et sois sage; et maintiens droites les pensées de ton cœur.
20 Meyxorlargha arilashma, Nepsi yaman göshxorlar bilen bardi-keldi qilma;
Ne sois pas buveur de vin; évite les longs banquets et la profusion des viandes.
21 Chünki haraqkesh bilen nepsi yaman axirida yoqsulluqta qalar, Gheplet uyqusigha patqanlargha jende kiyimni kiygüzer.
Car l'ivrogne et le débauché mendieront; le paresseux sera revêtu de haillons en lambeaux.
22 Séni tapqan atangning sözini angla, Anang qérighanda uninggha hörmetsizlik qilma.
Écoute, mon fils, le père qui t'a engendré, et ne méprise pas ta mère parce qu'elle a vieilli.
23 Heqiqetni sétiwal, Uni hergiz sétiwetme. Danaliq, terbiye we yorutulushnimu al.
24 Heqqaniy balining atisi chong xushalliq tapar; Dana oghulni tapqan atisi uningdin xursen bolar.
Un père juste élève bien ses enfants, et la sagesse d'un fils réjouit son âme.
25 Ata-anangni söyündürüp, Séni tughqan anangni xush qil.
Que ton père et ta mère se réjouissent en toi, et que celle qui t'a enfanté soit heureuse.
26 I oghlum, qelbingni manga tapshur; Közliringmu hayatliq yollirimgha tikilsun!
Mon fils, donne-moi ton cœur; que tes yeux gardent mes voies.
27 Chünki pahishe ayal chongqur oridur, Buzuq yat ayal tar zindandur;
La maison étrangère est comme un tonneau percé; il est étroit le puits de l'étranger.
28 Ular qaraqchidek möküwélip, Insaniyet arisidiki wapasizlarni köpeyter.
Celui qui les recherche périra bientôt, et tout pécheur sera détruit.
29 Kimde azab bar? Kimde derd-elem? Kim jédel ichide qalar? Kim nale-peryad kötürer? Kim sewebsiz yarilinar? Kimning közi qizirip kéter?
Pour qui les gémissements? Pour qui le trouble? Pour qui les contestations? Pour qui les ennuis et les entretiens frivoles? Pour qui les repentirs inutiles? Pour qui les yeux livides?
30 Del sharab üstide uzun olturghan, Ebjesh sharabtin tétishqa aldirighan meyxorlar!
N'est-ce pas pour ceux qui passent leur temps dans l'ivresse et qui hantent les lieux où l'on boit?
31 Sharabning ajayib qizilliqigha, uning jamdiki julaliqigha, Kishining gélidin shundaq siliq ötkenlikige meptun bolup qalma!
Ne vous enivrez pas; mais faites votre société des hommes justes, et fréquentez-les publiquement. Car si vos yeux s'arrêtent sur les fioles et les coupes, plus tard vous marcherez plus nu qu'un pilon à mortier.
32 Axirida u zeherlik yilandek chéqiwalidu, Oq yilandek neshtirini sanjiydu.
L'homme ivre finit par s'étendre comme si un serpent l'avait mordu; le venin se répand sur lui comme de la dent d'un reptile.
33 Köz aldingda ghelite menziriler körünidu, Aghzingdin qalaymiqan sözler chiqidu.
Si tes yeux regardent une femme étrangère, la langue aussitôt divaguera,
34 Xuddi déngiz-okyanlarda leylep qalghandek, Yelkenlik kémining moma yaghichi üstide yatqandek bolisen.
et tu seras gisant comme au sein de la mer, et comme un pilote au milieu de l'orage.
35 Sen choqum: — Birsi méni urdi, lékin men yarilanmidim! Birsi méni tayaq bilen urdi, biraq aghriqini sezmidim!» — deysen. Biraq sen yene: «Hoshumgha kelsemla, men yenila sharabni izdeymen! — deysen.
Et tu diras: On m'a frappé, et je n'en ai pas souffert; on s'est joué de moi, et je ne m'en suis pas douté; quand viendra l'aurore, pour m'en aller encore chercher des hommes avec qui je puisse me retrouver?

< Pend-nesihetler 23 >