Pend-nesihetler 22
1 Yaxshi nam zor bayliqqa ige bolushtin ewzel; Qedir-qimmet altun-kümüshtin üstündur.
Ett gott namn är mer värt än stor rikedom, ett gott anseende är bättre än silver och guld.
2 Gaday bilen bay bir zéminda yashar; Her ikkisini yaratqan Perwerdigardur.
Rik och fattig få leva jämte varandra; HERREN har gjort dem båda.
3 Zérek kishi bala-qazani aldin körüp qachar; Saddilar aldigha bérip ziyan tartar.
Den kloke ser faran och söker skydd; men de fåkunniga löpa åstad och få plikta därför.
4 Özini töwen tutup, Perwerdigardin eyminishning berikiti — bayashatliq, izzet-hörmet we hayattur.
Ödmjukhet har sin lön i HERRENS fruktan, i rikedom, ära och liv.
5 Hiyligerlerning yolida tikenler, tuzaqlar yatar; Öz yoligha hézi bolghan kishi ulardin yiraq bolar.
Törnen och snaror ligga på den vrånges väg; den som vill bevara sitt liv håller sig fjärran ifrån dem.
6 Baligha kichikide mijezige qarap durus terbiye berseng, Chong bolghanda u shu yoldin chiqmas.
Vänj den unge vid den väg han bör vandra, så viker han ej därifrån, när han bliver gammal.
7 Baylar miskinlerni bashqurur; Qerzdar qerz igisining qulidur.
Den rike råder över de fattiga, och låntagaren bliver långivarens träl.
8 Naheqliq uruqini chachqanning alidighan hosuli balayi’apettur; Uning ghezep-heywisi chüsher.
Den som sår vad orätt är, han får skörda fördärv, och hans övermods ris får en ände.
9 Séxiy adem beriket tapar; Chünki u miskinlerge öz nénidin bölüp bergüchidur.
Den som unnar andra gott, han varder välsignad, ty han giver av sitt bröd åt den arme.
10 Hakawurni qoghliwetseng, jédel-majira bésilar; Kélishmeslikler we shermendichilikler tüger.
Driv ut bespottaren, så upphör trätan, och tvist och smädelse få en ände.
11 Pak niyetni qedirleydighan kishining sözliri güzeldur; Shunga padishah uning bilen dost bolar.
Den som älskar hjärtats renhet, den vilkens läppar tala ljuvligt, hans vän är konungen.
12 Perwerdigarning közi ilim-heqiqetni saqlar; U iplaslarning sözlirini échip tashlap bikar qilar.
HERRENS ögon bevara den förståndige; därför omstörtar han den trolöses planer.
13 Hurun adem: «Tashqirida bir shir turidu, Kochigha chiqsam öltürülimen!» — deydu.
Den late säger: "Ett lejon är på gatan; därute på torget kunde jag bliva dräpt."
14 Zinaxor ayalning aghzi chongqur bir oridur; Perwerdigar narazi bolghan kishi uninggha chüshüp kéter.
En trolös kvinnas mun är en djup grop; den som har träffats av HERRENS vrede, han faller däri.
15 Nadanliq sebiy balilarning qelbige baghlaghliqtur; Biraq terbiye tayiqi buni uningdin yiraq qilar.
Oförnuft låder vid barnets hjärta, men tuktans ris driver det bort.
16 Miskinlerni ézish bilen bay bolghan, We baylargha sowghat sunidighan kishi, Axiri peqet yoqsulluqta qalar.
Den som förtrycker den arme bereder honom vinning men den som giver åt den rike vållar honom allenast förlust. ----
17 Qulaq sal, sanga aqilanilerning sözlirini ögitey; Köngül qoyup bilimimni ögen’gin.
Böj ditt öra härtill, och hör de vises ord, och lägg mina lärdomar på hjärtat.
18 Ularni qelbingde ching tutsang, Ular sanga shérin bolar, Lewliringde sep bolup teyyar turidu.
Ty det bliver dig ljuvligt, om du bevarar dem i ditt innersta; må de alla ligga redo på dina läppar.
19 Chin qelbing bilen Perwerdigargha tayinishing üchün, Bügün [bu hékmetlik sözlerni] bashqa birsige emes, Belki sanga yetküzdum.
För att du skall sätta din förtröstan till HERREN, undervisar jag i dag just dig.
20 Uningdin mana ottuzni yazdim, Buning ichide nesihetler hem bilim bar.
Ja, redan förut har jag ju skrivit regler för dig och meddelat dig råd och insikt,
21 Bular bilen heqiqetning sözlirining derweqe heqiqet ikenlikini bileleysen, We shundaq qilip séni ewetküchilerge heqiqetning sözliri bilen jawab qayturalaysen.
för att lära dig tillförlitliga sanningsord, så att du rätt kan svara den som har sänt dig åstad.
22 Yoqsuldin bulap alma, u kembeghel tursa, Ajiz möminlerni soraq ornida bozek qilma.
Plundra icke den arme, därför att han är arm, och förtrampa icke den fattige porten.
23 Chünki Perwerdigar ularning dewasini kötürer, Ulardin bulap alghanlardin bulap alar.
Ty HERREN skall utföra deras sak, och dem som röva från dem skall han beröva livet.
24 Mijezi ittik adem bilen dost bolma, Qehrlik adem bilen arilashma,
Giv dig icke i sällskap med den som lätt vredgas eller i lag med en snarsticken man,
25 Bolmisa, uning yaman yolini öginip qélip, qiltaqqa chüshisen.
på det att du icke må lära dig hans vägar och bereda en snara för ditt liv.
26 Bashqilargha [képil bolup] qol bergüchilerdin bolma, Qerzlerni töleshke kapalet bergüchilerdin bolma;
Var icke en av dem som giva handslag, en av dem som gå i borgen för lån.
27 Séning qayturalighudek nerseng bolghan bolsa, Ular orun-körpiliringni bikardin-bikar astingdin élip ketmigen bolatti!
Icke vill du att man skall taga ifrån dig sängen där du ligger, om du icke har något att betala med?
28 Ata-bowiliring pasilni belgilep bergen kona chégra tashlirini yötkime.
Flytta icke ett gammalt råmärke, ett sådant som dina fäder hava satt upp.
29 Ishni estayidil we chaqqan béjiridighan kishini körgenmiding? U pes ademlerning xizmitide bolmas; Padishahlarning aldida turar.
Ser du en man som är väl förfaren i sin syssla, hans plats är att tjäna konungar; icke må han tjäna ringa män.
