< Pend-nesihetler 21 >
1 Padishahning köngli ériqlardiki sudek Perwerdigarning qolididur; [Perwerdigar] qeyerge toghrilisa, shu terepke mangidu.
El corazón del rey en las manos del Señor es como las corrientes de agua, y por él se vuelve en cualquier dirección a su placer.
2 Insan özining hemme qilghan ishini toghra dep biler; Lékin Perwerdigar qelbdiki niyetlerni tarazigha sélip tartip körer.
Todo el camino de un hombre parece correcto para sí mismo, pero el Señor es el que prueba los corazones.
3 Perwerdigarning neziride, Heqqaniyliq bilen adalet yürgüzüsh qurbanliq qilishtin ewzeldur.
Hacer lo correcto y verdadero es más agradable para el Señor que una ofrenda.
4 Tekebbur közler, meghrur qelb, yamanlarning chirighi — hemmisi gunahtur.
Una mirada alta y un corazón de orgullo, los pensamientos del malvado es el pecado.
5 Estayidil kishilerning oyliri ularni peqet bayashatliqqa yétekler; Chéchilangghularning oyliri bolsa, ularni peqet yoqsuzluqqila yétekler.
Los propósitos bien calculados del hombre tienen un resultado solo en ganancia; pero alguien que es demasiado rápido y a la ligera sólo llegará a pobreza.
6 Yaghlima til bilen érishken bayliqlar, Ölümni izdep yürgenler qoghlap yürgen bir tütünla, xalas.
El que obtiene riquezas con lengua falsa, va tras lo que es solo un aliento fugaz, y busca la muerte.
7 Yamanlarning zalimliqi özlirini chirmiwalar; Chünki ular adalet yolida méngishni ret qilghan.
Por sus actos violentos, los malvados serán apartados, porque no tienen ningún deseo de hacer lo correcto.
8 Jinayetkar mangidighan yol nahayiti egridur; Sap dil ademning herikiti tüptüzdur.
Torcido es el camino del que está lleno de crimen; pero en cuanto a aquel cuyo corazón está limpio, su trabajo es recto.
9 Soqushqaq xotun bilen [azade] öyde bille turghandin köre, Ögzining bir bulungida [yalghuz] yétip qopqan yaxshi.
Es mejor vivir en un ángulo de la parte superior de la casa, que con una mujer de lengua amarga en una casa amplia.
10 Yaman kishining köngli yamanliqqila hérismendur; U yéqinighimu shapaet körsetmes.
El deseo del malhechor está fijado en el mal: no tiene ningún sentimiento amable hacia su prójimo.
11 Hakawurning jazagha tartilishi, bilimsizge ibret bolar; Dana kishi qobul qilghan nesihetlerdin téximu köp bilim alar.
Cuando el hombre de orgullo sufre castigo, el hombre simple obtiene sabiduría; y al observar al sabio, obtiene conocimiento.
12 Heqqaniy Bolghuchi yamanning öyini közler; U haman yamanlarni yamanliqqa qoyup yiqitar.
El recto, observa la casa del malhechor, permite que los pecadores sean derrocados para su destrucción.
13 Miskinlerning nalisigha quliqini yoputup kari bolmighuchi, Axiri özi peryad kötürer, Biraq héchkim perwa qilmas.
Aquel cuyos oídos se detienen al grito de los pobres, él mismo no recibirá respuesta a su grito de ayuda.
14 Yoshurun sowghat ghezepni basar; Yeng ichide bérilgen para qehr-ghezepni peseyter.
Por una ofrenda secreta se aparta la ira, y el calor de los sentimientos de enojo por el dinero en los pliegues de la túnica.
15 Adaletni beja keltürüsh heqqaniylarning xushalliqidur, Biraq yamanliq qilghuchilargha wehimidur.
Es un placer para el hombre bueno hacer lo correcto, pero es destrucción para los trabajadores del mal.
16 Hékmet yolidin ézip ketken kishi, Erwahlarning jamaiti ichidikilerdin bolup qalar.
El vagabundo del camino del conocimiento tendrá su lugar de descanso entre los muertos.
17 Tamashagha bérilgen kishi namrat qalar; Yagh chaynashqa, sharab ichishke amraq béyimas.
El amante del placer será un hombre pobre: el amante del vino y el aceite no obtendrá riqueza.
18 Yaman adem heqqaniy adem üchün görü pulining ornida qalar; [Ézilgen] duruslarning ornigha iplaslar qalar.
El malhechor será dado como precio por la vida del hombre bueno, y el trabajador del engaño en el lugar del recto.
19 Soqushqaq we térikkek ayal bilen ortaq turghandin, Chöl-bayawanda yalghuz yashighan yaxshidur.
Es mejor vivir en él desierto, que con una mujer de lengua amargada y enojada.
20 Aqilanining öyide bayliq bar, zeytun may bar; Biraq exmeqler tapqinini utturluq buzup-chachar.
Hay una tienda de gran valor en la casa de los sabios, pero es desperdiciada por el hombre necio.
21 Heqqaniyet, méhribanliqni izdigüchi adem, Hayat, heqqaniyet we izzet-hörmetke érisher.
El que sigue la justicia y la misericordia, obtendrá la vida, la justicia y la honra.
22 Dana kishi küchlükler shehirining sépiligha yamishar, Ularning tayanchi bolghan qorghinini ghulitar.
Un hombre sabio sube a la ciudad de los fuertes, y vence su fortaleza en la cual ponen su fe.
23 Öz tiligha, aghzigha ige bolghan kishi, Jénini awarichiliklerdin saqlap qalar.
El que vela sobre su boca y su lengua, previene su alma.
24 Chongchiliq qilghanlar, «Hakawur», «hali chong», «mazaqchi» atilar.
El hombre de orgullo, pedante, es llamado; escarnecedor, él está actuando en un arrebato de orgullo.
25 Hurun kishi öz nepsidin halak bolar, Chünki uning qoli ishqa barmas;
El deseo del que odia el trabajo es muerte para él, porque sus manos no harán ningún trabajo.
26 Nepsi yaman bolup u kün boyi teme qilip yürer; Biraq heqqaniy adem héchnémini ayimay sediqe qilar.
Todo el día el pecador va tras su deseo; pero el hombre recto da libremente, sin guardar nada.
27 Yaman ademning qurbanliqi Perwerdigargha yirginchliktur; Rezil gherezde epkélin’gen bolsa téximu shundaqtur!
La ofrenda de los malvados es repugnante: ¡cuánto más cuando la dan con un mal propósito!
28 Yalghan guwahliq qilghuchi halak bolar; Eyni ehwalni anglap sözligen kishining sözi ebedgiche aqar.
Un testigo falso será cortado; pero él que escucha, siempre podrá responder.
29 Yaman adem yüzini qélin qilar; Durus kishi yolini oylap puxta basar.
El malvado hace que su cara sea dura, pero en cuanto al recto, él piensa en su camino.
30 Perwerdigargha qarshi turalaydighan héchqandaq danaliq, eqil-paraset yaki tedbir yoqtur.
La sabiduría, el conocimiento y las sabias sugerencias no sirven para nada contra el Señor.
31 Atlar jeng küni üchün teyyar qilin’ghan bolsimu, Biraq ghelibe-nijat peqet Perwerdigardindur.
El caballo está listo para el día de la guerra, pero el poder para vencer es del Señor.