< Pend-nesihetler 18 >

1 Köpchiliktin ayrilip yalghuz yürgen kishi haman öz nepsige chogh tartar; Herqandaq chin hékmetke haman jan-jehli bilen qarshi chiqar.
El que se desvía busca su propio deseo, Y se enfada contra todo consejo.
2 Exmeq yorutulushqa qiziqmas; Qiziqidighini peqet öz oylighanlirini körsitishla, xalas.
El necio no se deleita en el entendimiento, Sino solo en exponer lo que piensa.
3 Yaman kishi kelse, nepretmu peyda bolar; Nomussiz ish iza-ahanettin ayrilmas.
Cuando viene la impiedad viene también el desprecio, Y con la deshonra viene la afrenta.
4 Ademning sözliri chongqur sulargha oxshar; Danaliq buliqi ériq süyidek örkeshlep aqar.
Las palabras de la boca de un hombre son aguas profundas, Torrente caudaloso es la fuente de la sabiduría.
5 Yaman’gha yan bésishqa, Soraqta heqqaniygha uwal qilishqa qet’iy bolmas.
No es bueno mostrar preferencia por el perverso, Para desviar al justo en el juicio.
6 Exmeqning lewliri uni jédelge bashlar; Uning aghzi «Méni dumbala» dep teklip qilar.
Los labios del necio traen contienda, Y su boca clama por azotes.
7 Exmeqning aghzi öz béshigha halakettur; Uning lewliri öz jénigha qapqandur.
La boca del necio es su ruina, Y sus labios, trampa para su alma.
8 Gheywetxorning sözliri herxil nazunémetlerdek, Kishining qelbige chongqur singdürüler.
Las palabras del chismoso son como delicados manjares Que penetran hasta el fondo de sus órganos internos.
9 Ishida hurun bolghan kishimu, Buzghunchi bilen ülpetdash bolidu.
El negligente en su obra es hermano del disipador.
10 Perwerdigarning nami mezmut munardur; Heqqaniylar uning ichige yügürüp kirip yuqirida aman bolar.
Torre fuerte es el Nombre de Yavé. A ella corre el justo y está a salvo.
11 Bay adem mal-dunyasini «mustehkem shehirim» dep biler; Neziride özini saqlaydighan égiz sépildek turar.
Las riquezas del rico son su ciudad fortificada, Como un alto muro en su imaginación.
12 Bitchit bolushtin awwal, köngülge tekebburluq kéler; Awwal kemterlik bolsa, andin shöhret kéler.
Antes del quebrantamiento el corazón del hombre es altivo, Y antes de la honra está la humildad.
13 Sözni anglimay turup, aldirap jawab bergen, Exmeqliqini körsitip özini xijalette qaldurur.
Al que responde antes de escuchar, Le es insensatez y deshonra.
14 Tendiki aghriq azabigha ademning öz rohi berdashliq bergüzer; Biraq rohi sun’ghan bolsa uni kim kötürer?
El buen ánimo del hombre soporta su enfermedad, Pero el ánimo abatido, ¿quién lo soportará?
15 Yorutulghanning qelbi bilimge érishmekte, Aqilanining qulaqliri bilimni izdimekte.
El corazón del entendido adquiere conocimiento, Y conocimiento busca el oído de los sabios.
16 Sowghat öz igisige ishikni daghdam échip bérer; Uni chong erbablar aldigha yetküzer.
El regalo de un hombre le abre camino Y lo conduce a la presencia de los grandes.
17 Dewa qilghanda, awwal sözligüchining sözliri orunluq körüner; Lékin qarshi terep soal qoyup ishni sürüshtürer.
El primero que se defiende parece ser justo, Hasta que llega su prójimo y lo investiga.
18 Chek tashlash jédellerni tügiter; Ghojilarning arisidiki ishnimu hel qilar.
Echar suerte pone fin a la disputa, Y decide entre los poderosos.
19 Renjigen qérindashning könglini élish mustehkem sheherni élishtinmu tes; Jédel-majira qorghanning taqaq-baldaqlirigha oxshashtur.
El hermano ofendido es más tenaz que ciudad fuerte, Y los litigios, más que los cerrojos de una fortaleza.
20 Adem [durus] sözligenlikidin qorsiqi toq bolar; Öz könglidin chiqqan sözliridin mol hosul alar.
Con el fruto de la boca del hombre llenará su estómago. Con el producto de sus labios se saciará.
21 Hayat-mamat tilning ilkididur; Kimki uning tesirini etiwarlisa uning méwisidin yer.
La muerte y la vida están en poder de la boca. El que la ama comerá su fruto.
22 Xotunni tallap alghan kishi yaxshiliq tapidu, U Perwerdigarning merhimitige érishken bolidu.
El que halla esposa halla el bien, Y alcanza el favor de Yavé.
23 Miskinler pes awazda yélinip sözler; Bay bolsa qopalliq bilen jawab bérer.
El pobre se expresa con súplicas, El rico responde con durezas.
24 Dostni köp tutqan kishi xarab bolar; Lékin qérindashtinmu yéqin baghlan’ghan bir dost bardur.
Hay amigos que causan ruina al hombre, Pero hay un amigo más fiel que un hermano.

< Pend-nesihetler 18 >