< Yeremiyaning yigha-zarliri 3 >

1 (Alef) Men uning ghezep tayiqini yep jebir-zulum körgen ademdurmen.
Jag är en man som har prövat elände under hans vredes ris.
2 Méni U heydiwetti, Nurgha emes, belki qarangghuluqqa mangdurdi;
Mig har han fört och låtit vandra genom mörker och genom ljus.
3 Berheq, U kün boyi qolini manga qayta-qayta hujum qildurdi;
Ja, mot mig vänder han sin hand beständigt, åter och åter.
4 (Bet) Etlirimni we térilirimni qaqshal qiliwetti, Söngeklirimni sunduruwetti.
Han har uppfrätt mitt kött och min hud, han har krossat benen i mig.
5 U manga muhasire qurdi, Öt süyi we japa bilen méni qapsiwaldi.
Han har kringskansat och omvärvt mig med gift och vedermöda.
6 U méni ölgili uzun bolghanlardek qapqarangghu jaylarda turushqa mejbur qildi.
I mörker har han lagt mig såsom de längesedan döda.
7 (Gimel) U méni chiqalmaydighan qilip chitlap qorshiwaldi; Zenjirimni éghir qildi.
Han har kringmurat mig, så att jag ej kommer ut, han har lagt på mig tunga fjättrar.
8 Men warqirap nida qilsammu, U duayimni héch ishtimidi.
Huru jag än klagar och ropar, tillstoppar han öronen för min bön.
9 U yollirimni jipsilashqan tash tam bilen tosuwaldi, Chighir yollirimni egri-toqay qiliwetti.
Med huggen sten har han murat för mina vägar, mina stigar har han gjort svåra.
10 (Dalet) U manga paylap yatqan éyiqtek, Pistirmida yatqan shirdektur.
En lurande björn är han mot mig, ett lejon som ligger i försåt.
11 Méni yollirimdin burap tétma-titma qildi; Méni tügeshtürdi.
Han förde mig på villoväg och rev mig i stycken, förödelse lät han gå över mig.
12 U oqyasini kérip, Méni oqining qarisi qildi.
Han spände sin båge och satte mig upp till ett mål för sin pil.
13 (Xé) Oqdénidiki oqlarni böreklirimge sanjitquzdi.
Ja, pilar från sitt koger sände han in i mina njurar.
14 Men öz xelqimge reswa obyékti, Kün boyi ularning mesxire naxshisining nishani boldum.
Jag blev ett åtlöje för hela mitt folk en visa för dem hela dagen.
15 U manga zerdabni toyghuche yutquzup, Kekre süyini toyghuche ichküzdi.
Han mättade mig med bittra örter, han gav mig malört att dricka.
16 (Waw) U chishlirimni shéghil tashlar bilen chéqiwetti, Méni küllerde tügüldürdi;
Han lät mina tänder bita sönder sig på stenar, han höljde mig med aska.
17 Jénim tinch-xatirjemliktin yiraqlashturuldi; Arambexshning néme ikenlikini untup kettim.
Ja, du förkastade min själ och tog bort min frid; jag visste ej mer vad lycka var.
18 Men: «Dermanim qalmidi, Perwerdigardin ümidim qalmidi» — dédim.
Jag sade: "Det är ute med min livskraft och med mitt hopp till HERREN."
19 (Zain) Méning xar qilin’ghanlirimni, sergedan bolghanlirimni, Emen we öt süyini [yep-ichkinimni] ésingge keltürgeysen!
Tänk på mitt elände och min husvillhet, på malörten och giftet!
20 Jénim bularni herdaim eslewatidu, Yerge kirip ketküdek bolmaqta.
Stadigt tänker min själ därpå och är bedrövad i mig.
21 Lékin shuni könglümge keltürüp esleymenki, Shuning bilen ümid qaytidin yanidu, —
Men detta vill jag besinna, och därför skall jag hoppas:
22 (Xet) Mana, Perwerdigarning özgermes méhribanliqliri! Shunga biz tügeshmiduq; Chünki Uning rehimdilliqlirining ayighi yoqtur;
HERRENS nåd är det att det icke är ute med oss, ty det är icke slut med hans barmhärtighet.
23 Ular her seherde yéngilinidu; Séning heqiqet-sadiqliqing tolimu moldur!
Den är var morgon ny, ja, stor är din trofasthet.
24 Öz-özümge: «Perwerdigar méning nésiwemdur; Shunga men Uninggha ümid baghlaymen» — deymen.
HERREN är min del, det säger min själ mig; därför vill jag hoppas på honom.
25 (Tet) Perwerdigar Özini kütkenlerge, Özini izdigen jan igisige méhribandur;
HERREN är god mot dem som förbida honom, mot den själ som söker honom.
26 Perwerdigarning nijatini kütüsh, Uni süküt ichide kütüsh yaxshidur.
Det är gott att hoppas i stillhet på hjälp från HERREN.
27 Ademning yash waqtida boyunturuqni kötürüshi yaxshidur.
Det är gott för en man att han får bära ett ok i sin ungdom.
28 (Yod) U yégane bolup süküt qilip oltursun; Chünki Reb buni uninggha yüklidi.
Må han sitta ensam och tyst, när ett sådant pålägges honom.
29 Yüzini topa-tupraqqa tegküzsun, — Éhtimal, ümid bolup qalar?
Må han sänka sin mun i stoftet; kanhända finnes ännu hopp.
30 Mengzini urghuchigha tutup bersun; Til-ahanetlerni toyghuche ishitsun!
Må han vända kinden till åt den som slår honom och låta mätta sig med smälek.
31 (Kaf) Chünki Reb ebedil-ebed insandin waz kechmeydu;
Ty Herren förkastar icke för evig tid;
32 Azar bergen bolsimu, Özgermes méhribanliqlirining molluqi bilen ichini aghritidu;
utan om han har bedrövat, så förbarmar han sig igen, efter sin stora nåd.
33 Chünki U insan balilirini xar qilishni yaki azablashni xalighan emestur.
Ty icke av villigt hjärta plågar han människors barn och vållar dem bedrövelse.
34 (Lamed) Yer yüzidiki barliq esirlerni ayagh astida yanjishqa,
Att man krossar under sina fötter alla fångar i landet,
35 Hemmidin Aliy Bolghuchining aldida ademni öz heqqidin mehrum qilishqa,
att man vränger en mans rätt inför den Högstes ansikte,
36 Insan’gha öz dewasida uwal qilishqa, — Reb bularning hemmisige guwahchi emesmu?
att man gör orätt mot en människa i någon hennes sak, skulle Herren icke se det?
37 (Mem) Reb uni buyrumighan bolsa, Kim déginini emelge ashuralisun?
Vem sade, och det vart, om det ej var Herren som bjöd?
38 Külpetler bolsun, bext-saadet bolsun, hemmisi Hemmidin Aliy Bolghuchining aghzidin kelgen emesmu?
Kommer icke från den Högstes mun både ont och gott?
39 Emdi tirik bir insan néme dep aghrinidu, Adem balisi gunahlirining jazasidin néme dep waysaydu?
Varför knorrar då en människa här i livet, varför en man, om han drabbas av sin synd?
40 (Nun) Yollirimizni tekshürüp sinap bileyli, Perwerdigarning yénigha yene qaytayli;
Låtom oss rannsaka våra vägar och pröva dem och omvända oss till HERREN.
41 Qollirimizni könglimiz bilen bille ershtiki Tengrige kötüreyli!
Låtom oss upplyfta våra hjärtan, såväl som våra händer, till Gud i himmelen.
42 Biz itaetsizlik qilip sendin yüz öriduq; Sen kechürüm qilmiding.
Vi hava varit avfälliga och gensträviga, och du har icke förlåtit det.
43 (Sameq) Sen özüngni ghezep bilen qaplap, bizni qoghliding; Sen öltürdüng, héch rehim qilmiding.
Du har höljt dig i vrede och förföljt oss, du har dräpt utan förskoning.
44 Sen Özüngni bulut bilen qaplighansenki, Dua-tilawet uningdin héch ötelmes.
Du har höljt dig i moln, så att ingen bön har nått fram.
45 Sen bizni xelqler arisida dashqal we nijaset qilding.
Ja, orena och föraktade låter du oss stå mitt ibland folken.
46 (Pé) Barliq düshmenlirimiz bizge qarap aghzini yoghan échip [mazaq qildi];
Alla våra fiender spärra upp munnen emot oss.
47 Üstimizge chüshti alaqzadilik we ora-tuzaq, Weyranchiliq hem halaket.
Faror och fallgropar möta oss fördärv och skada.
48 Xelqimning qizi nabut bolghini üchün, Közümdin yashlar östeng bolup aqmaqta.
Vattenbäckar rinna ned från mitt öga för dottern mitt folks skada.
49 (Ayin) Közüm yashlarni üzülmey töküwatidu, Ular héch toxtiyalmaydu,
Mitt öga flödar utan uppehåll och förtröttas icke,
50 Taki Perwerdigar asmanlardin töwen’ge nezer sélip [halimizgha] qarighuche.
till dess att HERREN blickar ned från himmelen och ser härtill.
51 Méning közüm Rohimgha azab yetküzmekte, Shehirimning barliq qizlirining Hali tüpeylidin.
Mitt öga vållar mig plåga för alla min stads döttrars skull.
52 (Tsade) Manga sewebsiz düshmen bolghanlar, Méni qushtek hedep owlap keldi.
Jag bliver ivrigt jagad såsom en fågel av dem som utan sak äro mina fiender.
53 Ular orida jénimni üzmekchi bolup, Üstümge tashni chöridi.
De vilja förgöra mitt liv här i djupet, de kasta stenar på mig.
54 Sular béshimdin téship aqti; Men: «Üzüp tashlandim!» — dédim.
Vatten strömma över mitt huvud, jag säger: "Det är ute med mig."
55 (Kof) Hangning tüwliridin namingni chaqirip nida qildim, i Perwerdigar;
Jag åkallar ditt namn, o HERRE, har underst i djupet.
56 Sen awazimni angliding; Qutuldurushqa nidayimgha quliqingni yupuruwalmighin!
Du hör min röst; tillslut icke ditt öra, bered mig lindring, då jag nu ropar.
57 Sanga nida qilghan künide manga yéqin kelding, «Qorqma» — déding.
Ja, du nalkas mig, när jag åkallar dig; du säger: "Frukta icke."
58 (Resh) I reb, jénimning dewasini özüng soriding; Sen manga hemjemet bolup hayatimni qutquzdung.
Du utför, Herre, min själs sak, du förlossar mitt liv.
59 I Perwerdigar, manga bolghan uwalliqni kördüngsen; Men üchün höküm chiqarghaysen;
Du ser, HERRE, den orätt mig vederfares; skaffa mig rätt.
60 Sen ularning manga qilghan barliq öchmenliklirini, Barliq qestlirini kördungsen.
Du ser all deras hämndgirighet, alla deras anslag mot mig.
61 (Shiyn) I Perwerdigar, ularning ahanetlirini, Méni barliq qestligenlirini anglidingsen,
Du hör deras smädelser, HERRE, alla deras anslag mot mig.
62 Manga qarshi turghanlarning shiwirlashlirini, Ularning kün boyi keynimdin kusur-kusur qilishqanlirini anglidingsen.
Vad mina motståndare tala och tänka ut är beständigt riktat mot mig.
63 Olturghanlirida, turghanlirida ulargha qarighaysen! Men ularning [mesxire] naxshisi boldum.
Akta på huru de hava mig till sin visa, evad de sitta eller stå upp.
64 (Taw) Ularning qolliri qilghanliri boyiche, i Perwerdigar, béshigha jaza yandurghaysen;
Du skall giva dem vedergällning, HERRE, efter deras händers verk.
65 Ularning köngüllirini kaj qilghaysen! Bu séning ulargha chüshidighan leniting bolidu!
Du skall lägga ett täckelse över deras hjärtan; din förbannelse skall komma över dem.
66 Ghezep bilen ularni qoghlighaysen, Ularni Perwerdigarning asmanliri astidin yoqatqaysen!
Du skall förfölja dem i vrede och förgöra dem, så att de ej bestå under HERRENS himmel.

< Yeremiyaning yigha-zarliri 3 >