Yuhanna 6
1 Bu ishlardin kéyin, Eysa Galiliye déngizi (Tibériyas déngizi depmu atilidu)ning u qétigha ötti.
Därefter for Jesus över Galileiska sjön, "Tiberias' sjö".
2 Zor bir top xalayiq u késellerni saqaytqan möjizilik alametlirini kördi we uning keynidin egiship mangdi.
Och mycket folk följde efter honom, därför att de sågo de tecken som han gjorde med de sjuka.
3 Eysa taghqa chiqip, u yerde muxlisliri bilen bille olturdi.
Men Jesus gick upp på berget och satte sig där med sina lärjungar.
4 U chaghda Yehudiylarning héyti, yeni «ötüp kétish héyti»gha az qalghan waqit idi.
Och påsken, judarnas högtid, var nära.
5 Eysa béshini kötürüp, zor bir top xalayiqning özining aldigha kéliwatqanliqini körüp, Filiptin: — Bulargha yeydighan’gha nanni nedin alimiz? — dep soridi
Då nu Jesus lyfte upp sina ögon och såg att mycket folk kom till honom, sade han till Filippus: "Varifrån skola vi köpa bröd, så att dessa få äta?"
6 (lékin u bu sözni Filipni sinash üchün éytqanidi. Chünki u özining néme qilidighanliqini biletti).
Men detta sade han för att sätta honom på prov, ty själv visste han vad han skulle göra.
7 Filip jawaben: — Ikki yüz dinargha nan alsaqmu, herbirige kichikkine bir chishlemdin yéyishkimu yetmeydu!
Filippus svarade honom: "Bröd för två hundra silverpenningar vore icke nog för att var och en skulle få ett litet stycke."
8 Muxlislardin biri, yeni Simon Pétrusning inisi Andriyas Eysagha:
Då sade till honom en annan av hans lärjungar, Andreas, Simon Petrus' broder:
9 — Bu yerde kichik bir oghul bala bar, uningda besh arpa nan bilen ikki kichik béliq bar. Lékin shunche köp xelqqe bu néme bolidu?! — dédi.
"Här är en gosse som har fem kornbröd och två fiskar; men vad förslår det för så många?"
10 Eysa: — Köpchilikni olturghuzunglar, — dédi (u yerde ot-chöp mol öskenidi). Shuning bilen er kishiler olturdi; ularning sani besh mingche bar idi.
Jesus sade: "Låten folket lägga sig här." Och på det stället var mycket gräs. Då lägrade sig männen där, och deras antal var vid pass fem tusen.
11 Eysa nanlarni qoligha élip, [Xudagha] teshekkür éytqandin kéyin, olturghanlargha üleshtürüp berdi. Béliqlarnimu shundaq qildi; köpchilik xalighanche yédi.
Därefter tog Jesus bröden och tackade Gud och delade ut åt dem som hade lagt sig ned där, likaledes ock av fiskarna, så mycket de ville hava.
12 Hemmeylen yep toyun’ghanda, u muxlislirigha: — Ashqan parchilarni yighinglar, héch nerse zaye bolmisun, — dédi.
Och när de voro mätta, sade han till sina lärjungar: "Samlen tillhopa de överblivna styckena, så att intet förfares."
13 Shuning bilen ular besh arpa nénidin yep ashqan parchilirini on ikki séwetke toldurup yighiwaldi.
Då samlade de dem tillhopa och fyllde tolv korgar med stycken, som av de fem kornbröden hade blivit över efter dem som hade ätit.
14 Emdi xalayiq Eysaning körsetken bu möjizilik alamitini körüp: «Dunyagha kélishi muqerrer bolghan peyghember heqiqeten mushu iken!» déyishti.
Då nu människorna hade det tecken som han hade gjort, sade de: "Denne är förvisso Profeten som skulle komma i världen."
15 Shuning bilen Eysa ularning kélip özini padishah bolushqa zorlimaqchi bolghanliqini bilip, ulardin ayrilip, qaytidin taghqa yalghuz chiqip ketti.
När då Jesus märkte att de tänkte komma och med våld föra honom med sig och göra honom till konung, drog han sig åter undan till berget, helt allena.
16 Kechqurun, Eysaning muxlisliri déngiz boyigha chüshüshti.
Men när det blev afton, gingo hans lärjungar ned till sjön
17 Ular bir kémige olturup, déngizning u qétidiki Kepernahum shehirige qarap yol élishti (qarangghu chüshüp ketkenidi we Eysa téxiche ularning yénigha kelmigenidi).
och stego i en båt för att fara över sjön till Kapernaum. Det hade då redan blivit mörkt, och Jesus hade ännu icke kommit till dem;
18 Qattiq boran chiqip, déngiz dolqunlap kötürülüwatatti.
och sjön gick hög, ty det blåste hårt.
19 Muxlislar palaq urup on-on bir chaqirimche mangghanda, Eysaning déngizning üstide méngip kémige yéqinlishiwatqanliqini körüp, qorqushup ketti.
När de så hade rott vid pass tjugufem eller trettio stadier, fingo de se Jesus komma gående på sjön och nalkas båten. Då blevo de förskräckta.
20 Lékin u ulargha: — Bu men, qorqmanglar! — dédi.
Men han sade till dem: "Det är jag; varen icke förskräckta."
21 Shuni anglap ular uni kémige chiqiriwalghusi keldi; u kémige chiqipla, kéme derhal ular baridighan yerge yétip bardi.
De ville då taga honom upp i båten; och strax var båten framme vid landet dit de foro.
22 Etisi déngizning u teripide qalghan xalayiq [aldinqi küni] u yerde Eysaning muxlisliri chiqqan kémidin bashqa kémining yoqluqini, Eysaning muxlisliri shu kémige chiqqanda, Eysaning ular bille chiqmighanliqini, belki muxlislirining özlirila ketkenlikini körgenidi.
Dagen därefter hände sig detta. Folket som stod kvar på andra sidan sjön hade lagt märke till att där icke fanns mer än en enda båt, och att Jesus icke hade stigit i den båten med sina lärjungar, utan att lärjungarna hade farit bort allena.
23 Halbuki, birnechche kéme-qolwaq Tibériyas shehiridin Reb teshekkür éytqandin kéyin xelq nan yégen yerge yéqin kélip toxtidi.
Andra båtar hade likväl kommit från Tiberias och lagt till nära det ställe där folket bespisades efter det att Herren hade uttalat tacksägelsen.
24 Shuning bilen xalayiq Eysaning we muxlislirining u yerde yoqluqini körüpla, kémilerge olturup, Eysani izdigili Kepernahum shehirige mangdi.
När alltså folket nu såg att Jesus icke var där, ej heller hans lärjungar, stego de själva i båtarna och foro till Kapernaum för att söka efter Jesus.
25 Ular uni déngizning u teripide tépip uninggha: — Ustaz, bu yerge qachan kelding? — dep sorashti.
Och då de funno honom där på andra sidan sjön, frågade de honom: "Rabbi, när kom du hit?"
26 Eysa ulargha jawaben: — Berheq, berheq, men silerge shuni éytip qoyayki, siler méni möjizilik alametlerni körgenlikinglar üchün emes, belki nanlardin yep toyun’ghininglar üchün izdeysiler.
Jesus svarade dem och sade: "Sannerligen, sannerligen säger jag eder: I söken mig icke därför att I haven sett tecken, utan därför att I fingen äta av bröden och bleven mätta.
27 Buzulup kétidighan paniy ozuqluqqa emes, belki menggü hayatliqqa baqiy qalidighan ozuqluqqa intilip ishlenglar; buni Insan’oghli silerge béridu; chünki uni Ata, yeni Xuda Özi möhürlep testiqlighan, — dédi. (aiōnios g166)
Verken icke för att få den mat som förgås, utan för att få den mat som förbliver och har med sig evigt liv, den som Människosonen skall giva eder; ty honom har Fadern, Gud själv, låtit undfå sitt insegel." (aiōnios g166)
28 Shuning bilen ular uningdin: — Némige intilip ishlisek andin Xudaning ish-xizmitide ishligen bolimiz? — dep sorashti.
Då sade de till honom: "Vad skola vi göra för att utföra Guds gärningar?"
29 Eysa ulargha jawab bérip: — Xudaning ish-xizmiti del shuki, U ewetkinige étiqad qilishinglardur, — dédi.
Jesus svarade och sade till dem: "Detta är Guds gärning, att I tron på den han har sänt."
30 Shuning bilen ular yene: — Undaq bolsa sen bizni körüp özüngge ishendürgüdek qandaq möjizilik alamet yaritisen? Zadi néme ish qilip bérisen?
De sade till honom: "Vad för tecken gör du då? Låt oss se något tecken, så att vi kunna tro dig. Vilken gärning utför du?
31 Ata-bowilirimiz chölde yürgende, [Zeburda]: «U ulargha ershtin chüshürülgen nan teqdim qildi» dep pütülgendek, «manna»ni yégen — déyishti.
Våra fäder fingo äta manna i öknen, såsom det är skrivet: 'Han gav dem bröd från himmelen att äta.'"
32 Eysa ulargha mundaq dédi: — Berheq, berheq, men silerge shuni éytip qoyayki, silerge asmandin chüshken nanni bergüchi Musa emes, belki méning Atamdur; U [hazirmu] silerge asmandin chüshken heqiqiy nanni bériwatidu.
Då svarade Jesus dem: "Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Det är icke Moses som har givit eder brödet från himmelen, men det är min Fader som giver eder det rätta brödet från himmelen.
33 Chünki Xudaning néni bolsa pütkül dunyagha hayatliq ata qilidighan, ershtin chüshküchidur.
Ty Guds bröd är det bröd som kommer ned från himmelen och giver världen liv."
34 — Teqsir, hemishe bizge shu nanni bérip turghaysen! — déyishti ular.
Då sade de till honom: "Herre, giv oss alltid det brödet."
35 Eysa ulargha mundaq dédi: — Hayatliq néni özümdurmen! Méning yénimgha kelgen herkim héchqachan ach qalmaydu, manga étiqad qilghan herkim héchqachan ussimaydu.
Jesus svarade: "Jag är livets bröd. Den som kommer till mig, han skall aldrig hungra, och den som tror på mig, han skall aldrig törsta.
36 Lékin silerge éytqinimdek, siler méni körgen bolsanglarmu, étiqad qilmaywatisiler.
Men det är såsom jag har sagt eder: fastän I haven sett mig, tron I dock icke.
37 Ata manga tapshurghanlarning herbiri yénimgha kélidu we méning yénimgha kelgenlerdin héchqaysisini hergiz tashliwetmeymen.
Allt vad min Fader giver mig, det kommer till mig; och den som kommer till mig, honom skall jag sannerligen icke kasta ut.
38 Chünki öz irademni emes, belki méni Ewetküchining iradisini emelge ashurush üchün ershtin chüshtüm.
Ty jag har kommit ned från himmelen, icke för att göra min vilja, utan för att göra dens vilja, som har sänt mig.
39 Méni Ewetküchining iradisi bolsa del shuki, uning manga tapshurghanliridin héchbirini yittürmey, belki axirqi küni ularning hemmisini tirildürüshümdin ibaret.
Och detta är dens vilja, som har sänt mig, att jag icke skall låta någon enda gå förlorad av dem som han har givit mig, utan att jag skall låta dem uppstå på den yttersta dagen.
40 Chünki méning Atamning iradisi shuki, Oghulgha köz tikip qarap, uninggha étiqad qilghanlarning herbirini menggülük hayatqa érishtürüshtur; we men axirqi küni ularni tirildürimen. (aiōnios g166)
Ja, detta är min Faders vilja, att var och en som ser Sonen och tror på honom, han skall hava evigt liv, och att jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen." (aiōnios g166)
41 Emdi Yehudiylar Eysaning: «Ershtin chüshken nan özümdurmen!» dégini üchün uninggha narazi bolup ghotuldishishqa bashlidi:
Då knorrade judarna över honom, därför att han hade sagt: "Jag är det bröd som har kommit ned från himmelen."
42 — «Bu Yüsüpning oghli Eysa emesmu? Atisinimu, anisinimu tonuydighan tursaq, yene qandaqlarche: — «Ershtin chüshtüm!» désun?» — déyishetti ular.
Och de sade: "Är denne icke Jesus, Josefs son, vilkens fader och moder vi känna? Huru kan han då säga: 'Jag har kommit ned från himmelen'?"
43 Eysa jawaben ulargha mundaq dédi: — [Méning toghramda] özara ghotuldashmanglar.
Jesus svarade och sade till dem: "Knorren icke eder emellan.
44 Méni ewetken Ata Özi kishilerning qelbini tartquzmisa, héchkim méning yénimgha kélelmeydu; méning yénimgha kelgen herbirini axirqi küni tirildürimen.
Ingen kan komma till mig, om icke Fadern, som har sänt mig, drager honom; och jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen.
45 Peyghemberlerning yazmilirida: «Ularning hemmisige Xuda teripidin ögitilidu» dep pütülgendur. Shunga, Atining [sözini] tingshighan we uningdin ögen’gen herbiri méning yénimgha kélidu.
Det är skrivet hos profeterna: 'De skola alla hava fått lärdom av Gud.' Var och en som har lyssnat till Fadern och lärt av honom, han kommer till mig.
46 Biraq bu birerkim Atini körgen dégenlik emes; peqet Xudaning yénidin kelgüchi bolsa, u Atini körgendur.
Icke som om någon skulle hava sett Fadern, utom den som är från Gud; han har sett Fadern.
47 Berheq, berheq, men silerge shuni éytip qoyayki, manga étiqad qilghuchi menggülük hayatqa igidur. (aiōnios g166)
Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Den som tror, han har evigt liv. (aiōnios g166)
48 Hayatliq néni özümdurmen.
Jag är livets bröd.
49 Ata-bowiliringlar chöllerde «manna» yégini bilen yenila öldi.
Edra fäder åto manna i öknen, och de dogo.
50 Lékin mana, ershtin chüshken nan del shundaqki, birsi uningdin yégen bolsa ölmeydu.
Men med det bröd som kommer ned från himmelen är det så, att om någon äter därav, så skall han icke dö.
51 Ershtin chüshken hayatliq néni özümdurmen; kimdekim bu nandin yése, ebedil’ebedgiche yashaydu. Men béridighan shu nan bolsa méning et-ténimdur, pütkül dunyadikiler hayatqa ige bolsun dep, men uni atimaqchimen. (aiōn g165)
Jag är det levande brödet som har kommit ned från himmelen. Om någon äter av det brödet, så skall han leva till evig tid. Och det bröd som jag skall giva är mitt kött; och jag giver det, för att världen skall leva." (aiōn g165)
52 Bu söz bilen Yehudiylar özara talash-tartish qilishiqa bashlap: — Bu adem bizning yéyishimizge özining et-ténini qandaq bérelisun?! — déyishetti.
Då tvistade judarna med varandra och sade: "Huru skulle denne kunna giva oss sitt kött att äta?"
53 Shunga Eysa ulargha mundaq dédi: — Berheq, berheq, men silerge shuni éytip qoyayki, siler Insan’oghlining et-ténini yémigüche we qénini ichmigüche, silerde hayatliq bolmaydu.
Jesus sade då till dem: "Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Om I icke äten Människosonens kött och dricken hans blod, så haven I icke liv i eder.
54 Et-ténimni yégüchi we qénimni ichküchi menggülük hayatqa érishken bolidu we men uni axirqi küni tirildürimen. (aiōnios g166)
Den som äter mitt kött och dricker mitt blod, han har evigt liv, och jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen. (aiōnios g166)
55 Chünki et-ténim heqiqiy ozuqluq, qénim bolsa heqiqiy ichimliktur.
Ty mitt kött är sannskyldig mat, och mitt blod är sannskyldig dryck.
56 Et-ténimni yégüchi we qénimni ichküchi mende yashaydu we menmu uningda yashaymen.
Den som äter mitt kött och dricker mitt blod, han förbliver i mig, och jag förbliver i honom.
57 Hayat Ata méni ewetken we men Atining bolghanliqidin yashawatqinimdek, méni yégüchi kishi hem méning wasitem bilen yashaydu.
Såsom Fadern, han som är den levande, har sänt mig, och såsom jag lever genom Fadern, så skall ock den som äter mig leva genom mig.
58 Mana bu ershtin chüshken nandur. Bu nan ata-bowiliringlar yégen «[manna]»dek emes; chünki ular «[manna]»ni yéyishi bilen öldi; biraq bu nanni istémal qilghuchi bolsa menggü yashaydu! (aiōn g165)
Så är det med det bröd som har kommit ned från himmelen. Det är icke såsom det fäderna fingo äta, vilka sedan dogo; den som äter detta bröd, han skall leva till evig tid." (aiōn g165)
59 Bu sözlerni u Kepernahumdiki sinagogda telim berginide éytqanidi.
Detta sade han, när han undervisade i synagogan i Kapernaum.
60 Shuning bilen uning muxlisliridin nurghunliri buni anglighanda: — Bu telim bek éghir iken! Buni kim anglap kötürelisun? — déyishti.
Många av hans lärjungar, som hörde detta, sade då: "Detta är ett hårt tal; vem står ut med att höra på honom?"
61 Biraq öz ichide muxlislirining bu toghrisida ghotuldashqinini bilgen Eysa ulargha: — Bu sözüm silerni taydurdimu?
Men Jesus visste inom sig att hans lärjungar knorrade över detta; och han sade till dem: "Är detta för eder en stötesten?
62 Emdi mubada Insan’oghlining esli kelgen jaygha kötürülüwatqinini körsenglar, qandaq bolar?!
Vad skolen I då säga, om I fån se Människosonen uppstiga dit där han förut var? --
63 [Insan’gha] hayatliq bergüchi — Rohtur. Insanning etliri bolsa héchqandaq payda bermeydu. Men silerge éytqan sözlirim bolsa hem rohtur we hem hayatliqtur.
Det är anden som gör levande; köttet är till intet gagneligt. De ord som jag har talat till eder äro ande och äro liv.
64 Lékin aranglardin étiqad qilmighan beziler bar, — dédi (chünki Eysa étiqad qilmighanlarning we özige satqunluq qilidighanning kim ikenlikini bashtila biletti).
Men bland eder finnas några som icke tro." Jesus visste nämligen från begynnelsen vilka de voro som icke trodde, så ock vilken den var som skulle förråda honom.
65 Shuning bilen u mundaq dédi: — Men shu sewebtin silerge shuni éyttimki, Atamdin ata qilinmisa, héchkim méning yénimgha kélelmeydu!
Och han tillade: "Fördenskull har jag sagt eder att ingen kan komma till mig, om det icke bliver honom givet av Fadern."
66 Shu waqittin tartip muxlisliridin xéli köpi chékinip chiqip, uning bilen yene mangmaydighan boldi.
För detta tals skull drogo sig många av hans lärjungar tillbaka, så att de icke längre vandrade med honom.
67 Shunga Eysa on ikkiylendin: — Silermu, hem [mendin] kétishni xalamsiler? — dep soridi.
Då sade Jesus till de tolv: "Icke viljen väl också I gå bort?"
68 Simon Pétrus uninggha jawab qilip: — I Reb, biz kimning yénigha kétettuq? Menggü hayatliq sözliri sendilidur! (aiōnios g166)
Simon Petrus svarade honom: "Herre, till vem skulle vi gå? Du har det eviga livets ord, (aiōnios g166)
69 We shuninggha ishenduq we shuni bilip yettuqki, sen Xudaning Muqeddes Bolghuchisidursen! — dédi.
och vi tro och förstå att du är Guds helige."
70 Eysa ulargha jawaben: — Men siler on ikkinglarni tallidim emesmu, biraq aranglarda birsi Iblistur! — dédi
Jesus svarade dem: "Har icke jag själv utvalt eder, I tolv? Och likväl är en av eder en djävul."
71 (uning bu dégini Ishqariyotluq Simonning oghli Yehudani körsetkenidi, chünki Yehuda on ikkiylenning biri bolghini bilen, kéyin özige satqunluq qilidu).
Detta sade han om Judas, Simon Iskariots son; ty det var denne som skulle förråda honom, och han var en av de tolv.
