Ayup 29
1 Ayup bayanini dawamlashturup mundaq dédi: —
Och Job hof åter upp sitt ordspråk, och sade:
2 «Ah, ehwalim ilgiriki aylardikidek bolsidi, Tengri mendin xewer alghan künlerdikidek bolsidi!
Ack! att jag vore såsom uti de förra månader, uti de dagar då Gud bevarade mig.
3 U chaghda Uning chirighi béshimgha nur chachqan, Uning yoruqluqi bilen qarangghuluqtin ötüp ketken bolattim!
Då hans lykta sken öfver mitt hufvud, och jag i mörkrena gick vid hans ljus;
4 Bu ishlar men qiran waqtimda, Yeni Tengri chédirimda manga sirdash [dost] bolghan waqitta bolghanidi!
Såsom jag var i min ungdoms tid, då Guds hemlighet var öfver mina hyddo;
5 Hemmige Qadir men bilen bille bolghan, Méning yash balilirim etrapimda bolghan;
Då den Allsmägtige ännu med mig var, och mine tjenare allt omkring mig;
6 Méning basqan qedemlirim sériq maygha chömülgen; Yénimdiki tash men üchün zeytun may deryasi bolup aqqan;
Då jag tvådde min väg uti smör, och hälleberget utgöt mig oljoflodar;
7 Sheher derwazisigha chiqqan waqtimda, Keng meydanda ornum teyyarlan’ghanda,
Då jag utgick till stadsporten, och lät bereda mig mitt säte på gatone;
8 Yashlar méni körüpla eyminip özlirini chetke alatti, Qérilar bolsa ornidin turatti,
Då mig ynglingar sågo, och undstungo sig, och de gamle uppstodo för mig;
9 Shahzadilermu geptin toxtap, Qoli bilen aghzini étiwalatti.
Då de öfverste igen vände att tala, och lade sina hand på sin mun;
10 Aqsöngeklermu tinchlinip, Tilini tangliyigha chapliwalatti.
Då Förstarnas röst gömde sig undan, och deras tunga lådde vid deras gom.
11 Qulaq sözümni anglisila, manga bext tileytti, Köz méni körsila manga yaxshi guwahliq béretti.
Ty hvilkens öra mig hörde, den prisade mig saligan; och hvilkens öga mig såg, den vittnade om mig.
12 Chünki men manga himaye bol dep yélin’ghan ézilgüchilerni, Panahsiz qalghan yétim-yésirlarnimu qutquzup turattim.
Förty jag halp den fattiga, som ropade, och den faderlösa, som ingen hjelpare hade.
13 Halak bolay dégen kishi manga bext tileytti; Men tul xotunning könglini shadlandurup naxsha yangratquzattim.
Dens välsignelse, som förgås skulle, kom öfver mig; och jag tröstade enkones hjerta.
14 Men heqqaniyliqni ton qilip kiyiwaldim, U méni öz gewdisi qildi. Adaletlikim manga yépincha hem selle bolghan.
Rättfärdighet var min klädebonad, den iklädde jag såsom en kjortel; och min dom var min skrud.
15 Men korgha köz bolattim, Tokurgha put bolattim.
Jag var dens blindas öga, och dens haltas fot.
16 Yoqsullargha ata bolattim, Manga natonush kishining dewasinimu tekshürüp chiqattim.
Jag var de fattigas fader, och hvilken sak jag icke visste, den utfrågade jag.
17 Men adaletsizning hinggayghan chishlirini chéqip tashlayttim, Oljisini chishliridin élip kétettim.
Jag sönderslog dens orättfärdigas oxlatänder, och tog rofvet utu hans tänder.
18 Hem: «Méning künlirim qumdek köp bolup, Öz uwamda rahet ichide ölimen» deyttim;
Jag tänkte: Jag vill dö uti mitt näste, och göra mina dagar många såsom sand.
19 Hem: «Yiltizim sularghiche tartilip baridu, Shebnem pütün kéchiche shéximgha chapliship yatidu;
Min säd gick upp af vätsko, och dagg blef öfver min årsväxt.
20 Shöhritim herdaim mende yéngilinip turidu, Qolumdiki oqyayim herdaim yéngi bolup turidu» deyttim.
Min härlighet förnyade sig för mig, och min båge förvandlade sig i mine hand.
21 Ademler manga qulaq salatti, kütüp turatti; Nesihetlirini anglay dep süküt ichide turatti.
De hörde mig, och tigde; och vaktade uppå mitt råd.
22 Men gep qilghandin kéyin ular qayta gep qilmaytti, Sözlirim ularning üstige shebnem bolup chüshetti.
Efter min ord talade ingen mer, och mitt tal dröp på dem.
23 Ular yamghurlarni kütkendek méni kütetti, Kishiler [waqtida yaghqan] «kéyinki yamghur»ni qarshi alghandek sözlirimni aghzini échip ichetti!
De vaktade på mig såsom på regn, och uppgapade med munnen såsom efter aftonregn.
24 Ümidsizlen’ginide men ulargha qarap külümsireyttim, Yüzümdiki nurni ular yerge chüshurmeytti.
Om jag log till dem, förläto de sig intet deruppå; och torde intet bedröfva mig.
25 Men ulargha yolini tallap körsitip bérettim, Ularning arisida kattiwash bolup olturattim, Qoshunliri arisida turghan padishahdek yashayttim, Biraq buning bilen matem tutidighanlargha teselli yetküzgüchimu bolattim».
När jag ville komma till deras handlingar, så måste jag sitta främst; och bodde såsom en Konung ibland krigsfolk, då jag hugsvalade dem som sorgfulle voro.
